16 aug Grön ideologi

Idag har vi besök av Eunice som är gymnasielärare på Carl Adolph Agardhgymnasiet. Vi får en föreläsning om grön ideologi och diskuterar vad som har format oss som individer, samhället och utvecklingen.

Efter ett par timmar landar vi i Rädslor och Kärlek. Agerar vi utifrån kärlek eller rädsla? Är förhållandet mellan kärlek och rädsla dualistiskt eller överlappande? Iskan kommer ofta ur rädsla, rädslan för att inte få kärlek.

Grön ideologi
Varje ideologi kan ses som ett svar på ett problem. Om vi ska bygga en ny ideologi så behöver vi inte uppfinna hjulet på nytt, utan kan plocka från tidigare ideologier. Förenklat kan då sägas att:
- Socialismen föddes som svar på stor fattigdom och brist på rättvis fördelning av resurser. I förlängningen kan detta leda till ett "förtryck av individen".
- Kapitalismen och neoliberalismen hävdar istället individens rätt att fritt bestämma över sitt liv, frihet och egendom, vilket i gengäld kan leda till ett "förtryck av den stora massan".
- Konservatismen "Allting nytt är inte bättre"

Gandhi är en viktig figur för den gröna ideologin. Gandhi lär ha sagt något i stil med att Hjärtat är en muskel som liksom andra muskler behöver tränas. Vi behöver tränas oss i att bry oss om oss själva, familjen, alla människor och allt på hela jorden.

Som förklaring på varför vi lever som vi gör så tar Eunice upp desensibilering. Att kunna döda, kräver också träning. Från början var det svårt, eller omöjligt att få folk att gå ner i gruvor, gruvarbetarna kände att de våldtog jorden. När medicinstudenter skulle dissekera an levande hund: Bry er inte om ljudet (hundens knyende), det är bara "the squeeking of the machine". Vår hjärna har bra kapacitet att stänga av, annars skulle vi inte sätta oss i en bil. (Intressant att Nationalencyklopedin bara beskriver desensibilisering som metod genom vilken en person behandlas för obefogad rädsla, oro eller ångest. "Obefogad" är ju en definitionssak.)

Ekofilosofen Arne Næss utgör en annan ideologibyggsten. Næss ifrågasatte dualismen, att det ska vara  antingen eller som gäller; vetenskap - ideologi, fakta - värderingar,  produktion - reproduktion och så vidare. En dualistisk uppdelning leder lätt till att det ena värderas högre än det andra. Den gröna filosofin menar att vi inte kan separera t.ex. fakta och värderingar. Ingen fakta är värderingsfri.

Vårt språk är uppbyggt på att ord innehåller värderingar. Ordet sliten är både en funktion och värdering. Exemepl på namnbyten till följd av detta: Lokalvårdare istället för städare, funktionshindrad istället för handikappad, ...

James Lovelock var anställd av Nasa. När han skulle studera atmosfären så såg han ingen atmosfär. Atmosfören är som människans hud, som skyddar kroppen/jorden och andas. Då, på 60-70-talet hånades han. Idag har Gaiateorin inte bara inspirerat gröna ideologier, mycket av plockats upp av den erkända vetenskapen.

Vi diskuterar och någon påpekar att vetenskapen också bygger på ideologi. Eunice håller med om att vi har ett tudelat tankesystem som inte är beskrivet som en ideologi men som innebär en syn på att människan har själ och ande medan naturen är en maskin som vi ska bemästra. Men vi vet ju inte allt. Eunice ber oss sträcka upp händerna som om vi vore björkar.

"Vi är coola björkar. En människa kommer och ser träden som, tja träd, inte direkt någon att snacka med. En insekt kommer och vill smaka på bladen. Då skickar den angripna björken signaler till de andra björkarna. De bildar ett ämne som börjar smaka illa. Kan vi säga att träden talar med varandra?"

(Frågan får mig att tänka på boken The Secret Life of Plants.)

Synsätt och resonemang
Darwins "survival of the fittest" har skapat ett klassiskt synsätt på drivkraft med konkurrensen som vår viktigaste drivkraft. Men det finns fler bilder eller synsätt. Mykorrhiza ger oss en bild av samarbete som drivkraft "Får du vatten av mig, så får jag mineraler av dej så kan vi utvecklas tillsammans!"

Identifikation är en förutsättning för långvarig socialisering. Dess motsats är dikotomi, d.v.s allt måste höra till ena delen eller den andra och ingenting kan samtidigt tillhöra båda delarna.

Alla har en rätt att finnas. Det är skillnad på att till exempel döda en hare för att överleva jämfört med att döda massor av harar för att tillverka pälsar och tjäna en massa pengar.

Julia kommer att tänka på boken Tillvaroväven, skriven av en f.d. Lundaprofessor. "Fantastisk bok!"

Slutsatser
Det måste bli enklare att göra rätt. Hela samhällskroppen måste förändras.
Vi kan inte ha alla våra värderingar aktiva samtidigt, då går vi under. Men aktiverar vi inga värderingar så kan vi heller inte leva.

Kärleksträning. Vi behöver öva oss i kärlek. (Och att använda ordet kärlek. Till exempel kan vi säga att en vänskapsrelation är baserad på kärlek, en kärleksrelation i kärlek.)
Det finns kärlek. Och jag kan hjälpa.

Agerar du utifrån kärlek eller rädsla? Eller kan det vara både och samtidigt?
/Sara

15 aug Som man bäddar...

Nils inleder dagen med ett lång teoripass om fröer vi kan så nu och vad växthuset kan användas till när tomatplantorna gjort sitt. Mer om det i senare inlägg.

Denna dag kom Lena Ingvad förbi och delade ut T-shirts.

Vi skördade massor och letade upp Nyazeeländsk spenat som vi sått i Skefferiodlingen. Grönsaken är inte alls är en spenat, men kan användas som spenat. Den är inte släkt med någon annan växt vi odlar så det är en bra planta att ha lite varstans.

 Det stora potatisfältet var svårkupat så nu täckte vi med halm för att rädda potatisarna från att bli gröna och giftiga.Eftersom jag bor närmst och har en vind så fick jag äran att ta hem fröer som ska torkas. Buskar med rlda och gröna linser klipptes ner. Väl hemma breddes klippet ut över ett lakan och bars upp på vinden. Ska bli spännande att se hur det blir när det torkat!

Skörden är härlig. Hemma blev det en gryta med potatis, morötter, lök, brytmönor och mangold i en enda röra, kryddat med örtsalt och peppar.

Vi har skördat linser. På något sätt skulle vi få dessa att torka.

Jag bredde ut ett stort lakan och fördelade den buskiga skörden. Alltihop fick åka upp på vinden.

Att ta hand om skörden är både utrymmeskrävande och tidskrävande. Och det skapar en och annan fundering på hur arbete, samhälle och boende kan formas för att anpassas till en livsmedelförsörjning som inte är oljeberoende. Linserna ligger fint på vinden just nu.

Efter en dag med omstoppning av potatis, mjölksyrning av gurkor, hackning av grönsaker och hantering av linser låg det nära till hands att tänka - som man bäddar får man ligga.

/Sara

12 aug Kompostlimpa och trädflytt

Vi skördar mycket. Jag skördade för mycket. Nätgurkan som blivit för stor för att vara god skulle hängt kvar för att bli ännu större. Då kan den torkas och nätet i gurkan blir som en tvättsvamp. Intressant!

Två meloner som hängts upp hade trillat ner och fick nödätas. Glädje över att melonerna var så stora. Besvikelse över att vattenmelonen var en gulvit sort, och inte röd inuti

Äppeltröd och plommonträd som vi ympade i tidigare i våras stod på ett svårvattnat ställe. Vi byggde lite lä av gamla pallar och flyttade dem dit. Sedan vattnade vi.

En plätt ränsades från målla och annat ogräs före fröna fått för sig att mogna och trill ner. Ogräshögen täcktes därefter med jord för att fröna skulle förbli fuktiga, inte torka och mogna. Nästa vecka bygger vi mer kompost!

 

Vilken kraft och potential det bor i engagemang!

Idag, nyss, blev jag rörd av den växande skara, just nu 1728 personer, som på mycket kort tid valt att ansluta sig till facebookuppropet "Hjälp oss att efter tragedin stötta Sveriges grönaste lantbruk" Klicka gärna vidare och läs nedan om olyckan och hur du kan hjälpa!

"Den 8 augusti hände det otänkbara. Blixten slog ner i hagen och fyra av familjens arbetshästar dödades. 

Jenny och Lars-Göran Göransson driver ett ekologiskt lantbruk långt utöver det vanliga. Det mest unika är nog att de inte ens äger en traktor utan har i stället satsat på riktigt bra arbetshästar framför moderna redskap. 2012 var deras familjeföretag nominerat till Skånes Miljöpris.

När hästarna dog där under trädet den eftermiddagen var det inte bara emotionellt sett en enorm förlust för familjen. Det blev även ett mycket hårt slag mot det lilla företaget. Inte nog med att det var kostnader på tiotusentals kronor på att få kropparna hanterade, Jenny och Lars-Göran står nu också utan sina kolleger och kamrater inför nästa säsong. Tiden och kostnaderna det innebär köpa in och specialutbilda hästar som dessa är mycket stora.

9 aug Tänk vad mycket det här skapar!

Två trollsländor är plötsligt med i vårt uteklassrum. De får
symbolisera mångfald och nya verksamheter i spåren av odlingskursen. 

Tänk vad mycket det här skapar! utbrister Elin P mitt under rundan där kursens deltagare presenterar vad de gör eller har gjort som projekt eller under praktik.
Elin P inledde rundan med att berätta om sin praktik hos Planteringar utan gränser där hon varit med om att starta upp verksamhet i Närlunda.

Hemodlad trumma, nya företag och företagsidéer, campingodling, gårdsodling, nätverk, kaninkorv...

Vart ska det sluta? Tänk om alla kommuner som inte redan har, ser till att starta odlingskurser liknande den vi går. Hoppas också att den kurs vi går nu finner finansiering, kan utvecklas och leva vidare i flera år!
/Sara

Recept: Sur gurka som gör kroppen glad

  

Att mjölksyra grönsaker är en genial och enkel metod att bevara den egna skörden. På köpet får du ett livsmedel som är lättupptagligt, stärkande, förbättrar matsmältningen och innehåller ett högre näringsvärde än ursprungsprodukten.

Surgurka
Gurka är en delikatess i syrad form och det passar alldeles utmärkt att syra överskottet från den egna gurkodlingen. Använd små gurkor av västeråstyp eller slanggurka skuren i bitar.

För att undvika att gurkorna blir vattniga sticker du hål i dem, till exempel med en gaffel. Bra kryddor ihop med gurkor är svartavinbärsblad, vitlök och dillkronor. Häll på kokt, avsvalnat vatten med 1,5­-2 msk salt per liter (utan jod och utan klumpförebyggande medel). Låt stå i rumstemperatur på en tallrik en eller två dagar. Det börjar jäsa och bubbla och lite vatten kan rinna ut. Fyll eventuellt på med mer kokt avsvalnat vatten så gurkorna hålls täckta. Ställ därefter att eftermogna i kylskål minst tio dagar.

Inspiration och recept fick vi på plats av Karin Jansson och kurskamraten Anna Holmberg. Karin rekommenderar något bättre hygien än vad som åstadkoms i vårt "uteklassrum".Vidare instruktioner och mer inspiration kring mjölksyrejäsning finner du exempelvis i böcker på biblioteket, recept på nätet och på Fobos hemsida, http://www.fobo.se/kunskap/mat/odlaren_mjolksyrning_2011.pdf.

Foto: Sara Nelson

PS. Mats-Erik Nilsson skriver HÄR om mjölksyrning av grönsaker som nästa trend efter "surdegstrenden".

9 aug Skafferiodlingen överraskar!

Blåärt och gråärt var vanliga skafferivaror förr i tiden.

I maj sådde vi sånt som vi hade i skafferiet. Denna fredag skådade vi resultatet så hår långt. Linser, kikärtor och en massa andra frön som normalt inte odlas kommerciellt i Sverige överraskade. Inte minst chiafrön och quinoa. De gröna linserna hade respektingivande små skidor och jag undrar hur de skördas för att kunna säljas för 20 kr per 500 gram i butikerna. Vete har vi odlat och räknade ut att om hela de 100 kvardratmeterna hade använts till enbart vete så hade det kunnat bli 80 kg vetemjöl.

Att odla själv är en möjlighet att vara med och bevara arter och sorter som hotar dö ut och att uppleva smaker som du inte finner att köpa. Gråärt är exempel på just en sådan växt.

Ur kryddhyllan: vallmo från Santa Maria som blommat över
och nu har stora vackra kapslar fulla av nya ätbara fröer. 

Vår skafferiodlign inspirerar mig att kolla upp den ideella föreningen Sesams hemsida. Sesam "verkar för att bevara den mångfald som finns bland köksträdgårdens och åkerns växter". Jag blir sugen på att gå med då jag inser att det är ett arbete värt att stötta!

Kikärtor växer i korta skidor, två och två. Tänk att de kan odlas i Sverige! Vill ha mer!

  

Vi smakar på senap och ... och .. och .... På sista radens tredje bild är det chiafrön som vuxit upp till kraftfulla buskar och en och annan blå linfröblomma i förgrunden. Vi undrade om bladen från chiafröplantan går att äta? Läs här!

/Sara