torsdag 30 januari 2014

30 jan 2014 Böcker och frön

Idag var det tänkt att vi skulle vara på Brunnshög med Nils, men då han tagit med sig något influensaliknande från sin semester hoppade Karin in som lärare även om det annars är fredagar som är ”hennes” dag. Då det var väl kort varsel för att få plats på Studiefrämjandet öppnade vår kurskamrat Eva generöst upp sitt hem för oss. Tack för det, Eva! Under förmiddagen diskuterade vi bland annat vilka titlar som skall vara med på önskelistan för ett framtida odlingsbibliotek på Studiefrämjandet. På Bokbörsen, en nätsida som erbjuder böcker från antikvariat i hela landet, hittade vi en hel del spännande; bland annat en bok om hemkonservering från 1941. David som var på studiecirkel i Malmö igår önskade bok om Hydroponics och Teresa önskade böcker om att ta tillvara på frukt och grönt som växer fritt i staden. Till lunch lagade vi soppa på knytisgrönsaker, bland annat potatis, lök, palsternacka, morot och fänkål. ”Smakar riktigt gott även om vi inte utfört tungt kroppsarbete idag” kommenterade någon. Vi bläddrade också en hel del i Evas generösa bibliotek med trädgårdslitteratur.

Därefter beställde vi fröer från Nordiska Genbanken, en fin resurs, om än ej inte i huvudsak öppen för ”den vanlige privatodlaren”, men förhoppningsvis för oss som folk- och utbildare. Nordiskt Genresurscenter är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog. Underavdelningen NordGen Växter arbetar med bevarande och bärkraftigt nyttjande av nordiska kultur- och nyttoväxter och deras vilda släktingar. Det omfattar både det konkreta bevaringsarbetet av frö, förmedling av frö och information om materialet men också generellt informationsarbete om värdet och betydelsen av växtgenetiska resurser i Norden och globalt, för att citera NordGens hemsida. Ett nog så viktigt arbete och en nog så viktig resurs idag när EU-lagstiftningen hotar vår odlade mångfald!
/Karin H

torsdag 23 januari 2014

23 jan Emmas projekt på Kulturens Östarp

Foto: Kulturens Östarp, från gotlandsruss.ifokus.se
Emma vill bolla idéer med oss och berättar hur långt hon har kommit kring sitt arbete på Kulturens Östarp. Hon har fått anställning som gårds-nånting(?) 2014 och söker input till sina tankar för hur hon ska gå tillväga detta år.

Emmas ansvar är i första hand djuren på Kulturens Östarp, att de får mat och att stängsling håller. Odling intresserar henne och hon kommer att arbeta med jorden, trädgården och åkern i den mån det går och hinns med.

Emma får bland annat tips om olika ställen att hitta frö: Nordgen, Allkorn och Fröföreningen Sesam. Vi diskuterar även den romantiserade bilden av det äldre jordbruket och hur en jordbrukare influerad av permakultur skulle ha gjort annorlunda. Dessutom är det tydligt att jordbruk och skogsbruk hade klar koppling i det tidiga jordbruket och att de på 1800-talet och början av 1900-talet, med sina kunskaper, tog till vara på platsen förutsättningar med vattendrag, fuktiga torvmossar o.s.v.

Det är mycket som bollas som inte återges här. Något jag fastnade för var historien om Färsingehästen. För hundra år sedan fanns småhästar, färsing (från Färs härad) som systematiskt har styrts bort genom att inte låta avlas vidare. Idag är gotlandsruss de som ligger närmast de gamla hästsorterna.

Apropå de fina ängarna runt Kulturens Östarp så upprepades vid studiebesöket i december: Äng är åkers moder. Ängen ger bete, som ger djuren mat, som ger näring till jorden, som ger näring till växterna (som ger mat till människorna).

Äng är åkers moder var en av de första föreläsningarna vi hade 11 mars 2013.

Jag blir sugen på att hälsa på Emma till sommaren!
/Sara

23 jan

Vad behöver växten sin näring till?
  • Tillväxt
  • Andning
  • Frö
  • Oj, här behöver jag någons anteckningar!
  • ..
  • .. 

De första fem är prioriterade om näringstillgången är knapp. 

Vad påverkar näringstillgången?
  • Ljus
  • Värme
  • Vatten
  • Gödsling
  • Odlingsmetoder, skötsel…
  • Väder
  • Årstider


Växtnäringsämnen är inte bara kväve!

Makronäringsämnen: kväve, fosfor, kalium, svavel, kalcium, magnesium
Micromäringsämnen: järn, mangan, bor, zink, koppar, klor, molybden, nickel

Vi kommer in på kalk. Hur får vi i oss kalk om vi exempelvis är veganer eller inte tål mjölkprotein? Karin Jansson ber oss tänka på att det är väldigt få kulturer som har så mycket mjölk i kosten och så höga rekommendationer för dagsbehov. Ändå ligger Sverige högt i statistiken gällande benskörhet. Det hänger bland annat ihop med vad vi äter och hur vi lever. De flesta av oss har en kosthållning som är försurande eller lever ett liv som är försurande.

Skogen kalkar vi om den är försurad. Kroppen blir försurad av mycket av den mat vi äter, proteinrik kost (kött), socker, ... Även stress verkar försurande. Grönsaker är mineralrika och basbildande. Det går bra att få i sig kalk från exempelvis bladgrönsaker och sesamfrön.

17 jan Vad är jord?

Vad är jord?
Tänk att det finns ca 25 ton levande organismer per hektar jord!
1 gram jord kan innehålla 10 miljarder bakterier och 100 meter svamphyfer.
1 tsk jord innehåller fler bakterier än det finns människor på jordklotet!

Läs mer om jord och gödning i anteckningar från i mars 2013

Om det fantastiska samarbetet under jorden – mykorrhiza!
http://www.fobo.se/kunskap/vaxtodling/godsling/mykorrhiza.shtml

Forskaren Håkan Wallander har från ett vetenskapligt håll kommit till samma slutsatser om odling som de som Fobo lär ut. Boken Jord rekommenderas.

Vi kikar på bilder av Karins maskkompostsystem. Det lär finnas lådsystem som passar bra på Clas Ohlson. När du har en kompost så börjar du att fundera… Inte vill jag ge fruktskal från frukt som är besprutad till mina maskar?

David tipsar om ett TED-talk om svampar och hur de kan rädda världen.

16 jan Näringens kretslopp och Ekologiska pionjärer

Om näringens kretslopp och ekologiska pionjärer handlar dagens föredrag om
Karin Jansson höll en genomgång främst för de som inte gick kursen i våras. Se blogginlägg med anteckningar och länkar från den 8 mars 2013. Även i augusti var vi inne på samma ämne, men då med Nils. 

Som det ofta blir på våra lektioner så leder frågor och kommentarer till att vi snurrar in på sidospår. Som att våra magar och jorden fungerar på liknande sätt. Precis som jorden är beroende av bakterier så behöver vår mage bakterier. Vi har mer än ett kilo bakterier i magen. Forskning har börjat koppla bakteriefloran till en mängd sjukdomar. Ett alternativ till antibiotika som testas är att använda “goda bakterier”. (Sök på internet, det finns massor av artiklar. Här är en http://www.tomaslindblad.se/bakterius.html)

Vi kommer även in på ämnet glutenintolerans och Karin berättar att sjukvården ofta bara testar med blodprov och då inte hittar något problem. Ofta behöver gastroskopi göras för att studera tarmen och se om den är inflammerad. En inflammations behöver inte betyda intolerans, bara att du kan må bra av att ställa om kosten.


I Stockholm finns ett bageri som helt bakar glutenfritt, Friends of Adam. De har gjort boken FriendlyBread

Och så gled vi in på EM, effektiva mikroorganismer. Efter att ha läst artikeln undrar jag var jag kan köpa detta mirakelmedel med levande bakteriekultur?

Åter till föreläsningen och de ekologiska pionjärerna
Även detta finns länkat till från föreläsningen 8 mars. En rad personer och företeelser får vi veta mer om och deras betydelse för utvecklingen av jordbruket:

  • Justusvon Liebig  - efter hand kritisk till vad han själv forskat fram
  • Chilisalpeter/guano
  • Haber-Bosch - koppling mellan krig och konstgödsel
  • Julius Hensel kom på stenmjöl. Kom även på att mat odlad med konstgödsel blir för rik på kväve och kolhydrater men fattig på mineraler.
  • AlbertHoward kompost typ Indoor. (1920-30 -tal)
  • Eve Balfour (1950-tal) delade upp sin gård i konventionell och ekologisk odling. Istället för att bara mäta skörden i i vikt så mätte Eve Balfour näringsinnehållet i skördarna. Efter femton års odling kom hon fram till att skörden från den "konventionella odlingen" innehöll nästan 30% mindre vitaminer och mineraler jämfört med skörd från den ekologiska odlingen.

(Och så spårade vi iväg igen och kom in på prat om levande vatten, imploderad energi, parallella universum, flygande tefat och en dokumentär på SVT om teleportering. Vågar vi skriva det på bloggen? På 1700-talet blev ju kloka kvinnor brända på bål…)
  • Hans Peter Rusch bidrog till utvecklingen av organisk-biologisk odling. ”Jordens hälsa är människors hälsa." Vi är sammankopplade med jorden. Mikroorganismerna har stor betydelse för kretsloppet. Mineralgödsling är tvångmatnin, ”ungefär som att föda bäbisar med läsk”. Skiktbildning i jorden. Olika mikroorgnaiskmer verkar på olika jorddjup – mot plöjning och röra runt jorden.
  • Permakultur är ett annat kapitel och ett par andra föreläsningar. Se här del 1 och del 2.

onsdag 15 januari 2014

Fonder, bidrag, stipendier och priser

Många stadsodlingsprojekt kommer igång efter flitiga ansökningar för att få bidrag ur fonder. Pris är ju också möjligt att få, som en liten lön för mödan i efterhand.

Hjälp gärna till att fylla på med länkar till sidor med ännu fler möjligheter att starta projekt!

Ansökningsperioder 2014: 15 januari-15 februari (samt oktober - november?)

Region Skåne delar varje år ut pengar ur miljövårdsfonden, pengarna går till projekt som på olika sätt vårdar och utvecklar natur- och kulturmiljön i Skåne och som bidrar till en ekologiskt hållbar utveckling, i enlighet med miljöstrategiskt program för Region Skåne.

Region Skånes miljöpris
Nominera nästa års pristagare senast den 15 mars 2014.

Lunds miljö…
Ansökningsperiod: november?
Projektpengar har bland annat beviljats till Skogsträdgården i Dalby och till Fruktsam.

Från Arvsfonden har flera odlingsprojekten fått stöd: Ett Grönare Lund, Gröna fingrar, Barn i Stan, Bärfis. Särskilda målgrupper är barn och personer med funktionshinder.

Jordbruksverket - Matlandet Sverige
Visionen Sverige – det nya matlandet syftar till att lyfta Sveriges fördelar med ren natur, god djurhållning och unika råvaror tillsammans med den kreativa kraft som finns i allt från mathantverk, uppfinningsrika kockar till en innovativ livsmedelsindustri.

Ansök om LEADER-projekt för landsbygdsutveckling
Exempel på projekt är Hållbara Hardeberga där Concrete Farming gör en förstudie och har påbörjat odling.

Forska
Forskningsanslag inom livsmedelsförädling, växtodling, jordbruk och hållbar utveckling i största allmänhet utlyses med jämna mellanrum. Hur du bäst få nys på dessa vet jag inte. Är du inte redan inne i "systemet" så är en variant är att bli bekant med en avdelning på universitet/högskola som sysslar med det du är intresserad av och anmäla intresse för att bli forskningsassistent.
Här är ett: http://www.formas.se/sv/finansiering/utlysningar/core-organic-plus-utlysning

Eller JUST DO IT!
Kanske genom ett kooperativ? Här flera goda exempel från Mikrofonden Väst.
/Sara

fredag 10 januari 2014

10 jan Eko-odling och ekomat

Idag fick de nya på kursen en teoretisk genomgång som vi "gamlingar" redan hört. Stora delar av dagens föreläsning hittar vi på bloggen. Vad är ekologiskt? Vad kostar maten? och Är vi självförsörjande?

- När oljan blir för dyr försvinner dagens storskaliga jordbruk.
- Omställning kommer ske till mer småskaligt och arbetsintensivt jordbruk.
- Decentralisering och fokusering på lokala behov, mindre transporter, kretslopp, integrerat med boskapsskötsel.

Klicka här och få Jordbruksverkets svar på frågan om självförsörjningSå här förtydligar bloggaren Cornucopia att det står till. "Vid elavbrott står 80% av hushållen utan mat inom 4 dygn". Under 90-talet fanns matlager för krissituationer men idag är det upp till den enskilde medborgaren att ha reservlager.

Forskaren Folke Günther har räknat på hur mycket energi det går åt i ett genomsnittshushåll för mat, transporter och boende. Folke konstaterar att det det gör större skillnad att lägga om matvanorna än att tilläggsisolera huset. Klicka här för att se hela diagrammet och läs artikeln.

Det blev en ganska stor diskussion kring självförsörjning och hur vi ställer om till mindre fossilberoende jordbruk. Här några inspiratörer:

Margareta Magnusson i Kramfors odlar ekologiskt utan tillskott från djurgödsel. Margareta är för detta forskare på SLU som kommit fram till många intressanta rön, bland annat att odlingsmark som gröngödslas normalt sett inte behöver kalkas.

Nyttogården odlar ekologiskt i liten skala. Niklas Markie började odla till sig själv och fann tio "medproducenter" eller prenumeranter som betalar 500 kr per månad för att få lokal och ekologisk mat. Niklas har även djur. Kan följas på Facebook.

Jag gillar även Skillandens trädgård som för sig själv och följare visat att det går att försörja en familj med det mesta i grönsaksväg i över ett halvår i en vanlig villaträdgård på 350 kvadratmeter. I snitt en timme om dagen beräknar Sara Bäckmo att hon lägger på trädgården. Utöver trädgårdstid så går det åt "tänktid och planering". Kan följas på Facebook. Sara Bäckmo går även att höra på radions P4 sommartid.

Till lunch kom vår kursbäbis Idril med sin mamma Elin! Idril fick vara med på sin första föreläsning (första utanför magen) där Mats Andersson från Österlens folkhögskola berättade om Hawaii och hur ursprungsbefolkningen där organiserade sina odlingar förr. Idag är Hawaii beroende av matimport till 97%. Odlingskurser och kunskaper om hur de odlat förr, då öriket försörjde 800 000 invånare, har blivit väldigt populärt bland unga. Hawaii ligger 6,5 timmar med flyg från San Fransisco alternativt 7 timmar från Japan. Smart drag att vilja bli lite mer självförsörjande.

Själv har jag skissat på en siffra från några studenter på SLU Ulltuna (Länk till rapporten letar jag efter. Tipsa gärna!) som räknat ut att med vegankost så klarar en person sin livsmedelsförsörjning på ca 800 kvadratmeter per person. (Till detta kan räknas mat från betesdjur, kyckling och fisk som ej behöver konkurrera med odlingmark.) Som medelkonsument med mjölk och kött på tallriken  krävs ca 5000 kvadratmeter per person.

För att försörja alla lundabor med vegankost så skulle odlingsmarken inom en radie på 5 kilometer från Lunds centrum räcka. Promenad- och cykelbart! Men med "vanlig" kost (den yttre streckade linjen) så är vi inne och naggar på marken som tillhör bland annat Malmö, Dalby, Staffanstorp och Eslöv.

Jag är med i Omställning Sverige. Det är ett nätverk för oss som tar lokala omställningsinitiativ för att möta de utmaningar som oljetopp och klimatförändring ställer oss inför. Där kan även du gå med.
/Sara

PS. Fotografier kommer från hemsidor eller Facebook vars sidor jag har länkat till.

9 jan Värmande arbete i regn

Att cykla till Brunnshög denna torsdagsmorgon iklädd dubbla ullager, vinterjacka och regnställ kändes ju lätt galet - men uppiggande. Väl framme mötte jag kurskamraten Karin och vår kurshund Eira. Vi blev väldigt glada över att komma in i växthuset.

För att bli varma och i väntan på uppehåll så jobbade vi vidare med platsen som ska bli ett växthus i växthuset. Eftersom varmbädden kommer att bygga i höjd, så sänkte vi marknivån med ett spadtag.

Plötsligt blev det regnuppehåll. Ut för att sätta stolparna som klyvdes före jul, de som ska bli pergola, i jorden.

Till sist fick vi klyva ännu fler stolpar. Häftigt!
/Sara