Bok: The one straw revolution

“I believe that a revolution can begin from this one strand of straw. Seen at a glance, this rice straw may appear light and insignificant. Hardly anyone would believe that it could start a revolution. But I have come to realize the weight and power of this straw. For me, this revolution is very real.” 
(Fokuoka, s. 1)

Masanobu Fukuokas bok “The one straw revolution” är en bok om odling. Det som skiljer den från andra böcker om odling som jag tidigare läst är att den, förutom att förklara vilka metoder man kan använda för att odla det ena eller det andra, framförallt rör vid något som jag bara kan beskriva som min själ. Han beskriver odlingen och samspelet mellan allt och alla på vår planet som något i det närmaste heligt och menar, som jag förstår det, att odling är en metod som vi kan använda för att hitta tillbaka till ett tillstånd där vi lever här och nu i fullständig harmoni med vår omvärld. “The ultimate goal of farming is not the growing of crops, but the cultivation and perfection of human beings” (Fokuoka, s. 119)

Boken gavs ut för första gången 1978, men känns idag mer aktuell än någonsin. När Fokuoka  förfäras över det faktum att det i det moderna bondesamhället inte längre finns någon tid över för bonden att skriva poesi och musik känner jag att han sätter fingret på vår tids extrema stress- och konsumtionssamhälles baksidor. Ska vi verkligen behöva slita ut både oss själva och Moder Jord för att få våra samhällen att gå runt? Fukuoka föreslår att vi taggar ner, slutar sträva efter materiell och ekonomisk vinning och istället intar vår sanna plats i naturen och ödmjukt låter henne visa oss vägen när vi lever våra liv och odlar vår mat. “Could there be anything better than living simply and taking it easy?” (Fukuoka, s. 158)

Video, intervjuer, fotografier med mera
hittar du på http://www.onestrawrevolution.net

Vad gäller en odlares arbete påpekar Fukuoka att eftersom vi ändå aldrig har en chans att bli lika duktiga på att odla som naturen själv är kan vi genast sluta med dumheter som att försöka tvinga naturen att ge vika för människans fyrkantiga och kontrollerande idéer om t.ex. monokulturer eller kemiska tillsatser på våra odlingar. Han har under årtionden testat olika sätt att odla och hans slutsats är att vi helt enkelt måste inse att naturen gör det den gör allra bäst om vi stör den så lite som möjligt. Han praktiserar vad som på engelska kallas “natural farming” och tycker att vi bör försöka sträva efter att göra så lite som möjligt, eller egentligen, att inte göra en massa onödigt arbete. “Putting “doing nothing” into practice is the only thing the farmer should strive to accomplish.” (Fokuoka s. 119)

Känslan jag tar med mig efter att ha läst “The one straw revolution” är att om vi bara tystar kapitalismens och komersialismens brus och istället lyssnar till vår egen inre röst hittar vi alla svar vi behöver för att skapa en hållbar och harmonisk värld. Eftersom vi är en del av naturen känner vår själ till alla hennes hemligheter, allt vi behöver göra är att lära oss att lita på vår egen kraft! Vi är alla det lilla strået, som vid första anblick kanske inte ser så märkvärdigt ut, men som i själva verket besitter all den kraft som behövs för att starta en revolution!

/Charlotte Gouranios Nycander

För fler boktips, se inlägget Böcker vi läst och rekommenderar.

29 april: Från gräsmatta till bördigt trädgårdsland

Att förvandla en gräsmatta till ett bördigt trädgårdsland

Idag har vi varit på besök på Fontänhuset på Kävlingevägen i Lund. Fontänhusrörelsen är internationell och riktar sig till personer med psykisk ohälsa och verksamheten i Lund erbjuder olika aktiviteter som kan bidra till kreativitet, utveckling och gemenskap. Ett av de aktuella projekten heter Gröna Fingrar och handlar om odling. I samband med detta ska en bit av gräsmattan i Fontänhusets trädgård förvandlas till ett trädgårdsland, vilket vi ska hjälpa till med!

En gräsmatta utgör en bra utgångspunkt om man vill anlägga ett trädgårdsland. Det beror på att gräset dels berikar jorden med mycket näring när man vänder ner det, så pass mycket att man inte behöver gödsla första säsongen. Tack vare sin låga tillväxtpunkt klarar gräs av att klippas om och om igen, till skillnad från de flesta andra växter. Därför är en gräsmattan fattig på andra växtarter, inklusive ogräs, vilket också är en fördel.

Ett smidigt tillvägagångssätt är att mäta upp sitt tilltänkta trädgårdsland och sedan arbeta längs en linje och gräva en fåra i taget.

Börja med att hugga loss grästuvor med hjälp av en spetsig spade. Vänd upp tuvorna längs med fåran, lägg dem med den gröna sidan uppåt så att de syns.

Gräv sedan fåran så att den blir ett spadtag djup. För att det inte ska hamna gräs och jord överallt i en enda röra kan man lägga tuvorna på den ena sidan av fåran och jorden längs den andra.

Ungefär ett spadtag ner i jorden i Lund når man den hårda mineralrika alven. Den är ljusare än det övre mullrika lagret och består mestadel av grus och lera.




 

Använd en grep och luckra ner mot alven i fåran. På så vis underlättas kontakt mellan de olika jordlagren.

Sen är det dax att slänga tillbaka grästuvorna i fåran. Den gröna sidan ska vara neråt för att försäkra sig om att de inte gror igen.











Hacka sönder tuvorna i mindre delar så att de lättare kan brytas ner. Grästuvor som har mindre volym än en liter kan brytas ner på ett år.












Kratta till sist tillbaka jorden i fåran.

Sen är det bara att fortsätta, och vips har man gjort sig en lucker och fin djupbädd! Den luftiga jorden gör det lättare för grönsakernas rötter att växa sig stora.








Att gräva en djupbädd är ganska arbetssamt, men om den underhålls rätt och inte trampas på så kan den hålla sig i många år framåt. Genom att odla gröngödsling med djupa rötter och tillföra organiskt material hålls jorden lucker.

/Cecilia
foto: Sara

Bok: Urban Farms

Urban Farms
av Sarah C. Righ, foto: Matthew Benson

Boken valde jag för att jag är nyfiken på hur den här boken skulle beskriva skillnaden mellan en urban farm/stadsjordbruk och urban gardening/stadsodling i allmänhet. 

Jag är även nyfiken på hur olika stadsodlingar fixar finansieringen. Boken trodde jag inte skulle innehålla så mycket matnyttigt då den är lättsamt layoutad med många fina bilder. Men Urban Farms är mättad med fakta, tips och inspiration från sexton olika stadsodlingsprojekt i USA; från skolträdgårdar och odling som del i sociala projekt kopplade till arbetslöshet, hälsa och miljö, till rena kommerciella takodlingar. Boken tar även upp frågeställningar, fördelar och nackdelar jämfört med jordbruk på landsbygden:
- Råttor
- Många människor som granne till odlingen kan både vara ett hot och en möjlighet. Mer lättillgänglig arbetskraft i staden jämfört med landsbygden.
- Regelverk som inte är anpassade för denna typ av livsmedelshantering.
- Möjligheter till korta distributionskedjor och förädling i samma kvarter.
- Förslag till infrastruktur, till exempel storkök och "one-stop-shop", där flera kan gå ihop för att utnyttja resurser.

Skillnaden mellan en urban farmer och en urban gardener är att medan stadsodlaren kanske väljer att ligga hemma på sofflocket när det regnar så måste stadsbonden ge sig ut i alla väder försörjningen bygger på verksamheten.

Mycket inspiration finns på de besökta stadsodlarnas egna hemsidor. Här några exempel: 
Brooklyn Grange Kommerciell takodling
Common Good City Farm riktar sig till låginkomsttagare och skapar en replikerbar modell för matförsörjning i staden
Earthworks Urban Farm gör hälsosam mat lättillgängligt genom sitt samarbete med Capuchin Soup Kitchen
Edible Schoolyard NYC är ett av projekten som har anammat Alice Waters Ätbara skolgårds-koncept.
Farnsworth Andrew Kemp och Kinga Osc-Kemp ser odlingen som del av en revolution i Detroit
Ghost Town Farm drivs av Novella Carpenter, journalisten som började med några hönor...
Greensgrow Farm är hejare på återvinning och trädgården är öppen för besökare som vill finna inspiration för allt från gröna tak och komposttoaletter till att ha grisar och höns i staden.
Milagro Alegro är en stadsodling i Los Angeles med 32 lotter fördelade på 10000 kvadratfot.

För fler boktips, se inlägget Böcker vi läst och rekommenderar.

26 april: Pegasus teaterträdgård inspirerar

Med tåg och buss tog vi oss till Pegasus trädgård (busshållsplats Högs byväg) där vi inspirerades av Staffans teater och teaterträdgård.

Här kombineras kultur med ekologi, anden med handen och förnuft med intuition.

"Modellen är döviktig" för att ge den inspiration som barnen kan skapa utifrån och bli nöjda över sitt resultat utan risk för att misslyckas i onödan.

 I en skolträdgård bör odlas lin, pil och hassel. Lin (spånadslin, ej oljelin) sås så här års, i slutet av april, och rycks när skolan startar i slutat av augusti. Blommar vackert blått på sommaren utan att kräva större tillsyn. När linet har bråkats, skäktats och häcklats så kan det bli till hår på dockor som barnen själva skapat.

Hassel är bra träslag för att snida i. Pil flätas lätt till vackra skapelser av alla de slag. Här ett brödfat utan vare sig lim, tejp, snöre eller spik.

Dockor från sagan om haren och igelkotten som springer ikapp.

 Högst upp "star hotel".

Här en labyrint av 400 stenar som barn älskar och inte kan få ångest av att riskera fastna i.
(Inspireras av liknande men något större från Trojaborg.)

Här berättar Staffan om de tre ekologiska principerna han väver in i sina teaterföreställningar och i Pegasus trädgård:
1. Var sparsam.
2. Använd solen.
3. Ta vara på det du lämnar efter dej.

Vi kikar på solstället, en komposttoalett ritad av arkitekt Flemming Abrahamsson. Det invigdes 1995. I solstället finns en dusch vars avloppsvatten renas med hjälp av rotzoner som stått som förebild för flera rotzonsbyggen i Sydsverige.

Staffan delar generöst med sig av faktablad för det mesta du kan hitta i trädgården.

Sololle är en solugn för torkning av frukt, örter och grönsaker med hjälp av solenergi. Färg, struktur och mineraler bevaras på ett helt annat sätt när det sker på naturens premisser än vid torkning i vanlig köksugn.

Skolklasser bjuds in att odla i trädgården. Här blir det tillämpad matematik. Med olika grödor i varje ruta blir det både estetiskt och lättsamt att odla. Pedagogiken kan byggas på i det oändliga.

Marktäckning kan du läsa om i ett av alla faktabladen på Staffan Björklunds teaterhemsida.

Här vitlök som sattes i oktober 2012.


Bärbuskar får också en rejäl släng av marktäckning. Marktäckning är en av alla metoder som använder naturen som designmodell.

Tvestjärtar gillar bladlöss. Bygg ett bo åt tvestjärtarna så får de inte så långt att gå då de ska gå och lägga sig och sova på dagen. Här beskrivs två olika varianter.

Om det finns gott om bladlöss äter larverna upp till 50 bladlöss per natt, de vuxna upp till 120 styck per natt. (Källa: Länsstyrelsen i Västra götaland) 

I sommar kan vi möta Staffan och hans teater då föreställnigar spelas på Mossagårdsfestivalen i juni samt i Pegasus trädgård tre söndagar i juli. 

Slutligen hälsas vi hjärtligt välkomna till Pegasusfesten i september. Den är gratis. Och det ska tilläggas att Pegasus trädgård är öppet för besök året om så packa picknickkorgen och åk dit och bli inspirerad! Med kanot kanske?

Inspirerad av formerna i Pegasus trädgård ska jag nu hem och flytta de nysatta bärbuskarna i den egna odlingen så att de bildar en oval snarare än en cirkel. 

Komposttoalett, sololle och rotzonsrenat tvättställ med vatten värmt av solen vill vi bygga på Brunnshög! Vi får väl hänga kvar minst ett år till...
/Sara

25 april: Humanekologer sätter pil

Humanekologer från Lunds universitet besöker stadsodlingskursen. De får i uppgift att sätta pil till läplanterningen.

Vi som studerar stadsodling kommer lite bakefter och sätter jordärtskockor som får hjälpa till att ge lä på denna blåsiga åker.

/Sara

22 april: Såmaskin, såprov och bredsådd

Som någon sa "måndagen den 22 april blev Sara kär... i en såmaskin."

 

Men visst är den tjusig. Nils sa att det finns billigare varianter. Men de är delvis tillverkade av plast. Och är knappast så snygga. Röd och grön och en drivrem som är synlig utan döljande plastkåpor.  Nej, ska det önskas en såmaskin i fördelsedagspresent så får det nog bli denna variant.

Jag fixade en krok, en "uppfinning" i klass med vad min 9-åring brukar fixa för diverse vardagsproblem, så Paul kunde sköta upphängningen på egen hand när nytt frö skulle sås med tillhörande såprov.

Såprov. Fröbehållaren har hål i botten. En remsa med olika hålstorlek justerar avståndet mellan sådda fröer. 1. Mät omkretsen på hjulet. 2. Se hur många frön som kommer ut på ett varv och 3. Räkna ut hur många det ska vara per varv för att stämma med avståndet för just det fröet. 4. Upprepa tills du hittat rätt hålstorlek.

Det fjärde skiftet bredsåddes för hand med fyra olika sorters kvävebindande växter, däribland subklöver (Vad hette de andra?).  I samma skifte kommer även olika sorters ärtor och bönor att sås.

1. Vi räknade ut hur många gram som behövdes för 10 kvadratmeter. 

2. Fröna blandades upp med lika mycket sand/torr kompost för att lättare uppnå en jämn fördelning vid sådd.

3. Sedan sådde vi som i sången "min fader han sådde, han sådde sisåhär".

 

4. Jorden krattades med baksidan av krattan för att få fröna att hamna något längre ner, snyggades till med vanlig krattning.

 5. Slutligen stampades jorden lätt med hjälp av krattan. Ungefär som vi annars trycker till jorden lätt med handen.

Det finns fler inlägg som beskriver sådd på friland och i såfåror.
/Sara

Foto: Sara och Eva

19 april: Seved

 

Fredagen den 19 april åkte vi till Seved i Malmö där Odlingsnätverket Seved håller till.

Detta stadsodlingsprojekt startade en gång som projektet Barn i stan. Den första odlingen blev en viktig motor i att skapa ett rum för aktiviteter som alla kan delta i.

Att sätta igång och driva projekt som dessa är en möjlig bana för alla oss som studerar stadsodling.


 

Alla möjliga små och stora ytor kan odlas.

      

Och kan de inte odlas så kan de förskönas med hjälp av pensel och färg. 

Fotograf: Eva

Bok: Konsten att leva billigt och må bra

Författaren med sin bok. 
Fotograf Börje Lindh, dt.se.

Konsten att leva billigt och må bra
av Göran NK Norin

En bra bok som fungerar som uppslagsverk i konsten att leva billigt. Boken handlar i grund och botten om hur man kan genom olika sätt och inom olika områden, leva på så lite pengar som möjligt. Den är lättläst och uppdelad i avsnitt där det ges konkreta tips, om hur du kan både tjäna och spara pengar på bästa sätt. Boken är tänkt som inspiration för den som vill konsumera mindre och vara mer miljöinriktad. Det ges exempel inom livets alla områden, allt i från ekonomi, bostad och hälsa. Den innehåller också recept, tips om hur man till exempel lagar sina kläder, hur man lagar mat, förvarar mat, syltar, saftar och förvarar mat. En riktig bibel med andra ord, väldigt läsvärd och den borde finnas i allas hem.
/Linn Sköld

För fler boktips, se inlägget Böcker vi läst och rekommenderar.

Bok: Gatsmart odling

I stadsodlingskursen läser vi böcker och tipsar vidare.

Boken Gatsmart odling är skriven av Ulrika Flodin Furås och utgiven år 2012. Det är en lättläst bok med enkelt språk och färgglada bilder på var och varannan sida. Författaren skriver om hur eventuella avgaser och giftig jord i staden påverkar växterna, hur man kan odla i staden, till exempel på kolonilott, balkong och tillsammans odlingar samt ger ett flertal exempel på stadsodlingar i Sverige och utomlands. Hon ger även generella odlingstips.
/Anat

Fler boktips hittar du om du klickar HÄR.

18 april Såfåror och pilhäckar utan krut

Tjoho. Nu har kontainern kommit med spadar, grepar, krattor och en hjulhacka!

Genomgång av dagen. Det blir kapning av pil, sådd och plantering av en början till lähäck.

Idag ska vi själva vara med och skapa läplanteringar. De kommer inte ge så stort skydd detta år. Jordärtskockor kommer att få hjälpa till. Nästa år lär pilskotten ha vuxit till sig så pass att det ska gå både att fläta korgar, staket och ge lä.

Principen för att ta skott av pil påminner om när vi skapade vintersticklingar. Det gäller att tänka att två tredjedelar ska vara nedan jord. På den tredjedel som är ovan jord bör det finnas minst två till fyra friska knoppar eller ansats till knoppar.

Det blåser och solen skiner. Värdet av läplanteringar märks tydligt då vi väljer vår fikaplats.

Efter fika var det dags att så i bäddarna vi skapade i måndags.

Det har regnat två nätter och det är fin fukt en liten bit under utan.

Luckring med kratta eller hacka stör kapillärkrafterna i ytskiktet och avdunstningen minskar.

Eftersom vi har tänkt att odla de fyra hundra- kvadratmetersbäddarna med hjälp av hjulhacka  är det viktigt med raka rader och 40 cm radavstånd.  (Se film som visar hjulhackan här.)

Bitar av pil går bra att skriva på med blyertspenna. Där skriver vi till exempel 18/4 Palsternacka och om det får plats, ett namn på latin.

Vi skapar såfåror. Fukten stannar bättre i fåran och det är lättare att vattna snålt.

Fårorna gör också att de små plantorna som gror får lite lä och skugga sina första dagar som planta.

Är plantavståndet angivet till 10 centimeter så sår vi med 2-4 centimeters mellanrum. Allt tar sig inte. Små grönsaker kan ätas som delikatesser då de gallras bort.

Nils gav oss en lektion om det fantastiska samspelet under jord - det mellan plantor, organiskt material, svampar, mycel, bakterier och mycket mera. Genom att tillsätta kemiskt framställt kväve, fosfor och kalium, som vid konstgödning, så störs det samspel som finns naturligt i jorden.

De kemiska bekämpningsmedlen uppstod bland annat som en produkt av det överskott av krigsmaterial som fanns vid andra världskrigets slut. Läs mer om det kemiska jordbrukets framväxt HÄR.

Nästa vecka lägger vi vårt krut på fler såfåror och längre rader av pilhäckar. I morgon bär det av till Odla i stan i Malmö.