Ta ordentligt betalt! och
Ditt arbete är värdefullt! var två av budskapen då samhällsdebattören och miljökonsulten Niklas Wennbergs samlade en stor åhörarskara medan han generöst delade med sig av erfarenheter från "grupparbetet"
Stadsjord. Titeln var
Lönsam stadsodling — en idéverkstad.
För att ibland ha råd att föreläsa för några skolbarn med en honungsburk och kram som tack gäller det att ta betalt för de som har pengar. Och ta ordentligt betalt för att vi faktiskt gör det som skrivs i policys, strategier och visionsdokument runt om i kommuner och på företag. Sedan kan det bli aktuellt att fundera på hur mycket lön vi
behöver. Inom Stadsjord tjänar ingen mer än 16000 kr och flera jobbar ideellt. Bland Stadsjords inkomster utgör bara 5% försäljning av växter. 20% består av intäkter från förstudier och annan analys, 20% studiebesök, föreläsningar och workshops, 15% CSR-samarbete, 10% grisleasing, 10% försäljning av färsk och förädlad gris, 10% catering, 10% café, 5% uthyrning av odlingslotter och de sista 5 procenten försäljning av växter. Vi gör klokt i att redan från början fundera på inkomstvägar, utöver försäljning av grönsaker, om vi vill livnära oss på stadsodling.
Medvetenhet om att du har en unik produkt med en historia, samt i kombination med en smart paketering gör att det går att få 100 kr kilot för brytbönor. Det blir snabbt en miljon kronor om du planterar längs med båda sidorna av ett vanligt industristängsel. Vad sägs om wookad brudbukett, rivningstomtssallad, integrationssoppa eller salupall istället för saluhall! Låt dig inspireras vidare på
stadsjord.se.
Fler som kan odla mat i Sverige kommer att krävas. En analys av framtidsscenarier, där vi kan räkna med en hel del klimatflyktingar, gör att Sverige lätt kan räkna med en befolkningsökning där vi hamnar på 20-50 miljoner människor om 20 år. (Vilket kommer att leda till bättre underlag för kollektivtrafik på landsbygden. Min kommentar.) I en paneldiskussion bygger Karin Jansson på med fakta. Hon påpekar att Sverige, som idag försörjer knappt halva Sveriges befolkning med mat, har jordbruksmark nog att försörja 43 miljoner om all åkerareal utnyttjades till människomat. Niklas inflikade att
FAO visat att stadsjordbruk dessutom kan vara upp till 15 gånger mer effektivt per ytenhet än det konventionella jordbruket. Vilken potential!
Det finns en del strukturella hinder för att utveckla näringar kopplade till stadsjordbruk. Missvisande riskanalyser kan leda till förbud att odla på jord som anses oduglig trots att testresultat ger OK. Regler och lagstiftning anpassade för andra ändamål gör det svårt att producera och sälja förädlade (tillagade) livsmedel i liten skala. Fler exempel finns. En panel bestående av
Karin Jansson (Stadsodling i Lund), Julia Linder (Ett Grönare Lund),
Lena Invad (Lunds Kommun),
Niklas Wennberg (Stadsjord) och
Tim Delshammar (SLU) skickade följande budskap till politiker och andra beslutsfattare:
- Bättre kommunikation mellan förvaltningar och politiker önskas. Korta vägarna till beslut och handling.
- Stadsodling är inte en fluga. Integrera stadsodling på fler områden. Ställ er frågan: Vad kan det bidra med och hur?
- Kunskap om livmedelsproduktion måste in i utbildningssystemet. Att kunna producera sin egen mat borde ses som en baskunskap.
- Politiker; skaffa er jord under naglarna och odla potatis! Odla nu.
Hela stadsodlingsprogrammet på Stenkrossen hittar på på
Planet Lunds hemsida.
/Sara
Andra som skrivit om Planet Lunds Stadsodlingsdagar:
