6 sept Bönteori

Kikärtor. Foto från annan dag. Fotograf: Sara Nelson

Den 6 september repeterade vi diverse bön-och ärtteori. Vi talade om kokbönor, baljbönor, slingerbönor, buskbönor, blomsterbönor och bondbönor (som inte är bönor utan snarare en ärta).

Sedan skördade vi baljväxter, främst från skafferiodlingen. På våra breddgrader får vi sällan chansen att äta färska kokbönor (yinyang, borlotti, sojabönor, kikärter etc), varför Karin Jansson uppmanade oss att plocka med oss hem, koka och äta, eftersom det är en helt annan smakupplevelse än de torkade, blötlagda och sedan kokta bönor som oftast står oss till buds.

Vi delade upp de olika bönorna mellan oss och tog hem en sort var (i de här sammanhanget betyder sorts något i stil med ”gula ekologiska ärtor från ICA” eller ”borlottiböna från Kung Markatta”) för att torka till utsäde till nästa år. Förhoppningsvis får vi genom fortsatt odling framöver fram specialanpassade Brunnshögsversioner av dessa!

/Karin H.

5 sept Sallad och solljusets våglängd

Tre salladshuvuden fick idag flytta in från friland till växthuset. De ska få växa vidare och bilda frö.

Nya salladplantor, sådda i pluggbrätten för två-tre veckor sedan planterades ut intill, där förut växte pumpa och gurka. De plantor som inte fick plats i växthuset sätts ut på friland. Det är ju en galet lång sommar i år. Fortfarande 20 grader på dagarna. Att solen står lägre på himlen gör att våglängden på ljuset förändras. På vår och höst är ljuset mer blå-grönt vilket stimulerar bladtillväxt. På sommaren mer röd-orange, vilket stimulerar blomning.

Ute skördades grönsaker och frö från exempelvis spenat. Läs mer om att ta egna frön på Fröodling.se.

Pumpaporträtt

 

2 sept: Dags att förbereda för nästa sässong

Plantera, preparera och planera. Förbered för nästa sässong! 

Hösten är bästa tiden att påbörja en organisk-biologisk odling genom att börja bygga upp jordens fruktbarhet.

Har du något att skörda? Lär om fröodling! Från frö till frö.

29-30 aug Året är 2028

"Sambrukarna" tar plats och förbereder sig.

Gruppen får en rundtur på gården.

Igår hade vi mys kring brasa.

Idag har vi hotats med K-pist av "danska fascister".

Kontrasterna och känslorna var många under det 26-timmars omställningslajv som odlingskursen och elever från en gymnasieklass just är hemkomna från.

"De nyanlända" har vandrat genom skogen.

Tält slås upp.

Matbespisning.

Matlagning.

Är det ont om fossil olja får en del ske för hand.

Tror vi på jordandar? Vad gillar vi sekter?

"Anita" och "Torbjörn" jobbar ihärdigt.

"Stardust" leder en kort yoga-stund.

Vi bygger en mysig eldstad.

"Tobbe": Maten smakar fantastiskt!

Radiosändning från "Fria Mälardalen".

Lite "off". Kvällsdopp. 20 grader i vattnet.

Lite "in". Sång och mys.

Kan och vill alla nyanlända stanna?

Nja.

Vi blir avbrutna av ett par "norska grannar" som visar sig vara "danska poliser" i jakt på en desertör.

Några av frågorna vi bär med oss hem är: Vad påminner lajvet om? Var nånstans i världen lever folk med en verklighet som den vi provat på? Finns det risk att scenarier liknande de vi varit med om i detta lajv kan bli verklighet i Sverige? Var får vi reda på mer? Vad vill jag göra nu? Vilket är mitt nästa steg? 

Splittring. Nästan slut på lajvet.

Avslutning. Debriefing.

Klicka HÄR och läs om genomgången inför livet som vi gjorde i måndags. En halv evighet sedan.

Länkar för de som blev sugna på att veta mer och gå vidare med
lajv (spelkalender.se, nordiclarp.org, inlajv.se och http://suffragett.armyr.se) och
omställningsrörelsen (Omställning Sverige, TransitionNetwork.org, film: Varför kris? Vad kan vi göra?)

Text: Sara "Ronja"
Foto: Eva "Anita", Niklas (?)
Film: Morgan "Karl"

Ett ogräsfält täcktes med halm. Nästa år blir här odlingsbart.
Oj, vad skönt det var att vila lite!

Två lajvande gymnasietjejer.

Skörd på åkern intill

På onsdagkvällar är det växthuskurs för deltagare i projektet Odla i Lund, alltså för vanliga lundabor som inte går folkhögskolekursen. Men några av oss dubblerar då det är trevligt att möta andra odlare på området. Ofta blir det trevliga samtal under arbetets gång och efteråt. Plötsligt förra onsdagen blev det ett väldigt oväsen utanför. Jag klev ut och tittade. Fascinerande hur maskinen fungerar och vackert med dammet som yr. Funderade igen på vårt fossilberoende jordbruk och hur jordbrukare drivits till att bruka större och större arealer med större och större maskiner. Hittar en sida från Jordbruksverket med statistik och intressanta fakta, så som att boveteodling ökat kraftigt, att svenska hushåll spenderade nära 3 miljarder kr på växter och fröer år 2012 och 1969 svarade köpta livsmedel för 24 % av hushållens utgifter. 2009 var siffran 13 %. Här står också att läsa: "När det gäller diesel som används till traktorer och andra jordbruksmaskiner finns få reella alternativ till fossila bränslen."

/Sara

Kompostera mera!

Här bygger vi en kompost av modellen Indore.
Se inlägg från 19 augusti.

Att anlägga en kompost kan liknas vid att komponera ett stycke musik eller att laga en delikat måltid! 

Det gäller att ha känsla för proportioner och de rätta ingredienserna när man bygger sin kompost! Det är ju trots allt jordens kvalitet som är helt avgörande för om vi kommer kunna odla näringsrika och goda grödor eller ej. Det ligger nog mycket i biodynamikernas tankar om att det i själva verket inte är växterna vi odlar, utan jorden!

Några saker att tänka på när du komposterar:

Kompostering = tillverkning av humuspartiklar. Humuspartiklar är fantastiska eftersom de binder vatten och näringsämnen i jorden.

Kol-kväve-kvot. En bra kompost behöver ha rätt förhållande mellan kol och kväve. Det är lagom att använda sig av ungefär 1/3 grönt material (som innehåller mycket kväve) och 2/3 brunt material (som har kvar kolstrukturerna).

Komponera rätt. Om en bara slänger allt sitt komposteringsmaterial i en hög utan att fundera närmare på saken blir 100 kg till ca 30 kg kompost. Om en däremot optimerar sin kompost genom att t.ex. ha rätt mängd av olika material och syretillförsel kan 100 kg ge hela 85 kg kompost! 

3 F

• Förruttnelse: Om en har för mycket kväve, för lite kol och saknar syretillförsel i komposten uppstår sk. anaeroba förhållanden. Under dessa förhållanden skapas bl.a. metan och svavelgas och vi får förruttnelse istället för förmultning. Detta kan en undvika genom att balansera kol/kväve kvoten samt se till att få lufttillförsel i komposten. Lufttillförsen kan en lätt fixa genom att t.ex. ha grövre material som kan skapa luftfickor i komposten. 
• Fermentation: Om en har begränsad lufttillförsel kan mjölksyrebakterier ta över komposten. Detta gör att komposteringsprocessen avstannar. 
• Förmultning: När en har 1/3 grönt, 2/3 brunt och bra luftgenomströmning får en det en vill ha; förmultning! När organiskt material förmultnar skapas vår älskade humus! 

Var inte rädd för att använda tidningspapper i komposten! Tungmetaller i trycksvärta är förbjudet i Sverige!

/Charlotte

(Nedpräntat från föreläsnignsanteckningar 19 augusti 2013 då vi även byggde en Indore-kompost.)