|
Kål odlades på det krävande skiftet. |
20/9, fredag på Studiefrämjandet.
Vi gick igenom vad vi har odlat på de olika skiftena och varför vi delat upp grödorna på det här viset. Repetition är all kunskaps moder!
Vid
växelbruk kan grödorna kan delas in på olika sätt, till exempel efter hur näringskrävande de är eller efter vilket släktskap de har (ju närmre släkt desto större risk att drabbas av samma sjukdomar och skadegörare). På våra odlingar har vi huvudsakligen utgått från näringsbehovet. Vid växelbruk är det viktigaste att byta odlingsplats för kålväxterna, eftersom de är utsatta för klumprotsjuka. Får en det i jorden kan en inte odla kål på platsen förrän efter 15-20 år.
Det krävande skiftet i våra odlingar innehåller bland annat squash, pumpa, olika sorters kål, kålrabbi, majrova, majs, spenat och en tomat som ingen vet hur den hamnat där (förhoppningsvis har vi sparat frö från den).
Ett knep för att få fin
blomkål är att böja ett av foderbladen över huvudet när det börjar bildas/knyta sig, då minskar en risken för missfärgningar. Grönkål och svartkål skall skördas nerifrån, då fortsätter de att växa. På broccoli kommer det först ett stort huvud, sedan en massa småskott, fortsätter en att skörda dem kommer det nya fram till november-december. Vitkål delas upp i sommar-, höst- och vintersorter. De första är grönare, lösare, mer salladsaktiga, de senare bildar kompakta huvuden och de senaste är kompaktast och mest lagringsdugliga. Snart är det dags att skörda dem. I början av oktober skall en ha koll på väderleksprognoserna en vecka framåt, då kan frosten komma i Lund.
Om en låter kålstockarna stå kvar efter att bladen skördats av får en fina blad under tidig vår, innan plantorna börjar växa för att gå i blom. Om plantorna aldrig tillåts gå i blom kan kålväxter nästan fås att bli perenna, Karin Jansson berättade att hon har haft ett ”grönkålsträd” som blev 4-5 år gammalt, stammen var ankeltjock!