24 juni: Heldagsutflykt till Holma och Södra Rörum

En solig måndag packade vi ihop kursdeltagarna i bilar och for till Holma skogsträdgård och till systemekologen Folke Günthers hem i Södra Rörum. Dagen blev full av intryck och vi fyller på med texter och bilder efter hand. Det kommer handla om Holma skogsträdgård, bärtry, autosyfon, biokol, aquaponics och en växt som man kan göra vegan-maränger av. Bland annat.

Nils, stadsodlingskursens ena lärare, och vår kurskamrat Karin är 

våra guider i Holma Skogsträdgård. Mer om Holma i senare inlägg.

Folke Günther mötte oss utanför sitt hus i Södra Rörum, dit han flyttade för snart två år sedan. Han inledde sin guidade tur med att visa trädgrådsdammen. I halva kan man bada bland grodor och grodyngel. Andra halvan håller på att fyllas med växter som bland annat renar vattnet. Överskott skördas och läggs på komposten. Dammen har ökat den biologiska mångfalden enormt. Grodyngel har Folke räddat dit från en torkande damm, men trollsländorna hittade själva platsen. Hur?

Folke visar oss en modell av en hävert
eller autosyfon. Bell siphon förklaras HÄR.

I röret som är perforerat med hål finns ännu ett
rör. En PET-flaska utan botten agerar "klocka".
Modellen återfinns i aquaponicsystemet nedan.

Vi möts av toalettstolen som meddelar

"Jag är ute! Inne är bara källseparerade toaletter"

I utedasset välkomnas vi att lämna "bidrag". Urin är
oerhört värdefullt i ett kretsloppssamhälle.
Dass-Isak finns att köpa för 595 kronor.

Folke beskriver hur halten koldioxid 

ökar i atmosfären. Genom att odla skog 

och skapa biokol kan vi "binda" kol. 

En ny business för bönder?

Potatis i sex rader. 
De två till vänster har fått biokol.
Kolet med sin fina cellstruktur
är en fantastisk boplats för de 
mikroorganismer som är en 
viktig komponent i den
organisk-biologiska odlingen. 

Vilket år kommer biokolsproduktion 
slå igenom som alternativ till 
valborgsmässoeld?
Jag tänkte börja 2014.
(Klicka på bilden så blir den större.)

En liten damm har byggts till myskankorna Kalle, Kajsa och Anna. Myskankor äter gärna mördarsniglarnas ägg. Vattnet kommer från ladans tak.

Folkes aquaponiska system håller på att byggas upp. Systemet, som är en konstruktion i tre våningar, kommer att rena hushållets gråvatten så att det kan cirkulera tillbaka till huset som dricksvatten. Från tankarna, som är placerade i ett växthus för att klara vintern, kommer Folke att kunna skörda fina fiskar och ekologiska grönsaker i mängder.

Mer om akvaponik kan du läsa på SwedenUrbanFarms hemsida. Rekommenderas!

Lär HÄR hur du kan skapa dig ett alternativ till vanligt akvarium där hemma, ett som producerar finfina grönsaker!

Folke Günther är en kombination av praktiker och teoretiker som tänkt mycket på hur vi människor kan ingå på planeten jorden, på sätt där vi gör mer nytta än skada. Kretslopp är den stora grundtanken. Som exempel gör talgoxen i sin skog skogen lite bättre. Visst borde planetens människor kunna göra planeten lite bättre?

Vi kommer att möta Folke senare i kursen, i en föreläsning om peak oil. Där kommer vi nog möta begreppet ruralisering också.

Text: Sara

Foto: Sara, Eva och Cecilia

Midsommarveckan: Skörd av kålrabbi förevigas av Sydsvenskan

Foto: Emma Larsson, Sydsvenskan.se

Mangold, svedjerova, potatis och kålrabbi är några av grödorna som kunde skördas före midsommar.

Hanna, Eva och Benjamin prydde framsidan av Sydsvenskans C-del i ett fint reportage (läs mer HÄR) från bland annat växthus och skafferiodlingar.

Det är roligt att tidningarna skriver. Många av oss vill ju lära mer för att inspirera fler att odla. Och att nå ut via tidningar är ju en väg att inspirera en bredare allmänhet.
/Sara

Medverkan i City, P4 och Odlaren

Charlotte intervjuades för artikel om att odla hemma av tidningen City. Den 11 juni hamnade vår kära kurskamrat på förstasidan. Artikeln ledde vidare till intervju i radio. Roligt!

Karin Jansson frågade om någon var intresserad av att skriva något till tidskriften Odlaren. Sara nappade och titulerades Gästkrönikör i senaste numret. Roligt!

Klicka på Läs mer >> om du vill läsa Saras krönika.

14 juni: Ledarutveckling, steg 1 på Studiefrämjandet

Inför Ledarutvecklingsdagen har vi fått hemuppgifter och ska besvara frågor inom tre olika områden:
1. Bildning och utbildning Vad ligger i de olika begreppen? Vari ligger skillnaderna?
2. Studiecirkeln Deltagarnas förväntningar. Att tänka på. Fördela ordet.
3. Att tänka på som ledare Vad utmärker en bra ledare?
Ytterligare uppgifter tillkom under dagen. Det blev många och stundom livliga samtal vid borden när vi skulle komma diskutera i små gruppövningar.

13 juni: Plantorna flyttar in i det nya växthuset

Jippi! Det regnar!
Regnet kunde inte valt en lämpligare dag. Hela dagen är vi i växthuset och njuter av att höra regnet som slår mot växthusduken som täcker oss.

Vi började med att gräva bäddar. Några hämtade plantor från växthuset i Stadsparken och sedan planterades dessa i långa rader.

Inflyttning.

Tjuvskott tas bort. De kan planteras om.

Tomatplantor tål att planteras om djupare.

Planen.

Nils hade föreberett dagen innan genom att fylla växthuset med jord i långa rader.

Tre timmar senare hade vi snyggat till bäddarna och mycket var utplanterat. Många tomater lär det bli.

10 juni: Att vattna eller inte vattna, det är frågan

Vi har fullt sjå att rensa ogräs, gallra, plantera ut avhärdade växter, bygga mer bönställningar. Det har inte regnat ordentligt på mycket länge. Några vattnar.

Nils samlar oss och berättar om vattning.
Vattna när du sår och när du planterar ut. Ser det utplanterade lite ledset ut, vattna igen. Men gå inte och småvattna. Växternas rötter letar sig då mot ytan och växterna blir beroende av ditt vattnande. Viktigt är också att komma igång och så när "vårmusten" finns kvar i jorden.

Gräv eller stick ner handen i jorden och känn. Ofta är det fuktigt bara några centimeter under ytan även om det var länge sedan det regnade. Potatis behöver i princip aldrig vattnas. Även en liten morotsplanta är tuffare än du tror. Ser den inte vissen ut behöver den absolut inte vattnas.

Vattna när det regnar. När det regnar "öppnar sig jorden" och vattnet får lättare att tränga ner. Använd gärna en vattenmätare. För att växterna ska få sig en rotblöta behövs ungefär 30 mm regn. Regnar det 10 mm, vattna så det motsvarar 20 mm till. För att spara på vatten kan du koncentrera vattningen till raderna/plantorna, annars går det lätt 20-30 liter per kvadratmeter. Kratta efter regn för att behålla fukten i jorden och bryta de kapillärkrafter som annars drar upp vattnet mot ytan.

I stadsodlingskurden lär vi oss några olika metoder för odling. Med Nils odlar vi med radhacka och täcker inte odlingarna. För att minska ditt behov av att vattna kan du täcka dina odlingar. Det gör vi där vi odlar med Karin Jansson. På Fobos hemsida har Karin Jansson skrivit en sammanställning över allt du inte behöver göra i trädgården om du följer Börje Renstams odlingsfilosofi. Det sista rådet är min favorit.

Vad man inte behöver göra i trädgården (enligt Börje Renstam):

• Den som använder täckodling och urin behöver inte köpa gödsel.
• Man behöver inte vara rädd för att använda löv i trädgården. De ger mat till maskarna som omvandlar löven till växtnäring.
• Man behöver inte gräva i trädgården. En täckodlad jord luckras av maskarnas gångar.
• En täckodlad mark behöver inte kalkas.
• Täckodlad mark behöver sällan vattnas och kan inte vattnas med spridare.
• Den som använder trädgårdsavfallet till direktkompostering på marken behöver inte en trädgårdskompost.
• En täckodlad mark är mindre känslig för sjukdomar och utarmning och man behöver inte följa ett traditionellt växelbruk.
• Experimentera själv och tro inte på allt du läser!

/Sara

7 juni: Växthuset växer också till sig

Morgonstund har guld i mund. Tidiga morgnar är oftast mer vindstilla än framåt förmiddagen.

För att inte allt skulle riskera att blåsa sönder inbjöds kursdeltagarna att komma en fredag kl. 6 på morgonen.

Mer bilder NEDAN om du klickar vidare. Första växhusinlägget HÄR.

3 juni: Allt växer bra. Dags att så bönor.

Anat och Julia målar med tjära.

Denna måndag jobbar vi på med allt möjligt som ska hinnas med.

Nedan några bilder av hur det såg ut 3 juni. Om en månad tar vi nya bilder!

Några målar växthusets trädelar med en blandning av tjära och linolja. Synd att du inte kan känna doften genom bloggen!







Jordtemperaturen har nu överstigit 15 grader och vi sår bönor i långa rader. Läs om bönsådd i tidigare inlägg!

Fyra rutor á 100 kvadratmeter är indelade i fyra skiften planerade för växtföljd. 

• närande: ärtor, bönor, solrosor, gröngödsling
• måttligt tärande: morot, lök, dill, persilja
• tärande: potatis, gurka, palsternacka, sallader, polkabeta, majrova, kålrot
• kraftigt tärande: kål (palmkål, vitkål, broccoli, blomkål, kålrabbi, pak choi), squach, pumpa, purjolök, selleri

  och 100 kvadratmeter med "skafferiodling".

Gröna linser i skafferiodlingen

 

Chiafrön i skafferiodlingen

Senap i skafferiodlingen

Bovete i skafferiodlingen

Kål i det kraftigt tärande skiftet.

Mangold

Morot 

Salladslök

Ärtor?  och fresia i det närande skiftet.

Pumpa i det kraftigt tärande skiftet.