Stadsodlarna i Lund 2013: 11 april Frösådd på friland

Ännu en dag i växthuset i väntan på att vår odlingsplats ska bli utmätt på Brunnshög och lite mer värme ska infinna sig. Vi fröodlar i teorin och avslutar dagen med sådd av gurka, pumpa och squash samt omplantering av tomater. Inlägget kompletteras troligen med foton från vår först dag i fält i nästa vecka!

Nyckelord för frösådd: pinne - snöre - fåra - handen - så mer än vi behöver – gallra

Exempel på frön som kan sås på friland: morötter, palsternacka, persilja, dill, rädisor, mangold

Jord som ska frösås:

- är fri från fleråriga rotogräs

- är utan stora klumpar – Kratta till!

- har goda kapillärkrafter, d.v.s. jord utan alltför många stora luftfickor och utan stora klumpar. Luftfickor försvinner om du trampar på jorden försiktigt eller vattna. I större skala kan jorden vältas.

Sådd kan ske på olika vis:

Nils illustrerar "tumgreppet".

Tumgreppet är en metod där fröna tillåts glida ur handen i lagom takt med tummen som portionerare.

Såfåra skyddar fröet från uttorkning.

Gallra mer eller mindre Så lite mer än i kruka. Gallra sedan. Köper man fina fröer bör man följa de riktlinjer som står på påsen, t.ex. 25 morötter per meter. Sår man av egna fröer eller gamla fröer kan man så lite tätare.

Sand Blandas frön med sand kan sådden bli mer lätthanterlig.

Genom att blanda t.ex. palsternacka (gror långsamt) med rädisor (som gror snabbt) så håller vi lättare koll på var såraden är. Det ligger nämligen massor av små ogräsfrön i jorden redo att sticka upp. Ogräs bekämpas bäst då de är i hjärtbladsstadiet. (Hjärtbladen är de blad som kommer först, före karaktärsbladen.)

Bredsådd Exempel: Havre i en bytta i famnen, kasta ut.

Trigga Man kan trigga groningsprocessen genom att blanda med vete. För när vete gror utsöndras kemiska ämnen som gynnar groning.

Djup Täck med ca 1 cm jord. Grundregel är att så på dubbla frödjupet, med fröet sett från längsta hållet.

Gelsådd för snabb start. Förgro hemma precis som med groddar. Låt fröna ligga i blöt i tolv timmar. Häll ut vatten, åt gro mörkt. Skölj minst en gång per dygn. När svansen, rottippen börjar titta ut. Koka ihop en gel på vatten och potatismjöl, med en konsistens som schampo. Ta tex 250 frön i en melitta och blanda med gelen i en 1,5 liter plastflaska. Fröna fördelar sig mystiskt nog med lagom mellanrum! Gelen ger näring och vatten. Sedan är det bara att så i en fåra.

Precisionsåmaskin

Såmaskin Hjulet har hål med olika storlek. Börja med att göra ett såprov för att få rätt avstånd mellan fröna. Mät omkretsen på hjulet. Se hur många frön som kommer ut på ett varv och räkna ut hur många det ska vara per varv för att stämma med såddavstånd.

Pelletterade fröer. Sallad är ofta pelleterad eftersom de är så smala och långa. Då är de lättare att så med såmaskin.

Fröbomber är ett slags pelleterade fröer. Använd lera och ev. lite grus eller torv. Baka in frön. Kasta in den över ett högt staket till en ödetomt t.ex. Eller om man vill så in något mitt i sin egen sådd.

"Patentmetoden". Så i fuktat såjord. Händer inget på tre veckor, ställ in i kylen i tre veckor. Låt stå i rumsvärme i tre veckor. Händer inget då heller, ställ ut i skuggigt läge och titta till emellanåt. Buskpion behöver tex två år för att gro.

Dassmetoden. Ibland hittar du tomatplantor som håller på att växa när du tömmer dasset. Vissa fröer gillar att passera genom matsmältningskanalen.

Bevattning på friland.

Skäm inte bort växterna. När växterna bildad sitt tredje par karaktärsblad, vattna hellre ordentligt en gång i veckan istället för att smådutta.

30 liter eller mer kvadratmeter ger en rotblöta. Men man bör spara vatten genom att vattna i raderna. Vattna först en gång lätt för att få ”jorden att öppna sig” och sedan en omgång till. Täckodlar du så behöver det inte vattnas så mycket.

Konstigt kan det låta, men det kan vara bra att vattna precis när det regnat, om det inte regnat så mycket. Då har jorden öppnat sig och bevattningsvattnet tränger lättare längre ner.

Hot & Skydd

Fiberduk är bra över potatis och morötter (hindrar morotsflugan). Majs och squash är frestande att förodla hemma. Men de har lättare att etablera sig om de direktsås eftersom de har känsliga rotsystem. Tips är då att använda fiberduk över som håller jämnare värme och fukt.

Risruskor, t.ex. av björkris kan funka som alternativ till fiberduk, som skydd mot att fåglar kommer och tar det nysådda.

Sniglar är också ett hot mot frösådda växter. Bar mark är att föredra. Sniglar gillar inte att krypa längre sträckor på torr jord. Snigelpellets är ett turkos pellets av järnfosfat och vetemjöl som är ofarligt för fåglar och människor. Plåtkant runt odlingarna är ett annat tips. Sniglar kommer ofta från plantskolor.

Om du får plantor av en kompis kan du välja att sätta plantan ”med bar rot” för att inte riskera att få med sniglar. Skölj först av hela i en spann med vatten eller sätt ner hela plantan i en spann med vatten.
Mer om växtskydd väntas senare i kursen!

När ska man så?

När jorden reder sig är det dags att så, d.v.s. när jorden inte är blöt och kletig, plötsligt torr och smulig nån dag på vårkanten. Tjälen har lossnat och fuktigheten kan jämnas ut. Vårmust är den fukt som finns kvar i jorden efter vintern och skapar perfekta förhållanden för sådd. Lite senare torkar vårsol och värme ut. För att undvika detta kan jorden täckas eller luckras upp. Luckring med kratta eller hacka stör kapillärkrafterna i ytskiktet och avdunstningen minskar.

Höstsådd. När odlingssässongen är över så kan man så ut flera av de fröer som tål övervintring, däribland palsternacka, morötter, lök och persiljerot. Så precis före tjälen kommer. Fröna kommer i grodd och är redo då vårvärmen kommer.

Här är den åker där vi kommer att odla med kursen, på
en liten del. Odla i Lunds 2 hektar engagerar flera lundabor.

NU! Idag mättes lotterna ut på Brunnshög och till måndag väntas 15 plusgrader. Äntligen ska vi få komma ut och så! Karin Jansson håller kurs på Brunnshög på fredagar från klockan tre. Karin tipsar via Facebook: "Frön som lämpar sig att så ute nu är morot, palsternacka, rotpersilja, lök, bondbönor, sockerärtor och asiatiska bladväxter."
/Sara
foto: Sara och Eva

Observera att texterna i denna blogg bygger på kursdeltagarnas egna anteckningar från föreläsning. Det kan mycket väl smyga in tryckfel och andra missar.