7 juli Skötsel och skörd

Under juli månad sköter varje vecka några kursdeltagare om odlingarna, vattnar, drar ogräs, så i luckor och skördar.

Rödbetor och polkabetor gallrades i måndags. Morötter gallrades också. Sallad, mangold, zucchini växer så det knakar. Mangoldrecept vi provat eller uppfunnit samlar vi i tidigare inlägg.

Första blomkålen skördad denna vecka!

Vita kålfjärilar fladdrar kring och några gröna larver har hittats. Vi chansade och täckte aldrig kålen med duk. Men nu lär vi nog få leta både ägg och larver. Så här skrev August Strindberg:
”En förtvivlans strid är den mot kålmaskarne. Jag plockade äggen, som läggas på bladens undersida av den vita fjärilen Epeïra, tre gånger om dagen, och ändock fick jag senare plocka maskar (larver) sex gånger om dagen, utan att lyckas skydda två dussin blomkålshuven mot förstörelsen.

Det är med kålmaskarne som med synden; man plockar och plockar och den sitter där ändå, tills man slutligen tröttnar, finner sig i sitt öde och tänker: det ska väl så vara efter det så är!” Källa: http://www.detenkla.info/kaalodlarens-oede.

Passa på att skörda!

Första broccollin och första bondbönorna skördade! Broccolli kommer tydligen med nya små buketter. Men frågan som infann sig var om det är toppen man ska ta eller buketterna som växer som sidoskott?

Från Runåbergs: "SKÖRD: Skär av huvuden med en bra bit av den läckra stjälken innan blomknopparna öppnat sig. Men även huvud med nyss utslagna blommor går bra att äta. Sidoskotten skördas sedan efterhand. Broccolin tål en hel del kyla och blir, liksom grönkål och brysselkål, godare efter några frostnätter. Den kan stå kvar i landet till långt in på senhösten."

Bondbönorna tog vi nu i ett skede där det inte behöver skalas två gånger. Bondbönor ska kokas, råa är de giftiga. Låter man bönorna sitta kvar länge och bli stora kan de torkas och förvaras länge. På alternativ.nu hittar jag många förslag på vad som kan göras med bondbönor. Godast och enklast verkar vara att äta med smör. Det gjorde jag idag. Till gräddstuvad mangold och pasta...
/Sara

3 juli Tjuvar på växthuskurs

Det är fler än folkhögskolegänget som går kurs på Brunnshög. Nu när växthuset är uppe och bäddarna fixade har Nils växthuskurs för andra deltagare i Odla i Lund-projektet.
Onsdagen den 3 juli körde Nils en hel del teori före det var dags att lära oss att "ta ett varv på tomaterna", tjuva och vattna. Det ska ske i den ordningen för när tomatplantorna har blivit vattnade blir de sprödare och går lättare av när vi drar snöret ett varv runt om för att det nya som vuxit ska bindas upp.

"Tjuvar" är de skott som kommer i noderna mellan stam och blad. På busktomater ska tjuvarna sitta kvar. De flesta tomaterna i växthuset är av den sort som ska tjuvas. Dessa plantorna växer på höjden och kan bli kring 3 meter höga.
Ett rent snitt läker snabbare.

På fotot till vänster är det en stor tjuv som glömts kvar. Enklast är att nypa av då de är nya och bara några centimeter stora.




Du kan få en ny planta med samma biologisk ålder som moderplantan genom att plantera den bortklippta tjuven/skottet. Behåll några blad i toppen och nyp bort resten. Sätt inte i vatten utan plantera direkt i fuktig jord, två tredjedelar nedan jord (som Nils visar på fotot). Plantan kan se lite ledsen ut efter en vecka men repar sig sedan. Se bara till att jorden hålls fuktig.

Självvattnande droppbevattning är på gång.

Undrar hur många kilo tomat det kommer att bli när plantorna vuxit sig så höga som de kan bli. Ännu så länge har jag smakat en tomat. Den var supergod.

/Sara

Spontan konsert i växthuset en måndag

Lyssna på P1 och hör om odling som ett led i att ställa om samhället

Våren 2013 utökades Ett Grönare Lunds
odlingar från 9 odlingslådor till att nu
även ha en mindre potatisåker.

Vi som går stadsodlingskursen började med olika ingångar. För mig är odling en komponent av omställningen mot ett fossilfritt samhälle och en plattform för möten, de möten som jag tror är en förutsättning för att kunna genomföra hållbara förändringar i samhället. Privat handlar odlingen också om välbefinnande och att leva ett balanserat liv.

Idag lyssnade jag på radions P1-morgon och blir än en gång stärkt av att höra om goda exempel på hur folk samlas för att odla ihop. Anders i Söderhamn berättar om den klimatångest och sömnlöshet som drabbade honom 2007.

Festlig invigning med plantering av
potatis 2 maj i år.   

Nu drömmer Anders om jordkällare och pratar om glädjen som driver omställningsarbetet. Jag känner väl igen mig i resan. De senaste åren har jag mött många som är på samma resa och det är härligt att inte vara ensam på färden!

Känner du dig ensam på färden? Ett sätt att hitta andra där du bor är att gå in på Omställnings Sveriges hemsida och leta upp en grupp eller starta en egen!

Eller starta en tillsammansodling som min kollega Julia Linder gjort. Sedan mars i år arbetar jag med Julia i projektet Ett Grönare Lund. 

26 maj hade vi en cirkusinspirerad
show under Lunds Stadsodlingsdagar.    

Julia, som är aktiv i organisationen ABC - aktiva insatser för människa och miljö inspirerades av Barn i stan, ett integrationsprojekt i Malmö, och ansökte om projektpengar från Allmänna arvsfonden för något liknande i Lund.

I år är det tredje sässongen odlingarna bedrivs på Linero. Projektet engagerar många voluntärer som studerar i Lund, och det var mötet med dessa studenter som lockade mig att arbeta med projektet. Samt det faktum att projektet går in i en fas där syftet är att sprida erfarenheter och sammanställa en modell för "odling som demokrativerkstad".

Trädgården är en plats för möten. Här är
jag med 3 stöttande personer från LKF.    

Fotografierna i detta blogginlägg är från vårens verksamhet och extra festligheter. Följ arbetet och odlingarna på Arvsfondens blogg och på Facebook. Kontakta gärna mig och Julia om du vill veta mer om Ett Grönare Lunds arbete!

Jag har turen att kunna kombinera arbete med den praktik som är obligatorisk i stadsodlingskursen. Snart kommer ni att få läsa om många olika praktikplatser!
/Sara Nelson

Recept: Mangoldbiffar och kålrabbi-slaw

Saras favorit Kålrabbi-slaw á la Mossagården: Skala kålrabbin och riv den grovt, ca 4 dl. Blanda ned 1 krm salt, 1 krm finmalen svartpeppar, 1 msk kallpressad oliv- eller rapsolja och 1 pressad vitlök. Vänd ned 2 dl matlagningsyoghurt och smaka av med salt och peppar. Låt ev. mogna i kyl en stund, men helt ok servera på en gång också!

Alltid gott men överraskade familjen då den serverades till julskinka. Passar troligen utmärkt till mangoldbiffar, se nedan.

Hannas schyssta biffar på mangold: "Typ 600 gram mangold. Förvällde först stjälkarna några minuter och sen bladen med och hackade grovt när det runnit av och svalnat. Blandade sedan med 50g rostade och hackade valnötter, 100g pecorino, 3/4dl ströbröd, lite havregrädde (eller ägg) och peppar. Stek i massa olja och låt rinna av på hushållspapper. Typ." 

Foto: Charlotte

Gör som David och skicka dina favoritrecept så publicerar vi efter hand!

Davids pasta med mangold: "Pasta med mangold, som är förvälld i olivolja (gärna blandat med spenat). Någon form av extra fett, om man gillar det, typ cream fraiche eller grädde. Gör såsen lite tjockare med redning om det behövs. Blanda i pastan och sen är det färdigt! Enkelt, snabbt, gott. Om du tycker om svamp är det alldeles utmärkt att steka och lägga till."

Elin Petterssons mathavreotto med mangold och kålrabbi: Jag mäter sällan när jag lagar mat så kör lite på känn med mängder. Börja med att fräsa kålrabbi i olja några minuter. I med kokt mathavre och halloumi skuren i små tärningar. Låt gå en stund till innan mangolden (mängd efter behag) går i. Blanda och låt det gotta några minuter. Pressa över citron och eventuellt lite honung. Supergott, snabbt och enkelt!

27 juni: Sommaravslutning och skördefest

En torsdag eftermiddag blev det avslutningsdag för stadsodlingskursens vårtermin. Projektledningen för Odla i Lund lånade ut material som möjliggjorde matlagning utomhus och bjöd på komplement till den mat som vi själva kunde skörda. Alla andra odlare i projektet bjöds in att delta också. Vi skottade gångar, rensade ogräs, fikade, skördade och lagade mat tillsammans.

24 juni: Heldagsutflykt till Holma och Södra Rörum

En solig måndag packade vi ihop kursdeltagarna i bilar och for till Holma skogsträdgård och till systemekologen Folke Günthers hem i Södra Rörum. Dagen blev full av intryck och vi fyller på med texter och bilder efter hand. Det kommer handla om Holma skogsträdgård, bärtry, autosyfon, biokol, aquaponics och en växt som man kan göra vegan-maränger av. Bland annat.

Nils, stadsodlingskursens ena lärare, och vår kurskamrat Karin är 

våra guider i Holma Skogsträdgård. Mer om Holma i senare inlägg.

Folke Günther mötte oss utanför sitt hus i Södra Rörum, dit han flyttade för snart två år sedan. Han inledde sin guidade tur med att visa trädgrådsdammen. I halva kan man bada bland grodor och grodyngel. Andra halvan håller på att fyllas med växter som bland annat renar vattnet. Överskott skördas och läggs på komposten. Dammen har ökat den biologiska mångfalden enormt. Grodyngel har Folke räddat dit från en torkande damm, men trollsländorna hittade själva platsen. Hur?

Folke visar oss en modell av en hävert
eller autosyfon. Bell siphon förklaras HÄR.

I röret som är perforerat med hål finns ännu ett
rör. En PET-flaska utan botten agerar "klocka".
Modellen återfinns i aquaponicsystemet nedan.

Vi möts av toalettstolen som meddelar

"Jag är ute! Inne är bara källseparerade toaletter"

I utedasset välkomnas vi att lämna "bidrag". Urin är
oerhört värdefullt i ett kretsloppssamhälle.
Dass-Isak finns att köpa för 595 kronor.

Folke beskriver hur halten koldioxid 

ökar i atmosfären. Genom att odla skog 

och skapa biokol kan vi "binda" kol. 

En ny business för bönder?

Potatis i sex rader. 
De två till vänster har fått biokol.
Kolet med sin fina cellstruktur
är en fantastisk boplats för de 
mikroorganismer som är en 
viktig komponent i den
organisk-biologiska odlingen. 

Vilket år kommer biokolsproduktion 
slå igenom som alternativ till 
valborgsmässoeld?
Jag tänkte börja 2014.
(Klicka på bilden så blir den större.)

En liten damm har byggts till myskankorna Kalle, Kajsa och Anna. Myskankor äter gärna mördarsniglarnas ägg. Vattnet kommer från ladans tak.

Folkes aquaponiska system håller på att byggas upp. Systemet, som är en konstruktion i tre våningar, kommer att rena hushållets gråvatten så att det kan cirkulera tillbaka till huset som dricksvatten. Från tankarna, som är placerade i ett växthus för att klara vintern, kommer Folke att kunna skörda fina fiskar och ekologiska grönsaker i mängder.

Mer om akvaponik kan du läsa på SwedenUrbanFarms hemsida. Rekommenderas!

Lär HÄR hur du kan skapa dig ett alternativ till vanligt akvarium där hemma, ett som producerar finfina grönsaker!

Folke Günther är en kombination av praktiker och teoretiker som tänkt mycket på hur vi människor kan ingå på planeten jorden, på sätt där vi gör mer nytta än skada. Kretslopp är den stora grundtanken. Som exempel gör talgoxen i sin skog skogen lite bättre. Visst borde planetens människor kunna göra planeten lite bättre?

Vi kommer att möta Folke senare i kursen, i en föreläsning om peak oil. Där kommer vi nog möta begreppet ruralisering också.

Text: Sara

Foto: Sara, Eva och Cecilia