Daniel praktiserade i Enskifteshagen och på Mullbärsbacken

Knytis i Enskifteshagen då Ett Grönare Lund är
på studiebesök.

Jag börjar med slutet.
Daniels slutsats: Öppenhet skapar öppenhet. Men det är inte alltid praktiskt. Det är lätt att snubbla in i ingenting. Vilken är min roll? Vilket är mitt ansvar idag? Det behövs en fast tid och en som tar ledarskap. Om man inte delegerar arbete så tror alla att ledaren gör allt.

Facilitator, kontaktperson, coach, boss: Hela klassen reflekterar kring behovet av ledarskap. Rollen är inte alltid given och inte heller lätt att ta. Men det blir en lättnad för andra att någon håller i det. Även om det är många som jobbar ideellt kan rollen som facilitator/kontaktperson/odlingscoach behöva vara avlönad för att det innebär ett stort ansvar att hålla i en odling och få arbetet att rulla.

Jag antecknade några stödord från föredraget. Här hoppas jag att Daniel vill fylla i luckorna och berätta. Det var jätteintressant föredrag:

Mykorrhiza tog en nystart våren 2013 med ett fyratimmars brainstormmöte som resulteradei en värdegrund som innehöll: Syn på månnsikan osm e del av naturen, Icke-våld, kärlek,

Byggde en prototyp till en ”dome” av grillpinnar och morötter.

Inte så mycket odling, mycket socialt, mycket folk som passerar, folk som knarkar,

Projektet saknade struktur. Öppet. Att det var öppet gilade jag., men jag har förståt att struktur är otroligt viktigt för att få en kontinuitet.

Det gjorde att mycket slutade.

Till slut bara Axel och en annan tjej som tom med.

Nu är Mykorrhiza nästan helt tomt.

Lärorikt att

Asylstafetten, gå från Malmö till Stockholm Förljde med fårn Malmö till Lund. Dumpstrade, lagade soppor, plockade växter.

En kille som var väldigt mcyket tuffing. Kom Kom kom kom  - lockade Daniel til sig.  Visa ett frö i handemn, fårn BAubabträd. Visade sedan in balkong med minikiwi, ,

Praktik på Mullbärsbacken i Lindängelund.

Också en del av projekt där projektet Bärfis ingår.

Delen vi arbetar i ska bli en botanisk trädgård men i form av en skogsträdgård. Vi hade redan en skogsdunge. Nu gör vi zonfickor. Arborist tar ner träd,

Träffats på onsdagar kl.

Daniel bland de yngre, många äldre kommer. Lite känsla av indianer sitta vid elden.

Att detta funkar: Esbjörn och Johanna tar ledarskap, ondagsträffarna har skapat kontinuitet och struktur.

Sveriges första campingodling

Foto från Råbocka campings facebook. Dock saknas bilder

från odlingen

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Praktik & Projekt: Sveriges första tillsammansodling på en camping
Linn Sköld

Stadsodling i all ära men Linn har nog kommit på en av de smartare koncepten - campingodling. De flesta av sässongsgästerna är ju på plats från april till oktober. Inte minst är de på plats just då stadsodlarna överger sina odlingslotter, inte sällan till förmån för mördarsniglar, ogräsinvasion och torka.

Här försöker jag (Sara) att återge Linns berättelse:

"Andra dagen vi hade varit här på kursen så ringde jag min kommun och kollade om de hade något stadsodlingsprojekt där jag kunde ha min praktik. Jo, det hade de och de skulle återkomma. Men så hörde jag inget." Linn ringde igen och fick veta att det inte var ett ställe för praktik, utan snarare boende som odlade i ett bostadsområde.

I samma veva hade maken fixat sässongsplats på Råbocka camping. Sässongsplats innebär att du får ställa din husvagn där från april till oktober. Odla kan du ju göra på campingen, runt om finns ju massor av ytor.

Jag ringde ägaren och berättade min idé. Först blev det helt knäpptyst i luren. Jag hann tänka att han förmodligen tyckte jag var helknäpp. Men, nä, ägaren tyckte det var en jättebra idé. Vi träffades och gick runt och hittade bästa, soligaste platsen. 

Jag sa att jag kommer ju att driva detta, men du får ju stå för kostaderna, förklarade Linn. Återigen var ägaren med på noterna och medgav utlägg upp till 8000 kr. Han insåg att han skulle bli först i Sverige med en odling på en camping. Linn beställde 5 ton jord. Företaget som levererade jord var lika positiva som campingägaren och hon erbjöds halva priset och fri frakt, bara företagets namn fick synas. Jorden kom till valborg.
De första människorna som kom var några pensionärer, damer. Linn fick höra kommentarer som

"Och bönor, det kommer aldrig gå att odla här." "Vi är ju här på campingen för att slippa..."
När Linn satt på toa hörde hon folk prata ”ja, jag förstår inte det här” och tänkte att, ja, det här kommer kanske inte gå så bra. Men hon satte igång. Barnfamljer hittade dit. De sura damerna tog med sina solstolar och kaffe och fortsatte fälla kommentarer som ”Ja, det kunde man ju aldrig tänka sig.” Jag inflikar att åskådarna är viktiga i stadsodling. De räknas som deltagare. Annars kunde vi ju lika gärna odlat på en åker.

Mer och mer folk engagerade sig. Odlingen kom att delas upp i olika avdelningar. Barnen hade sin avdelning där de fick odla helt fritt. Det var inte mening först, men det kom några barn som bara hällde ut fröer. Det fick bli en barnavdelning.

Linn fixade lappar och vattningsschema.

Allt gick jättebra.

Sedan en dag var allt i en avdelning helt uppochner. Kaniner hade hittat dit.

Linn satte upp lappar för att få hjälp att sätta upp nät och staket.

Kaninerna grävde sig in, knäckte staket och var helt orädda. De kunde sitta mitt i en odling och bara titta på en.

De försökte olika knep. En dag kom någon med luftgevär och försökte skrämma kaninerna.
Men kaninerna fortsatte glatt att äta. De åt allt. Till och med tomatplantorna åt det upp. Lök, blast, frön. Morötter grävde de upp.
Vi satte om sallad i omgångar - och det tyckte kaninerna var jättebra.

Vi var jättestolta över örterna. De höll längst. Men när det andra var slut tog de örterna också. Bara curryörten kvar. Till slut fanns bara jordärtskocka, potatis och rödbetor (inte blasten).

Till slut blev det bara komiskt. Kaninerna blev det stora samtalsämnet. Och folk sa ”jaha, vad har de ätit upp idag då”.

Inför nästa år:
Allt som vi försökte odla gick att odla.

Allt växte bra.

Platsen var jättebra, jorden, plantorna, allt var bra.
Allt fler och fler blev intresserade.
Kommunen var glad, skrev om odlingen och satte texten på sin hemsida.
Allt var bra – förutom kaninerna.

Ägaren till campingen sa att han till nästa år kommer att sätta upp ett ordentligt stängsel och odlingen kommer att få en egen plats på campingens hemsida.

Linn odlade även utanför husvagnen. Det gick bra. Där var hela tiden folk och ljud av barn. Kanske skulle vi ha en bandspelare med barnljud som skydd mot kaninerna nästa år.

Lärdomar:

• Man ska inte ge sig! Först komma inga, men då bestämde jag att jag gjorde detta för mig själv. Då när de såg att jag var ihärdig så kom folk.
• Folk blir inspirerade! Bland de som kom och var med berättade några om planer på att skaffa hus med plats för odling. Någon funderade på att byta husvagn mot kolonistuga. Någon frågade "Vad kan jag odla på balkongen?"
• Du blir expert! Linn har lärt massor av praktisk odling. Folk trodde att hon kunde, men Linn fick ofta säga att ”det får vi nog slå upp”.  I husvagnen hade hon många odlingsböcker. När Linn nästa dag fick samma fråga så hade hon ett svar och kunde svara som den expert de trodde hon var.

/Sara

Vägen till eget företag

Visitkort. Charlotte skymtar också i bakgrunden.

Hemmets Gröna Vrå är det första (men inte det sista!) företaget som startats i dyningarna från kursen som håller på att gå mot sitt slut. Det var väldigt intressant att höra Charlotte berätta om hur hon gick till väga för att starta eget företag, om hennes strukturerade arbete, stöd hon fått och vilket resultat det gett så här långt. Här helt kort:

Charlottes projekt på en 4H-gård ledde till 1) Odling i en odlingslåda på stan som ledde till 2) Projektbeskrivning till Stena fastigheter som ledde till 3) Start av eget företag

1) Odling i en odlingslåda. Charlotte brukade passera en låda på stan. En dag knallade hon in till huset där lådan stod och frågade om hon kunde odla där. Javisst. Vi vill gärna odla mer, du är välkommen på möte i nästa vecka, var svaret hon fick av Stena fastigheter. Typ.

2) Projektbeskrivning. Efter mötet blev Charlotte ombedd att göra en projektbeskrivning och ta fram en budget. Projektbeskrivningen innehöll

Charlottes egna tankar relaterade till Stenas egna visioner samt till Malmö stads miljöprogram. Hon hittade uppsatser med fakta som kunde ge stöd för påståenden.

Stena har något de kallar ”relationsförvaltning”. Här finns möjligheter att nischa in stadsodling. Tanken är att skapa projekt som de boende ska ta över. "Jag hoppas skapa en modell som jag kan ta vidare. Stena har ju fler fastigheter."

Här kommer jag (Sara) att tänka på Master Gardener Programme i Storbritanninen. Tänk om det blir Charlotte som introducerar och rullar ut denna modell i Sverige !

  

3) Starta eget företag. Det blev till att starta enskild firma. Charlotte har fått hjälp genom Nyföretagarcentrum, och affärsutvecklingsprogrammet Smart Start riktat till företagande kvinnor. Genom Skatteverkets hemsida har Charlotte skaffat FA-skattsedel. Annars är Verksamt.se sidan som samlar allt du behöver veta från myndigheterna. Skatteverket har Heta linjen – dit har Charlotte ringt tusen gånger.

Att skapa en budget handlar om att  gissa vad som förmodligen tjänas och vad vinsten blir av det.

Råd: 

Öppna alla brev från Skatteverket.

Hjälp finns.

Var ordningsam. Skaffa t.ex. pärm med flikar, spar alla kvitton och ta kvittokopior.

Varje gång du får in 500 kr, sätt 100 kr direkt till skattekontot.

Varje gång du tar ut lön, sätt lika mycket till skattekontot.

(Av 10000 kronor som fakturereras går ca 2000 kr till moms. Av resterande 8000 går ca hälften till andra skatter och avgifter.)

Momsredovisning har Charlotte valt att göra kvartalsvis.

Skäms inte för att ta betalt.

Lärdomar:

Tydlighet: Finn ut vilka premisser som finns. Vad är målet, delmål och vägen dit.

Ibland är det motiverat att säga nej, till exempel om den andra parten inte vill samma saker.

Karin Jansson tipsar att alternativ till att starta eget kan vara att bli anställd. Ofta tvekar företag att anställa. Då kan projektanställning/visstidsanställning eller timanställning vara en variant som går att förhandla fram.

Slutligen: 

Permakultur är ju mänskliga relationer.

/Sara Nelson

4H skulle kunna vara "The Fritidsgård"

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Praktik: Odling på 4H-gård i Almvik
av Charlotte G Nycander

Min praktik har bestått av ett odlingsprojekt på en 4H-gård i Almvik i Malmö. Mitt intresse för 4H väcktes då jag läste en rapport som tre studenter på mastersprogrammet LUMES i Lund skrivit om att eventuellt starta upp en 4H-gård i Tranås. Rapporten pekar bl.a. på att 4H har stor potential att vara en plattform i samhället där barn och ungdomar kan lära sig mer om och uppleva hållbarhetstänk (såväl när det gäller miljö och sociala förhållanden som ekonomi), kopplingen djur/natur/människa, ett sunt sätt att leva, gemenskap etc. Rapporten visar dock även på att det finns stora brister inom 4H som organisation när det gäller att profilera sig och organisera sig på ett hållbart sätt, och att detta enligt författarna bör åtgärdas om organisationen ska kunna överleva i en mer hållbarhetsmedveten värld.

Då 4H-gården i Almvik i princip saknar odling skulle min roll som praktikant alltså, som jag såg det, bli att starta en odlingsgrupp som skulle bidra med en pusselbit som saknades i ett kretslopp där djurhållning, odling, beredning av livsmedel odlade på gården samt kompostering kompletterar varandra. Sett ur ett längre perspektiv var min förhoppning att detta skulle främja en diskussion om att närma sig en tydlig hållbarhetsprofil på gården.

Under våren lyckades vi få ihop en liten grupp glada odlare som grävde, sådde, planterade, fikade och fixade. Vi hade roligt men lyckades inte etablera något vidare samarbeta med gården och dess medlemmar.

Vad gäller möjligheten att integrera odlingen med gårdens övriga verksamhet (vilket från min sida var hela poängen med odlingen) blev det allt eftersom tiden gick mer och mer tydligt att min kontaktperson på gården och jag inte hade samma syn på hur detta skulle göras, eller ens varför det var nödvändigt. Efter en ganska inaktiv sommar samt otaliga misslyckade försök att få till ett avslutande möte med utvärdering av odlingens eventuella framtid bestämde jag mig för att knyta ihop säcken och satsa på andra projekt inom urban odling istället.

Min praktik på Almviks 4H-gård blev kanske inte precis som jag hade tänk mig när jag började, men under min tid där lärde jag mig mycket om att jobba i projektform, knöt en massa bra kontakter och hade roligt när jag var där och odlade!

/Charlotte

1 nov: Tre redovisningar och ett boktips

Denna fredag körde vi för full med redovisningar.

Charlotte berättade om sitt projekt på en 4H-gård och hur det ledde vidare till starten av eget företag. (kommer länk)

Linn berättade om Sveriges första campingodling (kommer länk)

Daniel berättade om sitt engagemang på Mykorrhiza och praktik på Mullbärsbacken samt slutligen om ett starten av ett kalebassprojekt. (kommer länkar)

Karin Jansson kom med dagens boktips. (kommer länk)

31 okt Lagning av växthus och vitlöksplantering

Stormen häromdagen hade härjat runt med växthuset som trasats sönder. Väggarna lappades med samma sorts plast och tejp. Takluckorna byttes ut till kanalplast, en produktutveckling. Stöden som börnor och ärtor klättrat på hade vält, eftersom säsongen är över är ingen större skada skedd och vi klippte isär dem (använd endast natursnöre när de skall byggas upp nästa gång, att samla ihop allt syntetiskt snöre var svårt). Pinnarna buntades sedan ihop och ställdes lutade mot redskapscontainern över vintern. Pil är ett trädslag som snabbt börjar brytas ner, vilket vi kunde se på en del vitröteangrina grenar, men genom att förvara dem luftigt bör de kunna användas i alla fall en säsong till.

Salladslöken har börjat få lökrostangrepp, så den skördade vi av. Det ser inte så aptitligt ut, men är fullt ätbart.
/Karin H.

 

Vi sparar bönställningarna.

Näst sista melonen. Den sista sparades till avslutningsdagen.

Uppförstorad till tapet på fondvägg?

Vid lagning av växthus efter storm är det bra att vara många.

Kort om vitlök: Vi planterade klyftor 8 cm djupt och med 15 cm mellanrum på skiftet där det förut växte bönor och fortfarande växter gröngödslingsväxter. Nästa år blir där bland annat purjo, squash, kål och vitlök.
/Sara N.

25 okt Om mineraler och redovisningsstart

Vi påbörjade våra redovisningar av praktik och projekt.
Jag inledde med att berätta om Ett Grönare Lund, en praktikplats som även är min arbetsplats till 45%.
Därefter gick Karin Jansson igenom en hel del fakta om mineraler. Varför är mineraler viktiga?

Det jag framför allt fastnar för i dessa halloweentider är att pumpafrön är rika på bland annat zink och att folk i allmänhet äter alldeles för lite gröna blad. Jag äter nu pumpafrön, både råa torkade och rostade med örtsalt. Gott!
/Sara

PS. Youtubeklippet nedan trillade jag över strax efter föreläsningen. Det skapar många tankar om hur vi äter och inte minst hur många barn som stökar i skolan troligen behöver bättre mat, inte bara mer "ordning och reda".

Dr. Terry Wahls rekommenderar ett dagligt intag av:

• tre koppar eller en tallrik fylld av gröna blad för att skydda hjärnan och öka immunförsvaret genom mineraler och vitaminerna B, A, C  och K. Ät bland annat salladsblad, grönkål, nässlor, målla, spenat och mangold.
• tre koppar eller en tallrik fylld av svavelrika grönsaker till nytta för hjärnan och mitokondrierna, renar njure och lever. Ät kål av alla de slag, broccoli, purjolök, lök, svamp och sparris.
• tre koppar eller en tallrik fylld av färgstarka grönsaker för att få i oss mineraler och vitaminer vi behöver. Ät bland annat rödbetor, morötter, rödkål, bär av alla de slag, apelsin och persika - ekologiskt odlat så klart!

Dessutom bör vi, enligt Dr. Terry Wahls, minst en gång i veckan äta:

• kött från djur som betar, så vi får i oss rätt halter av omega 3 bland annat
• vildfångad fisk, gärna lax
• alger, då de naturligt innehåller jod, nödvändigt för hjärnan och för att rensa kroppen från gifter.

Med denna kost minskar vi drastiskt riskerna att drabbas av matrelaterade allergier, cancer, astma, infertilitet, beteendestörningar och neurologiska problem. Många tvekar då matkontot blir dyrare. Men som Terry säger, vi kommer få betala annars, genom sjukskrivningar, mediciner, sjukhusbesök, tidigare pensionering och så vidare. Valet är ditt!