Varför behövs stadsodlingskursen?

Vi behöver ju mat! var mitt svar på frågan som ställdes av Folkbildningsrådet.

I växthuset satt årets kurs, lärare, representanter från föreningen Holma folkhögskola och från folkbildningsrådet och lunchade. Folkbildningsrådet var på besök för att skaffa underlag till beslut om att låta Holma blir folkhögksola på prov, eller något i den stilen. Jag skulle iväg på möte och hann bara att sticka inom kort för att säga att jag tycker kursen är viktig och lärarna bra.

När jag fick frågan varför så blev det lite kortslutning. Men Vi behöver ju mat! sa jag.

Här tänkte jag bli lite mer mångordig. Hjälp gärna till att fylla på med fler tankar.

Matpriserna följer oljepriserna.
Källa: www.oilprice.com

Peak oil. Oljetopp.
Källa: Cornucopia?

Vi behöver en omställning. 

Livsmedel är oljeberoende. Brist på billig olja, peak oil, gör maten dyrare. Vi kan inte fortsätta använda fossil olja om vi ska leva vidare på jordklotet - makthavare är eniga. En mängd olika lösningar för att producera livsmedel måste utvecklas. Kunskap om hur mat produceras ekologisk, kretsloppsanpassat utan fossil energi, konstgödning och besprutning med gifter behöver öka. "Ser man till oljebehovet har Sverige i själva verket en självförsörjningsgrad på 0%" (citat: Cornucopia?)

Den som har makt över livsmedelsförsörjningen har makt över människorna “Who controls the food supply controls the people; who controls the energy can control whole continents; who controls money can control the world.” Henry Kissinger, 1973

Folkbildningens betydelse är viktigare än någonsin "Oavsett vinnare i valet står alla nu inför uppgiften att förverkliga en hållbar framtid. Ingen har det enda svaret, allas insatser behövs. Vi kan alla lära av varandra i vår tids största folkbildningsutmaning – omställningen till hållbarhet." (Insändare undertecknad av sex studieförbund, Nerikes Annehanda 27 sept 2014.)

Kunskapsspridning.

Genom stadsodlingskursen skapas nya projekt och företag. Befintliga projekt ökar kvaliteten på sina odlingar. Skogsträdgård i Lund, Hemmets gröna vrå, Ett Grönare Lund …

Genom stadsodlingskursen skapar vi nätverk. Kursen blir en naturlig partner för utbyte av kontakter och kunskap. Kompetens överförs även till andra utanför odlingskretsar. Som exempel har vi guidat och haft skolklasser på besök, som odlat, skördat, tittat, smakat, luktat och känt. Naturskolans nätverk av pedagoger har guidats likaså. Ett nationellt stadsodlingsnätverk initierades med förslag från Lund.

Stadsodlingskursen i Lund medverkar till att sprida kunskap. Övriga odlare på Brunnshög får del av de kunskaper som kursdeltagarna får, även plantor. Denna blogg har besökts av 25 364 läsare. Alla kursdeltagarna väcker uppmärksamhet med sina kassar med grönsaker som transporteras på bussar och tåg i skördetid.

Hållbarhet på riktigt

Stadsodling handlar inte bara om odling. Det handlar också om att skapa delaktighet, att få människor att mötas och vara med och utveckla sina omgivningar. Demokrati. "Community gardening is 50 percent gardening and 100 percent community political action". (Adam Honigman i ACGA´s 2003 Community Greening Review)

Övrigt

Stadsodlingen i Lund har blivit ett utflyktsmål. Här studeras bland annat höns och årstidernas växlingar som avspeglas i grönsakerna som växer där.

Vi mår bra när vi odlar.
/Sara Nelson

Fler kommentarer

"Att kunna odla mat själv är en viktig beredskapsåtgärd i en allt mer orolig värld. Det är ju bara att lyssna på vilket nyhetsinslag på radion som helst. Det behövs inte mycket för att importvägar utifrån inte fungerar som de ska och en livsmedelsbrist kan uppstå. Och det moderna informationssamhället är sårbart samtidigt som det invaggar allmänheten i en känsla av att allting alltid kommer finnas tillgängligt på en knapptrycknings avstånd. En människa som kan odla själv har kontroll över sin tillvaro på ett helt annat sätt än den som inte kan odla. Detta är den viktigaste aspekten med att kunna odla själv enligt min åsikt. Sen finns många andra saker som t.ex. att det är bra för själen att odla och se saker växa fram, naturen är spa, terapi och förströelse för liten och stor! Att odla tillsammans är ett sätt att få olika sorters människor att lära känna varandra och utbyta erfarenheter."(Anna, kursdeltagare 2014)

Recept: Squash

Jag skulle bara ut och skörda en squash och fick med mig dessa hem. Nån som känner igen sig? Vad gör du med alla dina? Skicka gärna ditt favoritrecept så lägger jag in det här!

Sara Bäckmo som bloggar om Skillnadens trädgård har ett trevligt recept på sin blogg som jag modifierat lite. Jag bytte ut 5 dl vatten + 3 dl riven squash till 8 dl riven squash som jag dessutom mixade till en sorts degvätska. Dessutom tog jag vara på squashfröna.
/Sara Nelson

Squashbröd, denna gång bakade som runda
bitar istället för i långpanna.

Squashbröd i långpanna av Sara x 2
Till ca 24 portionsbröd:
50 g jäst
8 dl riven och/eller mixad squash
3 dl rågflingor
1 msk honung
1 tsk salt
1-2 dl grahamsmjöl
vetemjöl så degen håller ihop

1) Smula sönder jästen i degbunken.
2) Dela squashen och plocka ut eventuella kärnor. Dessa kan du lägga som dekoration på brödet då det jäst klart.
3) Riv och mixa squash. Värm i kastrull till 37 grader.
4) Lös upp jästen i squash-degspadet.
5) Häll i rågflingor, squash, honung och blanda väl. Häll sedan i vetemjöl lite i taget tills degen fått lagom konsistens. Du behöver antagligen fylla på mer allteftersom degen knådas. Knåda degen för att den ska bli fluffig då den jäser. Häll i saltet på slutet. Jäs degen 1 timme.
6) Stjälp upp degen i en smord långpanna. Platta ut degen i pannan. Lägg över en handduk och låt degen jäsa ca 30 minuter.
7) Värm under tiden ugnen till 225 grader.
8) Vill du göra brödet lite focaccia-inspirerat kan du ringla över olja, strö över squashkärnorna och kanske smula över lite salt eller dekorera ytterligare med oliver eller rosmarin. Då brödet jäst färdigt skär du degplattan i ca 24 bitar (4 x 6) med en mjölad kniv eller liknande.
9) Grädda mitt i ugnen 15-20 minuter. Låt sedan svalna på galler.

Sara Bäckmo tipsar: Som en variant på långpannebrödet blir det jättefina bröd genom att istället kavla ut plattan på ett bord och stansa ut till exempel runda bröd med ovandelen av ett mjölat glas, eller pepparkaksformar. Dessa gräddas under några minuter i ca 250 grader varm ugn. Med pepparkaksformarna gör jag mellanmålsbröd i former som ungarna tycker är kul. 

Mormors soppa
Ulrika Tegnér skrev: "Jag har ett suveränt squashsopparecept efter min mormor!
Mjuka en hackad gul lök i smör/olivolja. 

Hacka ca 500 g squash (eller ta hälften Västeråsgurka) och hacka lite vitlök.

Koka upp allt i ca 6 dl grönsaksbuljong. Det går också fint att hacka i lite betblast, tycker jag. 

Koka mjukt ca en kvart
Tillsätt 2 dl creme fraiche, en deciliter hackad persilja och mal/mortla i lite svartpeppar.
Mixa med mixerstav och späd eller krydda mer vid behov. Lite, lite basilika är inte dumt men inte nödvändigt heller. Mormor brukade till den servera en klick av creme fraiche med finhackade rädisor och vitlök, men jag tycker den är godast som den är.

Ett annat favvorecept på storvuxna squashar är att halvera den på längden, gröpa ur och fylla med en god röra (Typ vegetarisk färssås /linssås /grönsaksgryta) och gratinera med ost på toppen!"

En samling av squash-recept på bland annat brownies, pizza, biffar, sallad och soppa hittar du hos Gröna skafferiet. 

Grafittiodling nästa!

Gäster har besökt vår oas på Brunnshög och gjort oss oroliga. Efter en vecka med bruten hönsgårdsstolpe, kraschade krukor och smällare på dass så blev vi nästan glada över målningen på växthuset ett par veckor senare. Men bara nästan.

Fråga nästa gång! Denna odling oroar. Andra kanske lockas att måla på andra sidor av växthuset, sidor som skulle sabba odlingarna i växthuset. Denna målning är på norrsidan och har hälsningen "Till hela gänget".

Min kreativa ådra har jag under flera år använt till att måla med oljefärg. Men jag mådde inte bra av att måleri inbegriper användande av en massa kemikalier och tungmetaller. Nu ser jag jorden som min palett. Där kan jag skapa rum, arbeta med färger och mönster utan att störa kretsloppet och utan att slösa resurser. Dessutom är det ganska lätt att "sudda". Bara att dra upp växterna eller plöja ner.

Tänk om vi kunde ha en konst-odlings-workshop ihop med  grafittimålare!
/Sara

Studenter törstar efter omställning

AV VEM OCH FÖR VEM ÄR VÅR GEMENSAMMA MILJÖ SKAPAD? HUR KAN RUMMET ANVÄNDAS FÖR ATT IFRÅGASÄTTA NORMER OCH HUR KAN LANDSKAPSARKITEKTER BIDRA TILL ATT UNDERREPRESENTERADE GRUPPER SYNLIGGÖRS I STADEN?
Detta var frågeställningarna för Landskapsarkitekturdagen 2014 med titeln Claiming Landscapes.

Det är studenter som själva arrangerar dagen. Jag och min kollega Julia Linder deltog som mässutställare genom Ett Grönare Lund samt erbjöd en workshop. Temat för workshopen var omställning kopplat till stadsodling och demokrati. Över förväntan många workshopdeltagare, 31 stycken, mestadels studenter från Alnarp och Ulltuna samt några yrkesverksamma, bänkade sig sen fredagseftermiddag, ganska trötta och fyllda av intryck från dagens fyra föreläsare.

Vi samarbetade med de lokala initiativen No Mans Land och Alnarp Community som båda höll i varsin fråga i den Open Space-diskussion som utgjorde andra halvan av workshopen.

Den omedelbar feedbacken efteråt var att det ges alldeles för lite utrymme inom utbildningarna på landsbruksuniversitetet till denna typ av fördjupning och diskussion kring vad som är viktigt på riktigt.

Begreppen Omställning/Transition var inte helt bekant för alla. Men en enkel handuppräckning visade att nästan alla kände till de båda "omställningsbegreppen" peak oil och resiliens. Medvetenheten verkar ha spridit sig ordentligt på de två år sedan jag själv läste en kurs vid Alnarp och kände mig ganska ensam om att tala om detta.

Det känns som att det verkligen finns hopp om framtiden!
/Sara Nelson

Hydroponiskt odling i Malmö

Automatiserad bevattning är praktiskt om du inte
kan passa odlingen hela tiden.

Alla lockas inte av att dra på stövlar och odla i jord. Förra veckan upptäckte jag dock att deltagarna i studiecirkeln i hydroponik i Malmö hade samma, eller åtminstone liknande grund till sitt engagemang, som jag och mina kurskamrater i Stadsodlingskursen. Vi måste ställa om från ett fossilberoende livsmedelsförsörjning. Att få sund och hållbart producerad mat är en demokratisk rättighet. Jag vill lära mig att producera mer av min egen mat.

Pluggplantor dras upp i kokosfiber istället för jord.

Ingen som odlar kan missa att vi är beroende av ren luft, rent vatten och näring. Hydroponik och aqvaponik är viktiga pusselbitar inom stadsodling, inte minst för att entusiasterna rekryterar delvis andra deltagare till sin verksamhet än vad "tillsammansodlare" som odlar upp gamla gräsmattor gör.

Experiment pågår med billig respektive dyr belysning.

Jag fick en förfrågan om att gästföreläsa för Hemmaodlats studiecirkel i hydroponisk odling i Malmö. Föredraget handlade om Hållbar utveckling och kretslopp vilket ledde till en diskussion om hydroponikens roll i en omställning mot mer lokal matproduktion.

Salladsexperiment med extra bubbel och en enklare lösning.

Att odla med pumpar, slangar, näringslösningar och extralampor lockar inte mej. Men mer kunskap och fakta av typen "halten nyttigheter i ett salladsblad halveras bara en halvtimme efter skörd" kan få mig att omvärdera och byta ut pelargonerna (eller äta upp dem) i köksfönstret mot en hydroponisk krydd- och salladsfabrik. Eller akvariet mot ett aquaponiskt system - om familjen går med på det.

Foto från KTHs forskningsprojket Det gröna köket.

På KTH pågår forskningsprojektet Det gröna köket där olika fisk- och grönsaksmöbler för en mer klimatsmart livsmedelsproduktion har tagits fram. Det går att se fram emot framtiden!

TIPS! Passa på att besöka Hemmaodlat då de har öppet hus onsdagen den 7 maj från klockan 18.00 till 21.00 på SEA-U, Skeppsbron 10 i Malmö.

OdlingsTV.se är nya favoritkanalen

OdlingsTV.se - min nya favvokanal. Här intervjuas en av lärarna på Stadsodlingskursen i Lund, Karin Jansson på Nordiska trädgårdar, Nordens ledande trädgårdsmässa.


/Sara

Eva är numera skolträdgårdsmästare

Eva Kellgren som gick stadsodlingskursen 2013 har fått anställning som skolträdgårdsmästare på Gunnesboskolan Nedre där hon kommer att arbeta 12 timmar per vecka. De huvudsakliga uppgifterna kommer vara att odla med framför allt 6:or och 7:or samt att utveckla skolgården tillsammans med de som vill hjälpa till. Arbetet med skolgården kan följas på bloggen: http://gunnesbogrontlarande.blogspot.se/

Roligt! Grattis!

Tänk om alla skolor hade en skolträdgårdsmästare. Så roligt det vore att utveckla pedagogik som kombinerar trädgården med olika ämnen som hemkunskap, engelska, slöjd och matematik.
/Sara