Recept: Sur gurka som gör kroppen glad

  

Att mjölksyra grönsaker är en genial och enkel metod att bevara den egna skörden. På köpet får du ett livsmedel som är lättupptagligt, stärkande, förbättrar matsmältningen och innehåller ett högre näringsvärde än ursprungsprodukten.

Surgurka
Gurka är en delikatess i syrad form och det passar alldeles utmärkt att syra överskottet från den egna gurkodlingen. Använd små gurkor av västeråstyp eller slanggurka skuren i bitar.

För att undvika att gurkorna blir vattniga sticker du hål i dem, till exempel med en gaffel. Bra kryddor ihop med gurkor är svartavinbärsblad, vitlök och dillkronor. Häll på kokt, avsvalnat vatten med 1,5­-2 msk salt per liter (utan jod och utan klumpförebyggande medel). Låt stå i rumstemperatur på en tallrik en eller två dagar. Det börjar jäsa och bubbla och lite vatten kan rinna ut. Fyll eventuellt på med mer kokt avsvalnat vatten så gurkorna hålls täckta. Ställ därefter att eftermogna i kylskål minst tio dagar.

Inspiration och recept fick vi på plats av Karin Jansson och kurskamraten Anna Holmberg. Karin rekommenderar något bättre hygien än vad som åstadkoms i vårt "uteklassrum".Vidare instruktioner och mer inspiration kring mjölksyrejäsning finner du exempelvis i böcker på biblioteket, recept på nätet och på Fobos hemsida, http://www.fobo.se/kunskap/mat/odlaren_mjolksyrning_2011.pdf.

Foto: Sara Nelson

PS. Mats-Erik Nilsson skriver HÄR om mjölksyrning av grönsaker som nästa trend efter "surdegstrenden".

9 aug Skafferiodlingen överraskar!

Blåärt och gråärt var vanliga skafferivaror förr i tiden.

I maj sådde vi sånt som vi hade i skafferiet. Denna fredag skådade vi resultatet så hår långt. Linser, kikärtor och en massa andra frön som normalt inte odlas kommerciellt i Sverige överraskade. Inte minst chiafrön och quinoa. De gröna linserna hade respektingivande små skidor och jag undrar hur de skördas för att kunna säljas för 20 kr per 500 gram i butikerna. Vete har vi odlat och räknade ut att om hela de 100 kvardratmeterna hade använts till enbart vete så hade det kunnat bli 80 kg vetemjöl.

Att odla själv är en möjlighet att vara med och bevara arter och sorter som hotar dö ut och att uppleva smaker som du inte finner att köpa. Gråärt är exempel på just en sådan växt.

Ur kryddhyllan: vallmo från Santa Maria som blommat över
och nu har stora vackra kapslar fulla av nya ätbara fröer. 

Vår skafferiodlign inspirerar mig att kolla upp den ideella föreningen Sesams hemsida. Sesam "verkar för att bevara den mångfald som finns bland köksträdgårdens och åkerns växter". Jag blir sugen på att gå med då jag inser att det är ett arbete värt att stötta!

Kikärtor växer i korta skidor, två och två. Tänk att de kan odlas i Sverige! Vill ha mer!

  

Vi smakar på senap och ... och .. och .... På sista radens tredje bild är det chiafrön som vuxit upp till kraftfulla buskar och en och annan blå linfröblomma i förgrunden. Vi undrade om bladen från chiafröplantan går att äta? Läs här!

/Sara

Recept: Pesto av basilika

Vi efterlyste recept på pesto av basilika och förvaring genom att frysa. Vi fyller på efter hand som tips och recept trillar in.

PESTO
Yauca Lopez Lafont har gjort med olika smaker.

grund: med bara mixad basilika och olja
vanlig pesto: pinjenöter, parmesan och olivolja
rapspesto med citronsmak: citronrapsolja och citronbasilika, pinjenötter och parmesan
pistou: olivolja, vitlök, tomat, parmesan, salt och peppar

Susanne Åberg mortlar.
Mortlar man basilikan ihop med grovsalt så blir det bra mojs. Och så mortlar man lite vitlök, och lite solrosfrön. Och "sköljer ur" med olja. Ost brukar jag hoppa över eftersom jag oftast inte har nån parmesan hemma.

Lotta Herlitz är ingen stor fan av basilika, gör sin pesto på persilja. Pinjenötter och parmesan ska det vara, tycker jag. Och mycket vitlök. Och så har jag gjort en dillpesto med dill, skållad mandel, parmesan, olivolja och lite vitlök. Supergod till fisk!

FRYSA IN

Laila Hedlund: Hacka den och täck i olja, portions frys i iskubar eller en masse i påse...

Anette Nilsson fryser som den är bara. Sug ut luften ur påsen innan den går ner i frysen.
Lill Siroiney: Det går alldeles utmärkt att frysa basilika, luftigt i en plastpåse eller glasburk. Himmelskt att ta fram i vinter. Grattis till skörden. Pesto eller grön salsa kan man göra lite som man tycker, någon slags nötter, persilja eller basilika, god olivolja och så kryddor. Mmmmm!

8 aug Basilika och besökare

Jobb i växthuset medan det regnar
Äntligen regn. Precis som förra gången det regnade så hade vi innejobb att göra i växthuset. (Ja, det har bara regnat ordentligt två gånger sedan vi började odla på Brunnshög. Förra gången var då vi satte in tomatplantorna den 13 juni.)  Bland annat skördades kilovis av basilika medan regnat smattrade. Några av de största melonerna, som måste ha tredubblat sin vikt sedan i måndags, hängdes upp i nät. Tomaterna befriades från sina nedersta blad och fick en dusch med (tjaha, jag missade anteckna, vad hette det nu då? Nån kursare får fylla i... tack.)

Basilikabladen plockas
och sorteras. Kom gärna tips
för användning & förvaring!

Nät som innehållit röd lök
hängdes upp i eget snöre för
att skona plantan.

Tomatplantorna befriades
från sina nedersta blad.

  

Besök av Ett Grönare Lund, Concrete farming och lärare från SLU Alnarp

Det mesta går visst att grilla. 
Bondbönor blev superfint och trevligt pill.

Sara som arbetar deltid i projektet Ett Grönare Lund hade bjudit in projektets medlemmar att besöka odlingarna på Brunnshög. Andra intresserade hakade på och vi var en grupp på 16 personer som minglade vid grillplatsen som tillkommit genom SommarLund. En av besökarna lär på hemresan ha sagt till en av de andra besökarna något i stil med "Brunnshögssatsningen är ett föredöme för Malmö och den mest imponerande satsningen han sett i Sverige so far." Nöjet var också på vår sida! Vi ser fram emot kommande möten och utbyten. Kanske ett studiebesök till Hardeberga där Concrete Farming arbetar med att skapa ekologiska odlingar som kopplas till skolan? Eller till SLU Alnarp som numera har kursen Urban Agriculture and Social Interactions i sitt kursprogram? I våras besökte vi Alnarp och Agroecology Day, som du kan läsa mer om här. Det är roligt att träffa likasinnade!

Oväntat besök av "köksträdgårdens okrönta drottning" 

Hanna Gunarsson, Karin Jansson och Lena Israelsson.

Nog har vi vant oss vid att se damer och herrar dyka upp med stora kameror på magen. Men idag blev ett litet gäng "tillsammansodlare", som på eftermiddagen skördade lök och sådde sallad, lätt överraskade då vi såg Lena Israelsson, en av Sveriges mest uppskattade trädgårdsprofiler, dyka upp. Hade vi haft koll på twitter så hade vi fått en förvarning igår: Till Lund i morgon, måste hinna se vad eleverna vid stadsodlarutbildningen gör. Kolla bloggen http://stadsodlingilund.blogspot.se/p/om.html #stadsodling.
Se där ja. Kul. För är det någon som kan inspirera till odling så är det ju Lena, med minst 9 odlingsböcker utgivna bara sedan år 2000. Nu fick Hanna tips om att basilika kan mixas med olja och frysas in för att senare plockas fram som en halvfärdig pesto. Lena tyckte våra grönsaker var fotogeniska men hon visste inte vad hennes foton av desamma kommer att användas till. Vi får se!

Pesto av basilika
Senast gjorde jag pesto av massor av basilika, 2 dl blötlagda solrosfrön, 1 pressad citron, rapsolja och örtsalt. Varken ost eller vitlök. Gott till pasta, i potatissallad och på smörgås. Dela gärna med dig av ditt pestorecept i kommentarsfältet nedan!
/Sara

PS. Alla fotografier blir större om du klickar på dem!

5 aug Vi odlar gråmögel och nyckelpigor

Blås inte på gråmögel för då flyger det iväg och smittar vidare. 

Det är inte med vilje vi odlar gråmögel.

Lite gråmögel fann vi i växthuset denna första dag på kursen efter sommaruppehållet. På några av tomaternas blad. Då den första tomaten visat röd färg kan alla blad nedanför skäras bort med en vass kniv eller sekatör. Giselgel kan sättas på snittet för att tomaten inte ska angripas av exempelvis mögel.

Vattenmelonerna beskärs efter andra bladparet efter en melon.

Vi fann även grönsaker. Gurkor i slingriga revor, nästan meterhög basilika mellan tomatplantorna, paprikor som ser ut som ser ut som de holländska i butiken, chili, tomatillo, ...

Vattenmelonerna överraskade då det vuxit från vindruvsstorlek till knytnävsstorlek på en vecka. Och Nils blev lycklig över den av löss uppätna kålplantan. Inte för lössen, men för de femtiotal nyckelpigor som kalasade på ett tusental bladlöss. Den plantan ska vi inte ta bort, den är vår nyckelpigefarm, sa Nils bestämt.

I ett ekologiskt jordbruk behövs skadegörare, exempelvis bladlöss, för att predatorerna, exempelvis nyckelpigor, ska hitta dit. Det tar kanske några år tills balansen infunnit sig. Sprutar vi bort löss och andra skadedjur så kommer inga nyckelpigor eller småfåglar heller.
Min förståelse för den biologiska mångfalden djupnade förra året då jag besökte Tommy och Disa på deras ekologiska gård Råby, utanför Hörby, på Ekorundan. Då fick jag veta att en rapphönekyckling kan äta två tusen bladlöss på en dag. Vi behöver den biologiska mångfalden. Mångfald ökar resiliensen, möjligheten att klara av olika störningar.

Vi har gott om bin i växthuset som sköter pollineringen. Det är ett exempel på en ekosystemtjänst. Annars hade vi fått fixa det för hand. Då hade vi behövt känna till att det finns han- och honblommor. Det funkar att pollinera mellan han och hon från olika sorter. Frukterna blir fina, men dess fröer blir förmodligen oanvändbara, eller en ny sort. Detsamma gäller våra squash och pumpor på friland. Eftersom vi har så många olika sorter bredvid varandra så funkar det inte att ta frö och tro att vi får samma sort igen. För bönor och sallad gäller inte detsamma. De är lättare att ta frö från och få samma sort igen.

När vi kommer till raden av persilja så blir vi upplysta om att vi skördat fel de veckor vi varit där på egen hand. Jag känner mig träffad som har plockat persilja som man plockar blommor, en här, en där. Klipp av ett ordentligt knippe ungefär fem centimeter ovan jord. Där under kommer en ny omgång blad som då får ljus och plats att växa upp. Se till att de nya bladen inte skadas! Klart vi vill följa Nils uppmaning, klippa fint och därmed förlänga skörden!

På vissa lökar har stjälken tippat. Låt dem stå kvar i marken, eller dra upp dem och låt ligga ovanpå så växer de ytterligare 15-20% före det är dags att skörda för att äta eller hänga för tork och lagra.



Mjöldagg hittar vi bland de fantastiska svedjerovorna. Mjöldagg slår till då det är torrt och på hösten. Vi gör inget speciellt åt detta då rovorna i marken utvecklas fint ändå. (eller?)

Vinterpumporna är häftiga. De får så kraftigt skal att de kan lagras i rumstemperatur till mars åtminstone. Blue Hubbard och Uchiki Kuri ska vi lämna kvar att växa länge till.

Morötterna är fina. Att de är mogna ser vi då de inte längre är spetsiga, utan rundar av, precis som gurkorna i växthuset. När vi skördat en morot är det viktigt att peta igen hålet, dels för att moroten bredvid behöver kontakt med jord för att fortsätta växa fint, dels för att morotsflugorna inte lika lätt ska känna doften av morot.

Vi har ännu inte börjat odla morotsflugor, inte ens ofrivilligt. Ta i trä!

/ Sara

Foto: Sara och Eva
Filmtips: Rävarna i Råby
Fler fotografier nedan.





Observera att texterna i denna blogg är föreläsningsanteckningar och egna reflexioner. Det kan mycket väl smyga in tryckfel och andra missar. Använd gärna kommentarsfältet nedan för att skicka förslag på rättelser, relaterade tips och glada utrop!

Om livsmedelsförsörjning vid kris i SvD

Enligt svd.se 3 aug 2013:

• Sverige har Europas lägsta självförsörjningsgrad, under 55%. 
• På 80-talet hade Sverige en självförsörjningsgrad på 80–100%. 
• Beredskapslagren som fanns före 90-talet har avvecklats. 
• Butikerna har inte matlager mer än att det räcker till en eller ett par dagar om transporterna skulle hindras.

Matpriserna har gått hand i hand med oljepriserna.

Den 4 mars 2013 förvånades jag av hur många kurskamrater som nämnde att de valt att gå Stadsodlingskursen i Lund för att de var intresserade av att lära sig bli självförsörjande. Självförsörjande på landet snarare än i staden. Jag gissar att många svenskar som igår läste Sven Lindgrens (förbundsordförande i Civilförsvarsförbundet) inlägg i Svenska Dagbladet om avsaknaden av samlat ansvar för livsmedelsförsörjning i Sverige förvånas och förhoppningsvis funderar på lösningar.

Maffig skörd av mangold på Brunnshög.

I detta läge vill jag passa på att komma med upplyftande fakta som förmedlats av några av Sveriges mest inspirerande stadsodlare och samhällsdebattörer, Karin Jansson och Niklas Wennberg, under Stadsodlingsdagarna i Lund 24 maj 2013:

"Sverige, som idag försörjer knappt halva Sveriges befolkning med mat, har jordbruksmark nog att försörja 43 miljoner om all åkerareal utnyttjades till människomat."

"FAO har visat att stadsjordbruk kan vara upp till 15 gånger mer effektivt per ytenhet än det konventionella jordbruket."

eller kort och gott: "This is the shit!"som kurskompisen Daniel sa redan i mars då vi skulle utvärdera de första två veckorna av stadsodlingskursen.

Nu när vi lärt oss något om odling är nästa utmaning hur vi ska förvara och förädla maten vi odlat så den har potential att räcka till nästa års skörd. Något av detta hoppas vi lära under kommande termin som startar i morgon, måndagen den 5 augusti. Jippi!

Min dotter Ebba målar framtiden på besök längs sagostigen. 

Jag kan inte låta bli att fantisera om nästnästa steg. Hur utformar vi våra bostäder, samhällen, arbetsliv och fritid så att vi klarar av att odla, förädla, förvara och fördela på ett resurseffektivt, rättvist och kretsloppsanpassat vis? Det finns redan de som erbjuder inspiration. Besök Ecotopia på Österlen där Hanna gjort en del av sin praktik. Men Ecotopia ligger på landet. Hur ser motsvarande inspiration ut i stadsmiljö? Kanske är det denna frågeställning som jag vill arbeta vidare med efter kursen. Forska?

Besök sagostigen och fantisera du med! Hur ska marken som omger Lunds stad användas i framtiden?
/Sara

Recept: Bönpesto och tacosås

Barnen önskade äta tacos, eller snarare tortilla wraps. Köttfärssås (som de själva lagade i förrgår) kryddades med paprika och kompletterades med tre röror med ingredienser från odlingarna. Hoppas att växthuset snart kommer digna av tomater och gurkor. Då kan tacomåltiden bli helt egenodlad! Salladen är så klart från odlingarna. Istället för torgets KRAV- gurka kunde vi ha tagit squash. Majsen kom från Ungern i väntan på att den egna ska mogna.

Bönpesto: Skala och koka massor av bondbönor (och skala igen), 2-3 dl ska det bli. Mixa bönorna med 1 dl riven parmesan, 2 rivna vitlöksklyftor, basilika motsvarande 1 "kruka", 1 näve färsk spenat, ca 1 dl oliv- eller rapsolja samt saften av 1 citron. Salt och peppar efter tycke och smak.

Tacosås: Hacka och koka ihop 1/2 gul lök, 1 chilifrukt av lämplig styrka, 400 g tomater, 2 tsk vinäger, 1 tsk socker/honung samt ca 1/2 tsk salt.

Mangoldtjofräs: Se Davids recept, pasta med mangold.

/Sara