Varför behövs stadsodlingskursen?

Vi behöver ju mat! var mitt svar på frågan som ställdes av Folkbildningsrådet.

I växthuset satt årets kurs, lärare, representanter från föreningen Holma folkhögskola och från folkbildningsrådet och lunchade. Folkbildningsrådet var på besök för att skaffa underlag till beslut om att låta Holma blir folkhögksola på prov, eller något i den stilen. Jag skulle iväg på möte och hann bara att sticka inom kort för att säga att jag tycker kursen är viktig och lärarna bra.

När jag fick frågan varför så blev det lite kortslutning. Men Vi behöver ju mat! sa jag.

Här tänkte jag bli lite mer mångordig. Hjälp gärna till att fylla på med fler tankar.

Matpriserna följer oljepriserna.
Källa: www.oilprice.com

Peak oil. Oljetopp.
Källa: Cornucopia?

Vi behöver en omställning. 

Livsmedel är oljeberoende. Brist på billig olja, peak oil, gör maten dyrare. Vi kan inte fortsätta använda fossil olja om vi ska leva vidare på jordklotet - makthavare är eniga. En mängd olika lösningar för att producera livsmedel måste utvecklas. Kunskap om hur mat produceras ekologisk, kretsloppsanpassat utan fossil energi, konstgödning och besprutning med gifter behöver öka. "Ser man till oljebehovet har Sverige i själva verket en självförsörjningsgrad på 0%" (citat: Cornucopia?)

Den som har makt över livsmedelsförsörjningen har makt över människorna “Who controls the food supply controls the people; who controls the energy can control whole continents; who controls money can control the world.” Henry Kissinger, 1973

Folkbildningens betydelse är viktigare än någonsin "Oavsett vinnare i valet står alla nu inför uppgiften att förverkliga en hållbar framtid. Ingen har det enda svaret, allas insatser behövs. Vi kan alla lära av varandra i vår tids största folkbildningsutmaning – omställningen till hållbarhet." (Insändare undertecknad av sex studieförbund, Nerikes Annehanda 27 sept 2014.)

Kunskapsspridning.

Genom stadsodlingskursen skapas nya projekt och företag. Befintliga projekt ökar kvaliteten på sina odlingar. Skogsträdgård i Lund, Hemmets gröna vrå, Ett Grönare Lund …

Genom stadsodlingskursen skapar vi nätverk. Kursen blir en naturlig partner för utbyte av kontakter och kunskap. Kompetens överförs även till andra utanför odlingskretsar. Som exempel har vi guidat och haft skolklasser på besök, som odlat, skördat, tittat, smakat, luktat och känt. Naturskolans nätverk av pedagoger har guidats likaså. Ett nationellt stadsodlingsnätverk initierades med förslag från Lund.

Stadsodlingskursen i Lund medverkar till att sprida kunskap. Övriga odlare på Brunnshög får del av de kunskaper som kursdeltagarna får, även plantor. Denna blogg har besökts av 25 364 läsare. Alla kursdeltagarna väcker uppmärksamhet med sina kassar med grönsaker som transporteras på bussar och tåg i skördetid.

Hållbarhet på riktigt

Stadsodling handlar inte bara om odling. Det handlar också om att skapa delaktighet, att få människor att mötas och vara med och utveckla sina omgivningar. Demokrati. "Community gardening is 50 percent gardening and 100 percent community political action". (Adam Honigman i ACGA´s 2003 Community Greening Review)

Övrigt

Stadsodlingen i Lund har blivit ett utflyktsmål. Här studeras bland annat höns och årstidernas växlingar som avspeglas i grönsakerna som växer där.

Vi mår bra när vi odlar.
/Sara Nelson

Fler kommentarer

"Att kunna odla mat själv är en viktig beredskapsåtgärd i en allt mer orolig värld. Det är ju bara att lyssna på vilket nyhetsinslag på radion som helst. Det behövs inte mycket för att importvägar utifrån inte fungerar som de ska och en livsmedelsbrist kan uppstå. Och det moderna informationssamhället är sårbart samtidigt som det invaggar allmänheten i en känsla av att allting alltid kommer finnas tillgängligt på en knapptrycknings avstånd. En människa som kan odla själv har kontroll över sin tillvaro på ett helt annat sätt än den som inte kan odla. Detta är den viktigaste aspekten med att kunna odla själv enligt min åsikt. Sen finns många andra saker som t.ex. att det är bra för själen att odla och se saker växa fram, naturen är spa, terapi och förströelse för liten och stor! Att odla tillsammans är ett sätt att få olika sorters människor att lära känna varandra och utbyta erfarenheter."(Anna, kursdeltagare 2014)

Recept: Squash

Jag skulle bara ut och skörda en squash och fick med mig dessa hem. Nån som känner igen sig? Vad gör du med alla dina? Skicka gärna ditt favoritrecept så lägger jag in det här!

Sara Bäckmo som bloggar om Skillnadens trädgård har ett trevligt recept på sin blogg som jag modifierat lite. Jag bytte ut 5 dl vatten + 3 dl riven squash till 8 dl riven squash som jag dessutom mixade till en sorts degvätska. Dessutom tog jag vara på squashfröna.
/Sara Nelson

Squashbröd, denna gång bakade som runda
bitar istället för i långpanna.

Squashbröd i långpanna av Sara x 2
Till ca 24 portionsbröd:
50 g jäst
8 dl riven och/eller mixad squash
3 dl rågflingor
1 msk honung
1 tsk salt
1-2 dl grahamsmjöl
vetemjöl så degen håller ihop

1) Smula sönder jästen i degbunken.
2) Dela squashen och plocka ut eventuella kärnor. Dessa kan du lägga som dekoration på brödet då det jäst klart.
3) Riv och mixa squash. Värm i kastrull till 37 grader.
4) Lös upp jästen i squash-degspadet.
5) Häll i rågflingor, squash, honung och blanda väl. Häll sedan i vetemjöl lite i taget tills degen fått lagom konsistens. Du behöver antagligen fylla på mer allteftersom degen knådas. Knåda degen för att den ska bli fluffig då den jäser. Häll i saltet på slutet. Jäs degen 1 timme.
6) Stjälp upp degen i en smord långpanna. Platta ut degen i pannan. Lägg över en handduk och låt degen jäsa ca 30 minuter.
7) Värm under tiden ugnen till 225 grader.
8) Vill du göra brödet lite focaccia-inspirerat kan du ringla över olja, strö över squashkärnorna och kanske smula över lite salt eller dekorera ytterligare med oliver eller rosmarin. Då brödet jäst färdigt skär du degplattan i ca 24 bitar (4 x 6) med en mjölad kniv eller liknande.
9) Grädda mitt i ugnen 15-20 minuter. Låt sedan svalna på galler.

Sara Bäckmo tipsar: Som en variant på långpannebrödet blir det jättefina bröd genom att istället kavla ut plattan på ett bord och stansa ut till exempel runda bröd med ovandelen av ett mjölat glas, eller pepparkaksformar. Dessa gräddas under några minuter i ca 250 grader varm ugn. Med pepparkaksformarna gör jag mellanmålsbröd i former som ungarna tycker är kul. 

Mormors soppa
Ulrika Tegnér skrev: "Jag har ett suveränt squashsopparecept efter min mormor!
Mjuka en hackad gul lök i smör/olivolja. 

Hacka ca 500 g squash (eller ta hälften Västeråsgurka) och hacka lite vitlök.

Koka upp allt i ca 6 dl grönsaksbuljong. Det går också fint att hacka i lite betblast, tycker jag. 

Koka mjukt ca en kvart
Tillsätt 2 dl creme fraiche, en deciliter hackad persilja och mal/mortla i lite svartpeppar.
Mixa med mixerstav och späd eller krydda mer vid behov. Lite, lite basilika är inte dumt men inte nödvändigt heller. Mormor brukade till den servera en klick av creme fraiche med finhackade rädisor och vitlök, men jag tycker den är godast som den är.

Ett annat favvorecept på storvuxna squashar är att halvera den på längden, gröpa ur och fylla med en god röra (Typ vegetarisk färssås /linssås /grönsaksgryta) och gratinera med ost på toppen!"

En samling av squash-recept på bland annat brownies, pizza, biffar, sallad och soppa hittar du hos Gröna skafferiet. 

Grafittiodling nästa!

Gäster har besökt vår oas på Brunnshög och gjort oss oroliga. Efter en vecka med bruten hönsgårdsstolpe, kraschade krukor och smällare på dass så blev vi nästan glada över målningen på växthuset ett par veckor senare. Men bara nästan.

Fråga nästa gång! Denna odling oroar. Andra kanske lockas att måla på andra sidor av växthuset, sidor som skulle sabba odlingarna i växthuset. Denna målning är på norrsidan och har hälsningen "Till hela gänget".

Min kreativa ådra har jag under flera år använt till att måla med oljefärg. Men jag mådde inte bra av att måleri inbegriper användande av en massa kemikalier och tungmetaller. Nu ser jag jorden som min palett. Där kan jag skapa rum, arbeta med färger och mönster utan att störa kretsloppet och utan att slösa resurser. Dessutom är det ganska lätt att "sudda". Bara att dra upp växterna eller plöja ner.

Tänk om vi kunde ha en konst-odlings-workshop ihop med  grafittimålare!
/Sara

Studenter törstar efter omställning

AV VEM OCH FÖR VEM ÄR VÅR GEMENSAMMA MILJÖ SKAPAD? HUR KAN RUMMET ANVÄNDAS FÖR ATT IFRÅGASÄTTA NORMER OCH HUR KAN LANDSKAPSARKITEKTER BIDRA TILL ATT UNDERREPRESENTERADE GRUPPER SYNLIGGÖRS I STADEN?
Detta var frågeställningarna för Landskapsarkitekturdagen 2014 med titeln Claiming Landscapes.

Det är studenter som själva arrangerar dagen. Jag och min kollega Julia Linder deltog som mässutställare genom Ett Grönare Lund samt erbjöd en workshop. Temat för workshopen var omställning kopplat till stadsodling och demokrati. Över förväntan många workshopdeltagare, 31 stycken, mestadels studenter från Alnarp och Ulltuna samt några yrkesverksamma, bänkade sig sen fredagseftermiddag, ganska trötta och fyllda av intryck från dagens fyra föreläsare.

Vi samarbetade med de lokala initiativen No Mans Land och Alnarp Community som båda höll i varsin fråga i den Open Space-diskussion som utgjorde andra halvan av workshopen.

Den omedelbar feedbacken efteråt var att det ges alldeles för lite utrymme inom utbildningarna på landsbruksuniversitetet till denna typ av fördjupning och diskussion kring vad som är viktigt på riktigt.

Begreppen Omställning/Transition var inte helt bekant för alla. Men en enkel handuppräckning visade att nästan alla kände till de båda "omställningsbegreppen" peak oil och resiliens. Medvetenheten verkar ha spridit sig ordentligt på de två år sedan jag själv läste en kurs vid Alnarp och kände mig ganska ensam om att tala om detta.

Det känns som att det verkligen finns hopp om framtiden!
/Sara Nelson

Hydroponiskt odling i Malmö

Automatiserad bevattning är praktiskt om du inte
kan passa odlingen hela tiden.

Alla lockas inte av att dra på stövlar och odla i jord. Förra veckan upptäckte jag dock att deltagarna i studiecirkeln i hydroponik i Malmö hade samma, eller åtminstone liknande grund till sitt engagemang, som jag och mina kurskamrater i Stadsodlingskursen. Vi måste ställa om från ett fossilberoende livsmedelsförsörjning. Att få sund och hållbart producerad mat är en demokratisk rättighet. Jag vill lära mig att producera mer av min egen mat.

Pluggplantor dras upp i kokosfiber istället för jord.

Ingen som odlar kan missa att vi är beroende av ren luft, rent vatten och näring. Hydroponik och aqvaponik är viktiga pusselbitar inom stadsodling, inte minst för att entusiasterna rekryterar delvis andra deltagare till sin verksamhet än vad "tillsammansodlare" som odlar upp gamla gräsmattor gör.

Experiment pågår med billig respektive dyr belysning.

Jag fick en förfrågan om att gästföreläsa för Hemmaodlats studiecirkel i hydroponisk odling i Malmö. Föredraget handlade om Hållbar utveckling och kretslopp vilket ledde till en diskussion om hydroponikens roll i en omställning mot mer lokal matproduktion.

Salladsexperiment med extra bubbel och en enklare lösning.

Att odla med pumpar, slangar, näringslösningar och extralampor lockar inte mej. Men mer kunskap och fakta av typen "halten nyttigheter i ett salladsblad halveras bara en halvtimme efter skörd" kan få mig att omvärdera och byta ut pelargonerna (eller äta upp dem) i köksfönstret mot en hydroponisk krydd- och salladsfabrik. Eller akvariet mot ett aquaponiskt system - om familjen går med på det.

Foto från KTHs forskningsprojket Det gröna köket.

På KTH pågår forskningsprojektet Det gröna köket där olika fisk- och grönsaksmöbler för en mer klimatsmart livsmedelsproduktion har tagits fram. Det går att se fram emot framtiden!

TIPS! Passa på att besöka Hemmaodlat då de har öppet hus onsdagen den 7 maj från klockan 18.00 till 21.00 på SEA-U, Skeppsbron 10 i Malmö.

OdlingsTV.se är nya favoritkanalen

OdlingsTV.se - min nya favvokanal. Här intervjuas en av lärarna på Stadsodlingskursen i Lund, Karin Jansson på Nordiska trädgårdar, Nordens ledande trädgårdsmässa.


/Sara

Eva är numera skolträdgårdsmästare

Eva Kellgren som gick stadsodlingskursen 2013 har fått anställning som skolträdgårdsmästare på Gunnesboskolan Nedre där hon kommer att arbeta 12 timmar per vecka. De huvudsakliga uppgifterna kommer vara att odla med framför allt 6:or och 7:or samt att utveckla skolgården tillsammans med de som vill hjälpa till. Arbetet med skolgården kan följas på bloggen: http://gunnesbogrontlarande.blogspot.se/

Roligt! Grattis!

Tänk om alla skolor hade en skolträdgårdsmästare. Så roligt det vore att utveckla pedagogik som kombinerar trädgården med olika ämnen som hemkunskap, engelska, slöjd och matematik.
/Sara

Charlotte i Hem & Hyras aprilnummer

Hemmets Gröna Vrå gästar Hem & Hyras aprilnummer. Vår Charlotte!

Och i Sydsvenskan inför Vårmarknad på Mitt Möllan.

"Kända från TV"

SVTs Gunnel Carlsson besökte Brunnshög och sände intervju med odlare i Go´kväll tisdagen den 22 april 2014. Se 23.18 minuter in på programmet.

Växthuset våren 2014

På torsdagar jobbar jag på eftermiddag-kväll och passar då på att odla privat på Brunnshög på förmiddagen. Där träffar jag Stadsodlarna anno 2014 och kurskamraterna Eva och Karin som arbetar med en perennträdgård. Vi ses i växthuset då vi lunchar. Förra året fanns minsann inget växthus på Brunnshög vid den här tiden. Vi hängde i växthuset i Stadsparken som var betydligt kyligare och långt bort. 7 juni blev växthuset på Brunnshög nästan klart och tomatplantorna flyttade in en vecka senare.

Så här såg det ut för ett par veckor sedan då en av de nya kursdeltagarna sprayade 
växter med en blandning av EM (effektiva mikroorganismer), bikarbonat och 
såpa mot svamp och gråmögel medan övriga lunchade klart.

Grensågar duger till mer än att såga grenar. Så här kan de se ut när vi lunchar när det
är varmt nog. Gärna i sällskap av hönsen som flyttade in nu i vår. Kom och hälsa på!

/Sara

27 feb Redovisningsdax!

Idag överraskades jag av att fyra nykomlingar var på Studiefrämjanadet. Javisst ja, de som ska börja kursen i mars var ju inbjudna också. Vi var tre som skulle redovisa:
Jag om metodboken som hon är med och tar fram i projketet Ett Grönare Lund, Emma om Kulturens östarp och Teresa om porjekten Vi odlar! och Fruktsam. Mer om dessa i separata inlägg.

21 feb

20 feb

14 feb

13 feb 2014 "Vi har skitkul"

Idag möttes vi av en trädgårdstomte som ser ut att ha släpat ett litet växthus till Brunnshög. Vi har ingen aning om vem som gjort detta.

Därefter fortsatte vi att bygga varmbädd med hjälp av obrunnen hästgödsel. (Foton och mer text kommer.)

7 feb Försådd av tomat och selleri

I Studiefrämjandets breva fönsterkarmar står nu brätten med växthustomater, bladselleri, ...

6 feb 2014 Pergolan växer på Brunnshög

Av det klyvda stockarna växer en pergola upp, sakta men säkert. Växterna som ska klänga på pergolan är tänkt att skapa vindskydd. En meter hög buske eller staket ger ca 10 meter skydd för vind. Vår pergola borde ge lä söderut, ca 30 meter, de dagar de kalla nordliga vindarna tar sig över slätten.

31 jan 2014

återkommer.

30 jan 2014 Böcker och frön

Idag var det tänkt att vi skulle vara på Brunnshög med Nils, men då han tagit med sig något influensaliknande från sin semester hoppade Karin in som lärare även om det annars är fredagar som är ”hennes” dag. Då det var väl kort varsel för att få plats på Studiefrämjandet öppnade vår kurskamrat Eva generöst upp sitt hem för oss. Tack för det, Eva! Under förmiddagen diskuterade vi bland annat vilka titlar som skall vara med på önskelistan för ett framtida odlingsbibliotek på Studiefrämjandet. På Bokbörsen, en nätsida som erbjuder böcker från antikvariat i hela landet, hittade vi en hel del spännande; bland annat en bok om hemkonservering från 1941. David som var på studiecirkel i Malmö igår önskade bok om Hydroponics och Teresa önskade böcker om att ta tillvara på frukt och grönt som växer fritt i staden. Till lunch lagade vi soppa på knytisgrönsaker, bland annat potatis, lök, palsternacka, morot och fänkål. ”Smakar riktigt gott även om vi inte utfört tungt kroppsarbete idag” kommenterade någon. Vi bläddrade också en hel del i Evas generösa bibliotek med trädgårdslitteratur.

Därefter beställde vi fröer från Nordiska Genbanken, en fin resurs, om än ej inte i huvudsak öppen för ”den vanlige privatodlaren”, men förhoppningsvis för oss som folk- och utbildare. Nordiskt Genresurscenter är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog. Underavdelningen NordGen Växter arbetar med bevarande och bärkraftigt nyttjande av nordiska kultur- och nyttoväxter och deras vilda släktingar. Det omfattar både det konkreta bevaringsarbetet av frö, förmedling av frö och information om materialet men också generellt informationsarbete om värdet och betydelsen av växtgenetiska resurser i Norden och globalt, för att citera NordGens hemsida. Ett nog så viktigt arbete och en nog så viktig resurs idag när EU-lagstiftningen hotar vår odlade mångfald!
/Karin H

23 jan Emmas projekt på Kulturens Östarp

Foto: Kulturens Östarp, från gotlandsruss.ifokus.se

Emma vill bolla idéer med oss och berättar hur långt hon har kommit kring sitt arbete på Kulturens Östarp. Hon har fått anställning som gårds-nånting(?) 2014 och söker input till sina tankar för hur hon ska gå tillväga detta år.

Emmas ansvar är i första hand djuren på Kulturens Östarp, att de får mat och att stängsling håller. Odling intresserar henne och hon kommer att arbeta med jorden, trädgården och åkern i den mån det går och hinns med.

Emma får bland annat tips om olika ställen att hitta frö: Nordgen, Allkorn och Fröföreningen Sesam. Vi diskuterar även den romantiserade bilden av det äldre jordbruket och hur en jordbrukare influerad av permakultur skulle ha gjort annorlunda. Dessutom är det tydligt att jordbruk och skogsbruk hade klar koppling i det tidiga jordbruket och att de på 1800-talet och början av 1900-talet, med sina kunskaper, tog till vara på platsen förutsättningar med vattendrag, fuktiga torvmossar o.s.v.

Det är mycket som bollas som inte återges här. Något jag fastnade för var historien om Färsingehästen. För hundra år sedan fanns småhästar, färsing (från Färs härad) som systematiskt har styrts bort genom att inte låta avlas vidare. Idag är gotlandsruss de som ligger närmast de gamla hästsorterna.

Apropå de fina ängarna runt Kulturens Östarp så upprepades vid studiebesöket i december: Äng är åkers moder. Ängen ger bete, som ger djuren mat, som ger näring till jorden, som ger näring till växterna (som ger mat till människorna).

Äng är åkers moder var en av de första föreläsningarna vi hade 11 mars 2013.

Jag blir sugen på att hälsa på Emma till sommaren!

/Sara

23 jan

Vad behöver växten sin näring till?

• Tillväxt
• Andning
• Frö
• Oj, här behöver jag någons anteckningar!
• …
• ..
• .. 

De första fem är prioriterade om näringstillgången är knapp. 

Vad påverkar näringstillgången?

• Ljus
• Värme
• Vatten
• Gödsling
• Odlingsmetoder, skötsel…
• Väder
• Årstider

Växtnäringsämnen är inte bara kväve!

Makronäringsämnen: kväve, fosfor, kalium, svavel, kalcium, magnesium

Micromäringsämnen: järn, mangan, bor, zink, koppar, klor, molybden, nickel

Vi kommer in på kalk. Hur får vi i oss kalk om vi exempelvis är veganer eller inte tål mjölkprotein? Karin Jansson ber oss tänka på att det är väldigt få kulturer som har så mycket mjölk i kosten och så höga rekommendationer för dagsbehov. Ändå ligger Sverige högt i statistiken gällande benskörhet. Det hänger bland annat ihop med vad vi äter och hur vi lever. De flesta av oss har en kosthållning som är försurande eller lever ett liv som är försurande.

Skogen kalkar vi om den är försurad. Kroppen blir försurad av mycket av den mat vi äter, proteinrik kost (kött), socker, ... Även stress verkar försurande. Grönsaker är mineralrika och basbildande. Det går bra att få i sig kalk från exempelvis bladgrönsaker och sesamfrön.

17 jan Vad är jord?

Vad är jord?

Tänk att det finns ca 25 ton levande organismer per hektar jord!

1 gram jord kan innehålla 10 miljarder bakterier och 100 meter svamphyfer.

1 tsk jord innehåller fler bakterier än det finns människor på jordklotet!

Läs mer om jord och gödning i anteckningar från i mars 2013

http://stadsodlingilund.blogspot.se/2013/03/25-mars-jord-och-godning.html

Om det fantastiska samarbetet under jorden – mykorrhiza!

http://www.fobo.se/kunskap/vaxtodling/godsling/mykorrhiza.shtml

Forskaren Håkan Wallander har från ett vetenskapligt håll kommit till samma slutsatser om odling som de som Fobo lär ut. Boken Jord rekommenderas.

Vi kikar på bilder av Karins maskkompostsystem. Det lär finnas lådsystem som passar bra på Clas Ohlson. När du har en kompost så börjar du att fundera… Inte vill jag ge fruktskal från frukt som är besprutad till mina maskar?

David tipsar om ett TED-talk om svampar och hur de kan rädda världen.

16 jan Näringens kretslopp och Ekologiska pionjärer

Om näringens kretslopp och ekologiska pionjärer handlar dagens föredrag om

Karin Jansson höll en genomgång främst för de som inte gick kursen i våras. Se blogginlägg med anteckningar och länkar från den 8 mars 2013. Även i augusti var vi inne på samma ämne, men då med Nils. 

Som det ofta blir på våra lektioner så leder frågor och kommentarer till att vi snurrar in på sidospår. Som att våra magar och jorden fungerar på liknande sätt. Precis som jorden är beroende av bakterier så behöver vår mage bakterier. Vi har mer än ett kilo bakterier i magen. Forskning har börjat koppla bakteriefloran till en mängd sjukdomar. Ett alternativ till antibiotika som testas är att använda “goda bakterier”. (Sök på internet, det finns massor av artiklar. Här är en http://www.tomaslindblad.se/bakterius.html)

Vi kommer även in på ämnet glutenintolerans och Karin berättar att sjukvården ofta bara testar med blodprov och då inte hittar något problem. Ofta behöver gastroskopi göras för att studera tarmen och se om den är inflammerad. En inflammations behöver inte betyda intolerans, bara att du kan må bra av att ställa om kosten.

I Stockholm finns ett bageri som helt bakar glutenfritt, Friends of Adam. De har gjort boken FriendlyBread. 

Och så gled vi in på EM, effektiva mikroorganismer. Efter att ha läst artikeln undrar jag var jag kan köpa detta mirakelmedel med levande bakteriekultur?

Åter till föreläsningen och de ekologiska pionjärerna

Även detta finns länkat till från föreläsningen 8 mars. En rad personer och företeelser får vi veta mer om och deras betydelse för utvecklingen av jordbruket:

• Justusvon Liebig  - efter hand kritisk till vad han själv forskat fram
• Chilisalpeter/guano
• Haber-Bosch - koppling mellan krig och konstgödsel
• Julius Hensel kom på stenmjöl. Kom även på att mat odlad med konstgödsel blir för rik på kväve och kolhydrater men fattig på mineraler.
• AlbertHoward kompost typ Indoor. (1920-30 -tal)
• Eve Balfour (1950-tal) delade upp sin gård i konventionell och ekologisk odling. Istället för att bara mäta skörden i i vikt så mätte Eve Balfour näringsinnehållet i skördarna. Efter femton års odling kom hon fram till att skörden från den "konventionella odlingen" innehöll nästan 30% mindre vitaminer och mineraler jämfört med skörd från den ekologiska odlingen.

(Och så spårade vi iväg igen och kom in på prat om levande vatten, imploderad energi, parallella universum, flygande tefat och en dokumentär på SVT om teleportering. Vågar vi skriva det på bloggen? På 1700-talet blev ju kloka kvinnor brända på bål…)

• Hans Peter Rusch bidrog till utvecklingen av organisk-biologisk odling. ”Jordens hälsa är människors hälsa." Vi är sammankopplade med jorden. Mikroorganismerna har stor betydelse för kretsloppet. Mineralgödsling är tvångmatnin, ”ungefär som att föda bäbisar med läsk”. Skiktbildning i jorden. Olika mikroorgnaiskmer verkar på olika jorddjup – mot plöjning och röra runt jorden.
• Permakultur är ett annat kapitel och ett par andra föreläsningar. Se här del 1 och del 2.

Fonder, bidrag, stipendier och priser

Många stadsodlingsprojekt kommer igång efter flitiga ansökningar för att få bidrag ur fonder. Pris är ju också möjligt att få, som en liten lön för mödan i efterhand.

Hjälp gärna till att fylla på med länkar till sidor med ännu fler möjligheter att starta projekt!

Region Skånes miljövårdsfond

Ansökningsperioder 2014: 15 januari-15 februari (samt oktober - november?)

Region Skåne delar varje år ut pengar ur miljövårdsfonden, pengarna går till projekt som på olika sätt vårdar och utvecklar natur- och kulturmiljön i Skåne och som bidrar till en ekologiskt hållbar utveckling, i enlighet med miljöstrategiskt program för Region Skåne.

Region Skånes miljöpris
Nominera nästa års pristagare senast den 15 mars 2014.

Lunds miljö…

Ansökningsperiod: november?

Projektpengar har bland annat beviljats till Skogsträdgården i Dalby och till Fruktsam.

Arvsfonden

Från Arvsfonden har flera odlingsprojekten fått stöd: Ett Grönare Lund, Gröna fingrar, Barn i Stan, Bärfis. Särskilda målgrupper är barn och personer med funktionshinder.

Jordbruksverket - Matlandet Sverige
Visionen Sverige – det nya matlandet syftar till att lyfta Sveriges fördelar med ren natur, god djurhållning och unika råvaror tillsammans med den kreativa kraft som finns i allt från mathantverk, uppfinningsrika kockar till en innovativ livsmedelsindustri.

Ansök om LEADER-projekt för landsbygdsutveckling
Exempel på projekt är Hållbara Hardeberga där Concrete Farming gör en förstudie och har påbörjat odling.

Forska
Forskningsanslag inom livsmedelsförädling, växtodling, jordbruk och hållbar utveckling i största allmänhet utlyses med jämna mellanrum. Hur du bäst få nys på dessa vet jag inte. Är du inte redan inne i "systemet" så är en variant är att bli bekant med en avdelning på universitet/högskola som sysslar med det du är intresserad av och anmäla intresse för att bli forskningsassistent.
Här är ett: http://www.formas.se/sv/finansiering/utlysningar/core-organic-plus-utlysning

Eller JUST DO IT!
Kanske genom ett kooperativ? Här flera goda exempel från Mikrofonden Väst.
/Sara

10 jan Eko-odling och ekomat

Idag fick de nya på kursen en teoretisk genomgång som vi "gamlingar" redan hört. Stora delar av dagens föreläsning hittar vi på bloggen. Vad är ekologiskt? Vad kostar maten? och Är vi självförsörjande?

Ekonomen Gunnar Lindstedt räknade redan år 2008 ut att om tio år kommer ca en miljon svenskar att vara bönder. Sammanfattat:

- När oljan blir för dyr försvinner dagens storskaliga jordbruk.

- Omställning kommer ske till mer småskaligt och arbetsintensivt jordbruk.

- Decentralisering och fokusering på lokala behov, mindre transporter, kretslopp, integrerat med boskapsskötsel.

Klicka här och få Jordbruksverkets svar på frågan om självförsörjning. Så här förtydligar bloggaren Cornucopia att det står till. "Vid elavbrott står 80% av hushållen utan mat inom 4 dygn". Under 90-talet fanns matlager för krissituationer men idag är det upp till den enskilde medborgaren att ha reservlager.

Forskaren Folke Günther har räknat på hur mycket energi det går åt i ett genomsnittshushåll för mat, transporter och boende. Folke konstaterar att det det gör större skillnad att lägga om matvanorna än att tilläggsisolera huset. Klicka här för att se hela diagrammet och läs artikeln.

Det blev en ganska stor diskussion kring självförsörjning och hur vi ställer om till mindre fossilberoende jordbruk. Här några inspiratörer:

Margareta Magnusson i Kramfors odlar ekologiskt utan tillskott från djurgödsel. Margareta är för detta forskare på SLU som kommit fram till många intressanta rön, bland annat att odlingsmark som gröngödslas normalt sett inte behöver kalkas.

Nyttogården odlar ekologiskt i liten skala. Niklas Markie började odla till sig själv och fann tio "medproducenter" eller prenumeranter som betalar 500 kr per månad för att få lokal och ekologisk mat. Niklas har även djur. Kan följas på Facebook.

Jag gillar även Skillandens trädgård som för sig själv och följare visat att det går att försörja en familj med det mesta i grönsaksväg i över ett halvår i en vanlig villaträdgård på 350 kvadratmeter. I snitt en timme om dagen beräknar Sara Bäckmo att hon lägger på trädgården. Utöver trädgårdstid så går det åt "tänktid och planering". Kan följas på Facebook. Sara Bäckmo går även att höra på radions P4 sommartid.

Till lunch kom vår kursbäbis Idril med sin mamma Elin! Idril fick vara med på sin första föreläsning (första utanför magen) där Mats Andersson från Österlens folkhögskola berättade om Hawaii och hur ursprungsbefolkningen där organiserade sina odlingar förr. Idag är Hawaii beroende av matimport till 97%. Odlingskurser och kunskaper om hur de odlat förr, då öriket försörjde 800 000 invånare, har blivit väldigt populärt bland unga. Hawaii ligger 6,5 timmar med flyg från San Fransisco alternativt 7 timmar från Japan. Smart drag att vilja bli lite mer självförsörjande.

Själv har jag skissat på en siffra från några studenter på SLU Ulltuna (Länk till rapporten letar jag efter. Tipsa gärna!) som räknat ut att med vegankost så klarar en person sin livsmedelsförsörjning på ca 800 kvadratmeter per person. (Till detta kan räknas mat från betesdjur, kyckling och fisk som ej behöver konkurrera med odlingmark.) Som medelkonsument med mjölk och kött på tallriken  krävs ca 5000 kvadratmeter per person.

För att försörja alla lundabor med vegankost så skulle odlingsmarken inom en radie på 5 kilometer från Lunds centrum räcka. Promenad- och cykelbart! Men med "vanlig" kost (den yttre streckade linjen) så är vi inne och naggar på marken som tillhör bland annat Malmö, Dalby, Staffanstorp och Eslöv.

Jag är med i Omställning Sverige. Det är ett nätverk för oss som tar lokala omställningsinitiativ för att möta de utmaningar som oljetopp och klimatförändring ställer oss inför. Där kan även du gå med.
/Sara

PS. Fotografier kommer från hemsidor eller Facebook vars sidor jag har länkat till.