15 mars Permakultur, del 1

Permakultur

Bill Mollison och David Holmgren är två grundare av de tidiga tankarna kring permakultur. Permakultur har kommit att bli ett designsystem, ett system som designar med naturen som förebild. Permanent agriculture men också permanent culture. Mycket handlar om att maximera produktiviteten och samtidigt spara på resurserna, inklusive arbetsinsatsen.

De naturliga ekosystemens produktivitet är svåra att slå. Mängden organiskt material per kvadratmeter för olika sorters växtlighet/natur: Hjälp fylla i siffrorna och raderna, missade anteckna alla...

Tropisk regnskog: 2000 gram/kvadratmeter
Tempererad lövskog: 1200  gram/kvadratmeter

Korallrev: Hjälp!

Odlad mark: 650

Hur kan vi bygga ekosystem som är lika produktiva som skogen/vild natur men producerar mat åt oss? Ju mer vi går emot naturen, ju större insats måste vi sätta in. Idag i form av fossil energi, olja.

För att producera en kalori går det åt ungefär 10 kalorier som kommer från fossila bränslen. För att producera 1 kilo kött går det åt 10 kilo foder.

Vi kommer in på ämnet matsvinn. Anna berättar att hon fixat en deal med sin lokala butik om att få köpa ekologiska bananer med bruna prickar på, sådana som butiken tidigare slängt. Karin berättar om Ica som har Resurskocken.

Extra produktiva zooner är kantzooner, där olika ekosystem möter varandra, som skogsbryn och stränder. Kan jämföras med hur det i möten mellan människor kan uppstå något nytt.

           
Örtspiraler, nyckelhålsbäddar, dammar och komposttoaletter, aquaponics/hydroponics är några komponenter som ofta förknippas med permakultur. Men permakultur kan handla om mycket mer. Vi lär återkomma till principer och etik som illustreras av bilden du ser om du klickar HÄR!

Filmtips: 

15 mars "This is the shit"

15 mars avslutas dagen med kruktillverkning och frösådd + vitlöksklyftor. Foto: Eva Kellgren

Kursledaren Karin Jansson frågar oss vad vi känner så här efter nästan två veckor. Har vi fått några insikter? 

En kursdeltagare visar upp tidningen Allt om trädgård, Odla i stan special med framsidensrubrikerna: Stor trend, Urbant lantliv, Så kan stadens grönska rädda planeten.

Några röster runt bordet:

”Jag har insett att odling är vetenskap.”

”För mig är det som om all fakta får pusselbitar att trilla på plats i hjärnan. Förut har jag mest odlat lite som det fallit sig.”

”Det är komplext att odla.”

”Jag har insett att det kräver en massa planering för att få den perfekta planeringen.”

”Jag känner fortfarande ooooh, det är på riktigt!”

”Vi är inte ensamma. Det här är inte bara en liten grej. Det här ÄR grejen, this is the shit. Vi gör rätt.”

Karin berättar hur det är ett jättesug på det vi gör, folk som vill ”ta del av er” på olika vis. Det är fortfarande folk som söker till kursen, folk hör av sig som vill intervjua, andra vill skänka saker till kursen. Färnebo folkhögskola var först att be oss att svara på några frågor. Läs mer HÄR!

/Sara

14 mars Vårkulturer: Smått, grönt och gott!

Efter dagens föreläsning fortsatte vi att så i växthuset. Basilika och Pak Choi hade kommit upp sedan i fredags.

Odling i staden möjliggör odling av växter som är ”dyrare”. Sallader. Smått. Grönt. Gott.

20 okt slutar den vegetativa säsongen. Dagen är mindre än 10 timmar.

20 feb börjar den vegetativa säsongen. Dagen är längre än 10 timmar.

Genom att förändra mikroklimatet kan odling påbörjas tidigare och småplantor dras upp. 

Idealisk jord är lätt och sandig. Lerjordar är generellt sett kallare. Idealiskt läge är en sluttning mot söder. Tid och planering kompenserar för brist på många andra resurser.

Exempel på metoder att förändra mikroklimatet nedan.

Varmbänkar

1.     Gräv en grop redan på hösten.

2.     Färskt hästgödsel läggs ner i gropen tidig vår. Trampas till. (Häst har bara en mage till skillnad för ko och får. Ympat med bakteriekultur. Mycket rester kvar, kol. Utvecklar värme.)

3.     Fin jord läggs ovanpå, ca 20-25 cm.

4.     Glasruta eller plast ovanpå (eventuellt en pallkrage emellan för att få upp rutan högre från jorden.).

Behöver passas. Glänta på rutan för att vädra ur, så inte växterna steks når solen gassat.

Odlingstunnlar

Upphöjda bäddar

Växthus, förodling i brätte

I växthus passar asiatiska blad: kålväxter, kortdagsväxter, bladgrönsaker, näringsrika, goda att wooka,  Exempel: Pak choi (= variant av majrova!), Mizuna, Hon-tsai tsai, Tat-soi, Sareptasenap

Kan sås i dec-jan eller juli augusti. Sås de i maj-juni går de i blom och smakar annorlunda.

Lätt att ta frö från. Om man låter självså sig kan det innebära en fara i växtföljden, kan leda till tex klumprotsjuka. 

Även sallad, mangold och betor.

Direktsådd i växthus

Sorter med kort kulturtid, ca 20-70 dagar. För i maj vill vi ha in tomatplantor med mera i växthuset.

Dansk körvel, koriander, sareptasenap, ruccola, smörgåskrasse (låt gå i frö och fröodla t.ex.), rädisa, rättika, diakonrättika, spenat, dill, sockerärtor, morötter, sättlök, betor och mangold, majrovor, + 15 grader = dags för tidiga bönor.

Fiberduk som är lagom tunn, ca 160 g/m2 används i växthus. Ska släppa in ljus och värme på dagen och hålla kvar värmen under den kalla natten.  Får ej ligga an på växterna.  Bygg upp.

Vattna lagom för att inte jorden ska frysa till på natten och hålla kyla.

Växterna tål att frysa. De innehåller mycket socker. Men man får ej ta i dem före de har tinat upp igen, för då skadas de.

Täckmaterial - gick vi inte in på speciellt ... eller någon som vill fylla på?

Efter kursen träffades Elin, Paul, Anna och Sara för att snacka blogg. 

- Alla kursdeltagare är välkomna att bidra, inte bara med lektionssamandrag, utan även reflektioner kring kursen och om odling i allmänhet. Senare från praktik och projekt. 

- Blogginlägg kan mejlas till Sara. Säg gärna till damma dag eller några dagar före om du har lust att skriva något från dagens lektion.

- Lägg gärna upp fotografier på gruppens facebook-grupp som kan plockas in även på bloggen

- Säg till om något är fel eller om någon bild ska plockas bort om du inte vill vara med på den!

- Vi vill ha klassråd för att ta upp grejer, kanske en gång i månaden. Först för att ha en klassfest.

/Sara
Observera att flera av texterna i denna blogg är föreläsningsanteckningar. Det kan mycket väl smyga in tryckfel och andra missar.  

11 mars "Äng är åkers moder"

Planering och design står på schemat

Exempel på 4-årig växtföljd.

Det blir fint när man odlar. Det är gott, kul, ekonomiskt, kreativt, ger motion och hälsa! 

Stadsodling kan attrahera folk till odling och orden ovan är viktiga värden att bygga in i planeringen för att locka fler att prova!

Växtföljd

Växtföljden är en smart metod för att utnyttja näringsämnen, bekämpa skadegörare och kontrollera ogräs. Fyraårig kan lätt göras till åttaårig för att ytterligare skydda mot exempelvis klumprotsjuka.

Minst en tredjedel bör vara "närande" t.ex. gröngödsling. (OBS! Kan även räkna in gräsklipp från gräsmattor på annat håll, gödsel från hästgårdar, o.s.v.)

Grundförutsättningar

• Areal
• Vädersträck
• Jordtyp, tidigare användning
• Vad vill vi producera
• Odla ekonomiskt, rört av människohand (sånt som är dyrare att köpa)
• Odlingsmetod
• ogräs
• bevattning
• skadegörare
• Pallkragar
• Täckodla, djupbäddar
• Hackbruk / 1 gång per vecka
• Bevattning, vårtorka, vårmust! (Jorden reder sig= när den slutar att vara kletig)
• Användning, förvaring
• Mikroklimat, vindskydd (Skydda för den vanligaste vindriktningen- sydvästan. Men majs behöver lite vind för pollinering, Morötter gillar också lite lagom vind för då blåser morotsflugorna bort. Bönor vill ha det varmt och lä!)
• Radavstånd, plantavstånd: Se Runåbergs katalog från 2008
• Verktyg: tex hjulhacka ger raka rader lagom långa, slagpendelspridare ger en kvadrat eller en rektangel av två kvadrater
• Växtföljd och yteffektivitet 

Planering av placering av växter i kursen utifrån principer om tärande
och närande,  radavstånd och användning av hjulhacka.

Veckans ord

Anueller = 1-åriga, t.ex. morötter för skörd av morot, ringblommor

Bienner = 2-åriga, t.ex. morötter, om man vill skörda frö, fröodlar

Perenner = fleråriga t.ex. jordgubbar, rosor

Stuka = kan förekomma som ”minijordkällare” i form av en grop med grönsaker eller som eett sockerbetsberg

Historisk bakgrund

Alhambra tillhör vårt världsarv.

"Trädgården" var platsen för fruktträden. "Kålgården" platsen för kål, "hönsgården" platsen för höns, bigården för bin, …

Eufrat och Tigris livsnerver  - leda vatten – uppkomst av lagar och uppdelning av samhället i bönder, krigare och adel/byråkrati. 

Ordet "paradis" kommer från paradieos som betyder muromgärdad trädgård.  När det i Koranen stod att "den som följer Muhammed ska få leva i paradiset" så letade de upp muromgärdade trädgårdar. Trädgårdskonsten spreds från sumerer till perser, araber och södra Spanien där till exempel Alhambra växte fram.

Oj, jisses. Här drog det iväg med massor av spännande fakta som jag inte hann anteckna. Men jag hoppas att ni som inte var med får en känsla av att vi som går kursen är på en spännande resa. Vi känner oss viktiga som kulturbärare, inte minst.
/Sara