måndag 25 november 2013

21 nov Fortsättningskursen startar med kompostbygge

Kompostlimpa. Foto: Eva Kellgren
 Idag har vi både byggt en stilig odlingslimpa och förvandlat en hög med skräpiga pinnar till en resurs! ”Hügelkultur” är ett annat begrepp för det vi gjort idag, att bygga sina odlingsbäddar uppåt. Om platsen är permanent kan en använda i stort sett hur grova grenar som helst, blöta stubbar nergrävda om hösten är utmärkta som vatten- och näringsmagasin i en sådan bädd.

Först grävdes det övre lagret med tillförd kompostjord bort på platsen, sedan grundade vi med pinnar. Därefter varvade vi ris och pinnar, jordärtskockstjälkar, material från indorikomposterna (som inte kom igång som de skulle, kanske p.g.a. fungicider i halmen?) och hästgödsel till en rejäl limpa, varefter jorden skottades tillbaks.

Här blir det pumpaodling nästa år. Foto: Eva Kellgren
Vid sidan av odlingsområdet har det legat en allmänt skräpig hög, huvudsakligen bestående av resterna av den pil som använts till lähäcksplantering och flätande av växtstöd, staket och liknande. Genom att samlas ihop, blandas upp med gödsel och kompost och kringgärdas med avklippta jordärtskockstjälkar har den nu förvandlats till en framtida odlingsplats. Ett smidigt sätt att omvandla problemet oestetisk kökkenmödding till resursen pumpaodlingsplats! Att redan innan högarna börjar samlas ha tänkt igenom var en vill ha dem är en fördel, nu blev platsen kanske lite för skuggig, men vi bedömde ändå att det var mer resurseffektivt att omvandla en befintlig hög till odlingsbädd, än att kånka iväg allt till en soligare plats.
/Karin H.

Saras tilläggskommentar: Den förra komposten vi byggde stannade av och nu tar vi hästgödsel till hjälp. En kompost av detta slag är tänkt att komma upp i över 55 grader. Detta ska ta död på bland annat bladmögel och ogräsfrön.

måndag 18 november 2013

Odling som demokrativerkstad

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Praktik: Ett Grönare Lund - odling som demokrativerkstad
av Sara Nelson

här kommer mer text.

Praktik på en KRAV-gård

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.


Praktik: Wålstedts lantbruk och trädgård - en ekologisk gård i Dalarna

av Anna Holmberg

Wålstedts gård är en släktgård som ligger i Dalarna, tre mil öster om Borlänge. Här har Anna spenderat idylliska somrar. Sysslingen Per driver gården med sina föräldrar Trygve och Meta. I våras var Per i Skåne. När Anna pratade med honom insåg hon att hon nu hade ett helt annat intresse för aktiviteterna på släktgården än tidigare. Hon frågade om hon skulle kunna göra sin praktik hos dem. Normalt sett tar de inte emot praktikanter under juli månad, för då är stressen som störst och det år då allt händer. Gården producerar inte bara grönsaker utan är även ett turistmål.
Här hoppas jag att Anna själv skriver ner sin berättelse. Mina anteckningar ser nämligen ut så här:

Parkslide? Ät upp den!

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Julia stötte på parkslide i sitt nya boende där drömmen var att bli självförsörjande.

Parkslide (Fallopia japonica)

av Julia Tedvik

Parkslide tillhör familjen Polygonacae och går även under namnet Polygonum Cuspidatum.

Drömmen om livet på landet

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen. Julia berättar här om ett projekt som inleddes före kursen startade och som fick en extra skjuts av kursen. Dock dök det upp ett oväntat hot - parkslide! 

Projekt: Flytt till landet och bli självförsörjande
av Julia Tedvik

En dröm blir sann?
Jag hade precis tagit min examen i samhällsplanering, min sambo och jag fick tips om ett ledigt hus på landet i Helsingborg som vi fick lov att hyra på obestämd tid. Tankarna gick vilt om vilka möjligheter vi hade att skapa det liv vi drömmer om; En odling som försörjer oss större delen av året, lite försäljning av grönt längs med vägen, höns, får, en ko, en gris och såklart min sambos favorit; gäss.

Huset med mark runt omkring har utrymme för allt detta men vi sa också att vi skulle bygga upp det succesivt så att vi inte tröttnar. Hösten kom och med den kylan. Vi har valt att leva utan bil så cykla blev det vart vi än skulle oavsett väder. Tack och lov hade min sambo en gammal mountainbike som jag tog hjälp av för att plöja mig fram genom vinterns väglag medans min respektive tog skidorna till jobb. 

Januari 2013: Tankar på våren värmer
5 grader inne på toalettrummet, 15 i huset. Vi frös konstant under några veckor och jag kände imellanåt att NU får det räcka! Men vänner och familj påminde oss om hur underbart det skulle bli när våren anlände.

Tills sist kom våren och med den vaknade alla okända plantor i trädgården till liv och det blev lättare att se vilka förändringar som kunde göras. Den stora gröna väggen vår vän röjde bort åt oss under hösten började komma fram lite här och där.

Mars - april 2013: Kursen inspirerar
Jag fann kursen ”Stadsolding i Lund” och tvekade inte sekund på att anmäla mig. Med hjälp av den kunskap jag fick på vardera lektion upprepade jag samma förlopp hemma i min egen trädgård. Jag frösådde en mängd olika örter, blommor och grönsaker samt tog sticklingar från bärbuskar. Vi grävde upp en del av gräsmattan och anlade ett litet odlingsland och fann där mängder av rötter från samma växt vår vän tidigare röjt undan. Vi var noga med att dra upp så mycket vi kunde och slängde det i vårt trädgårdasvfall en bit bort. Vi byggde tre odlingsbäddar med lock på i förhoppning att kunna odla i dem under både den varma och den kalla tiden på året.

Maj 2013: Rötter från parkslide dyker upp
Snart började det sticka upp små röda skott på hela ytan, liksom på andra sidan parkeringen. Vi förstod att detta inte var något att leka med utan gav oss på det direkt och plockade de små skotten. I samband med trädgårdsmässan i Malmö och i samtal med Anders Kjellsson fick jag veta vilken växt som dominerade min trädgård. Parkslide. I England klassas mark drabbad av parksliden för ”industrimark” menade Kjellsson, av den anledning att det inte går att göra något med den. Inte ens kor, hästar, får eller grisar är glada i växten. Snart kom uppgivenheten. Växten kunde växa 1 dm om dagen. Oavsett hur mycket vi röjde kom den alltid tillbaka. Tillslut fokuserade vi på odlingslandet som i takt med att grönsakerna blev större faktiskt lyckade minmiera mägden parkslide i landet. Dock fortsatte det växa på flera andra områden i trädgården och med jämna mellanrum tog vi lien eller röjsågen och hög ner den i förhoppning om att vi skulle trötta ut den. Till viss del tror jag att vi lyckades med det. Eller så var det perioder med mindre sol som påverkade Parksliden negativt.

Sommar och höst 2013: Borrelia efter buskröjning 
I samband med att min sambo var ute och högg ner parksliden drabbades han av fästingbett. Under semstertid plockade vi minst en vart tredje dag. Detta ledde i sin tur till Borelia, första gången i maj, sedan en sväng i juli och så igen i september. Tre antibiotikakurer senare funderar vi allvarligt på om vi ska söka boende någon annanstans.

I följande presentation om parkslide kommer bl.a. växtens ursprung, egenskaper, spridning och hur den påverkat människors boendemiljö att beskrivas.

lördag 16 november 2013

Lästips: Nytt miljonprogram kräver nyjordbrukare

Landets Fria 31 oktober 2013

I artikeln beskrivs ett nytt miljonprogram - ett initiativ för klimatet, den biologiska mångfalden och Sveriges självförsörjning. Med hjälp av skatteavdrag, utbildningar och nya boenden ska stora grupper lockas att flytta tillbaka till landsbygden.
Mitt i artikeln står att läsa: 
Det andra steget handlar om att skapa utbildningar för nyjordbrukarna. På folkhögskolor i landet finns redan många kurser med inriktning på ekojordbruk. Med sina demokratiska arbetsformer och kopplingar till landsbygden är folkhögskolan extra lämplig för att ta huvudansvar för utbildandet av nyjordbrukarna.

15 nov Avslutningsdag med föredrag, knytis och knivar

Vår sista dag på kursen ägde rum i Studiefrämjandets lokaler. Sju timmar med presentationer, knytislunch och knytisfika med avtackning. Presenter till lärarna Nils och Karin och en Brunnshögbukett till Lena Ingvad som driver Odla i Lund inom Lunds kommun. Alla eleverna fick varsin kniv (med en kommentar om att Nils klagat för Karin att vi varit dåligt utrustade för att arbeta på Brunnshög. "De har inte ens en kniv".) och några väl valda ord från Karin.

Knytkalas i detta sällskap är svårslaget.

Nästa vecka drar fortsättningskursen igång. Där kommer halva gänget att träffas igen. 
Fortsättning följer.
/Sara