Workshop med miljöombud i Lund

Fotografier från ett Grönare Lunds verksamhet
prydde entrén till vår workshop.

Redan i våras blev min kollega Julia Linder tillfrågad om vi/Ett Grönare Lund ville hålla en workshop om stadsodling för Lund kommuns miljöombud. Roligt tyckte vi!

Onsdagen den 27 november var vår worksop en av fem valbara där miljöombuden skulle välja tre. Under förmiddagen hade de blivit fyllda med information, fakta och inspiration från olika talare, bland annat Annika Axelsson, en av grundarna av klädmärket DEM.

Julia och jag beslutade att försöka hålla åhörarna aktiva genom dialog och började med att fråga hur många som hade odlat något ätbart det senaste året. Av alla åhörare var det bara någon enstaka i var grupp som inte räckte upp handen.

Därefter fick de i bikupa dela tankar om stadsodling. Vi samlade deras tankar på ett blädderblock. Meditation och Hållbar utveckling i praktiken var två som jag fastnade för.

I vårt korta föredrag tog vi upp tre utmaningar; jordens odlingsbara yta, matens oljeberoende och sociala utmaningar med stress och utanförskap där jag använde ett äpple (på riktigt) och hamburgare (på bild) och där Julia hänvisade till Trygg Hansas rapport om klimatoro bland barn och deras föräldrar. Vår slutsats är att stadsodling är ett roligt och effektivt verktyg för att hitta lösningar för alla de tre utmaningarna som vi presenterat. Som ett smakprov på vår (Ett Grönare Lunds) verksamhet, lät vi alla smaka på ärtskott där vi räknade till 1, 2, 3.

Ett äpple delas i mindre och mindre bitar för att
illustrera jordens odlingsbara yta.
Till slut är det skalet på en liten klyfta kvar

Vi ville att de skulle få med sig något att börja med på direkten då de kom hem och gav ombuden tre frågor som avslutades med: Vilka enkla och lättsamma övningar de skulle kunna tänkas göra för att höja medvetenheten och engagemanget för hållbar utveckling på sina arbetsplatser. Här kom det upp förslag som inte bara var enkla: Utnyttja intern-TV till att ha inspirerande filmklipp, använda några av de övningar som de fått under dagens olika workshops, engagera sig i referensgrupp för upphandling, odla snabbväxande grödor med barnen, fånga upp barnens energi i lekredskap i en sorts generationsgenerator, med mera. Vi bidrog med ett par egna exempel.

Halv fyra, efter en lång och inspirerande dag,
var det sammanfattning och avtackning.

Och för att inte sluta där så fick alla ta med ett par rosenbönor hem som de uppmanades att plantera i en  kruka på sin arbetsplats. Ville de även så gula ärtor på plats för att om några dagar kunna skörda sina egna ärtskott, så hade vi ett lite bord med jord, mjölkkartonger och krukmakare.

Vi snittade på 30 minuter per workshop och kände efter dagens slut att här har vi ett upplägg och material som vi gärna använder fler gånger!

Text: Sara Nelson

Foto: Julia Linder

Bok: Grönt för livet

Grönt för livet  är skriven av Victoria Boutenko.

Victoria inspirerar och delar med sig av hur hon och hennes familj gjorde en hälsoresa, från sjuka och trötta till friska och fulla av liv. Hon och hennes familj var drabbade av sjukdomar som det inte tycktes råda någon bot på. Victoria var mycket överviktig och hade fått diagnosen arytmi som hennes far tidigare dött av. Hennes man, Igor var kroniskt sjuk sedan barnsben och hans reumatiska besvär gjorde det ibland omöjligt för honom att röra sig. Hans läkare gav honom två månader kvar att leva om han inte opererade bort sköldkörteln, så den togs bort. Dessutom hävdade läkarna att han kunde förvänta sig ett fortsatt liv i rullstol. Samtidigt föddes hennes dotter med astma och allergier och hennes son hade drabbats av diabetes. Det tyckts inte finnas någon hjälp att få.

1994 hörde Victoria talas om raw food och i sin förtvivlan över att vilja hjälpa sin familj till ett hälsosammare liv började hon och hennes familj äta en 100% rå, vegansk kost. Detta gav snabba resultat och efter hand lärde de sig hur de skulle tillreda de olika rätterna. Efter tre månader ställde hela familjen upp i en 10km lång löpartävling. Familjen fortsatte, med stöd från varandra, att äta den 100% råa växtbaserade kosten under sju år och märkte hela tiden en stegrande hälsoförbättring. Sjukdomssymptomen uteblev, men efter en tid upptäckte hon att även denna typ av kost hade sina brister. Eftersom familjen visste hur mycket friskare de blivit vågade de inte ge upp sin nya livsstil. Men allteftersom tiden gick visade alla familjemedlemmar symtom på att tillfriskningsprocessen hade avstannat och nu gick bakåt. Detta i form av ömmande tänder, gråare hår och vårtor. Victoria satte igång att söka efter svaret till vad som fattades i familjens fantastiska kost?

Efter många gissningar och nitar kom hon fram till att bladgrönt måste vara det som fattades. Hon hade studerat vilda schimpanser och förstått att eftersom människan och schimpansens DNA är identiska till 99,4% så borde vi se och lära utav dem. Schimpansen har naturligt ett starkt försvar mot Aids, cancer och hepatit C, så Victoria började göra efterforskningar fast besluten om att det måste vara något i deras kost som gjorde dem så motståndskraftiga.

Schimpansernas kost består till stor del utav bladgrönt, runt 40 %. Eftersom vi är så lika dem är Victorias gissning att människans kost därför bör vara runt 99 % lik schimpansens. Vilket enligt hennes uträkningar innebär att människor bör äta cirka 0,4-0,9 kg bladgrönt varje dag. Detta motsvarar ungefär två stora buntar av gröna blad.

I Victorias familj tyckte de, trots de gröna bladens helande förmåga, att det var svårt att äta så stora mängder gröna blad, dessutom tyckte de inte att de var så gott. Ofta intar schimpanserna sina gröna blad tillsammans med frukt, genom att linda bladen runt frukten. Tillsammans med frukt blir de gröna bladen mer aptitliga. Victoria började mixa gröna blad tillsamman med frukt och vatten och upptäckte att detta var ett sätt som var både gott och enkelt för att få i sig den stora mängd gröna blad hon kommit fram till att människan bör äta. Så hade hon uppfunnit den gröna smoothien.

Victoria Boutenko går in på många fakta kring de gröna bladen och hon skriver om näringsämnen, matsmältningen, saltsyran i magsäckens betydelse för näringsupptaget och mycket annat. Som läsare får man följa henne i den studie som hon gjorde tillsammans med frivilliga där alla fick dricka en liter grön smoothie om dagen under en månad och sedan utvärderades deltagarnas resultat.

Om man skall tro författarinnan har hon själv, hennes familj, deltagarna i studien och många därtill visat fantastiska hälsoförbättringar med hjälp av ett stort dagligt intag av gröna smoothies. Och jag känner personligen många som förälskat sig i denna dryck.

Boken är verkligen detaljrik och hennes argument är väl underbyggda med fakta vilket som läsare får en att omöjligt kunna tvivla på de gröna bladens relevans för en bättre hälsa. Hon skriver inspirerande och jag streckläste boken. Ju längre jag kom desto mer övertygad blev jag. Grönt för livet är verkligen en inspirerande bok och tankarna dras mellan att fortsätta läsa eller att resa sig från soffan och göra sig sin första gröna smoothie.

Jag kan varmt rekommendera Grönt för livet, och personligen är det en följeslagare som jag tar upp, läser i och låter mig inspireras av när jag upplever att jag hamnat på fel köl. Tål att läsas och bläddras i om och om igen.

/Anna

För fler boktips, se inlägget Böcker vi läst och rekommenderar.

29 nov Hållbarhetspsykologi

Vi måste börja att inse att det som är hälsosamt och skapar harmoni hos människor även skapar hälsa och harmoni i natur och ekosystem. Vi hör samman i naturen, vi är helt beroende av naturen, vi är en del av naturen - vi är natur!

Citatet ovan kommer från inledningen av Annika Tibblins gästföreläsning. Annika har grundat begreppet Hållbarhetspsykologi och startat Hållbarhetspsykologiföreningen. Hon delade tankar med kursen under tre timmar. Vi ville gärna fortsätta att prata. Här kan du läsa uppsatsen Stress, Over-consumption and Climate change som ligger bakom föreläsningen.

Dagens föreläsning lade fokus på anknytningsteori. Men underlaget kan anpassas för att användas i fortbildning av exempelvis företagsledare, stadsutvecklare eller skolpersonal.

Anknytning grundas i trygga relationer. Alla kan medverka till att skapa trygga relationer! Nedan något vi kan använda oss av i vardagen:

• Ögonkontakt och positiv, tydlig och konstruktiv kommunikation 
• Respektfull kroppskontakt 
• Informera, medvetandegöra, inspirera 
• Det behövs tid och kontinuitet (2-5 år) för anknytningsrelationer. Odelad uppmärksamhet och känsla av närhet och trygghet är en förutsättning. 
• Lyssna och var lyhörd för den andres signaler och behov av att tolka signalerna och svara på behoven adekvat och pålitligt. 
• Acceptans, att känna sig accepterad och respekterad – människan är ett ”socialt djur” och självkänsla & självaktning är i stor utsträckning beroende av att känna sig accepterad, respekterad och sedd. 
• Ett respektfullt bemötande gentemot en person präglas inte av ensidighet eller dominans. Där måste finnas öppenhet, vilja att lyssna och ta emot. 
• Ömsesidig dialog, samarbete och delaktighet. 
• Tillgänglighet – fysisk, känslomässig och mental närvaro.
• Förutsägbarhet i processen och tydliga förväntningar. (inte exempelvis omorganieringar hela tiden)

Föreningen för hållbarhetpsykologi finns även på Facebook där du själv kan gå in och bolla tankar i ämnet!

Läs en reflektion av föredraget skriven av Charlotte på Hemmets Gröna Vrå (klicka HÄR).

28 nov Plantering av fruktträd

Äkta kastanj, äppelträd, havtornsbuske och hallon var något av vad som planterades denna torsdag. På bilderna tycker jag dock att det är lika intressant med de hjulförsedda redskap och fordon som finns i bakgrunden.

Med planteringen följde utbyte av kunskap och soppa.

Texten ovan: Sara
Texten nedan: Eva
Foto: Teresa

Eva berättar: 

Hemma hos Nils fick vi se många olika träd och buskar.

Mispelträd med mogna frukter som har viss likhet med augustipäron. Frukten äter man när de är övermogna, mjuka och bruna genom att suga ut fruktköttet genom ett hål i skalet. Det är en släkting till äpple, päron, kvitten, rosor mfl. Fullt härdigt här i sydsverige. Vi fick smaka och plocka med hem. Då lärde jag mig att man inte ska stoppa mogna mispelfrukter direkt i fickan. Måste lära mig att alltid ha med en plastpåse. 

Vi smakade också på idegranens röda bär. Man måste bara tänka på att spotta ut kärnan som är giftig!

Bladgrönsaksträd Toona sinensis. (kinesisk toon)

Sen fick vi lära oss mycket om busk- och trädplantering:

Barrotsplantor är billigare om man ska ha stora mängder och bör planeras höst eller vår. Containerodlade (i krukor) är tåligare och kan sättas hela året så länge det inte är tjäle i jorden. Nackdelen med dessa är att de kan ha stått för länge i krukan så att rotsnurr har hunnit uppstå.

I lerjordar bör man göra en upphöjd plantering för att undvika vattensjuka hålor. I sandig jord är det däremot bättre att gräva ner lite under befintlig markhöjd och göra en liten vall runt hålet så att man kan vattna lite extra. Det kan vara bra att göra en liten kulle i gropen så trädet inte sjunker när jorden sätter sig. Ta bort rotskyddet innan plantering och sprid ut rötterna så mycket som möjligt utan att skada dem. Det finns de som föredrar att göra en fyrkantig grop om plantan som ska sättas har rotsnurr. Rötterna sägs hitta utåt i hörnen.

Efter plantering sätts en stödstolpe på den sida av trädet där vinden brukar komma ifrån så att trädet blåser ifrån stolpen. Den bör vara i något röttåligt material såsom till exempel en eller syren. Den får inte vara så hög att den når upp i kronan. Trädet binds fast med juteväv som inte skaver på stammen. Sen sätts gnagskydd runt stammen (om det fanns hönsnät runt rotklumpen kan detta användas.) Gnagskyddet bör ses över varje år så att det är helt och inte stryper trädet. Tas bort när barken har blivit tjockare och det är svårare att gnaga in till det goda gröna kambiumet. Jorden trampas till lätt med foten eller spadhandtaget (som även kan användas till att hålla/styra stödstolpen). Till slut vattnar man cirka 20-30 liter beroende på storlek och väderlek.

Vi satte bland annat äkta kastanj som man kan hitta vildväxande söder om Alperna. Castanea sativa har varit en viktig födokälla i dessa trakter. Vi satte också valnötsträd, som är vindpolinerade. Därför bör man sätta dessa så att vinden kan blåsa pollen mellan träden.

Vinterbränna är när knopparna spricker upp för tidigt på våren när det fortfarande är tjäle, vilket leder till vattenbrist hos växten. Plantera därför känsliga växter i sydöstligt gärna lite skuggigt läge. Dessa bör vara vända med flest grenar mot söder eftersom det har stått i den riktningen i plantskolan (träden sträcker sig mot solen). Härdiga träd utan löv planteras med med flest och kraftigast grenar i norr. Då växer det till bättre mot söder och kronan blir mer välbalanserad.

Om du vill ympa päron är det bra att veta att alla sorter inte tål varandra. Detta kan lösas med en mellanymp av bättre sort.

Vi grävde upp ett fikonträd som stod i ett dåligt läge som var för kallt och blåsigt. I väntan på att planteras på varmare plats på innergården tänkte Nils sätta trädet i den största lerkrukan han hittade, men den visade sig vara för liten, så istället delades en blå platstunna på mitten med en fogsvans. Som ordspråket lyder: Man tager vad man haver. 

Honungsbär = Bärtry är solkrävande och bör stå i söder. Krusbär funkar bra i norr och svarta vinbär i mitten.Vi satte också havtornsbuskar som är vindpolinerade och tvåkönade,vilket innebär att man måste ha en honplanta och en hanplanta för att det ska bli bär. 

Vid ett uthustak (tror det var kycklinghotellet - där hönsen med kycklingar brukar få bo) sattes två minikiwiplantor. En hanplanta och en honplanta. Dessa sattes med basen i skugga och tänktes växa ut över det varma taket.

Till lunch färdigställde vi tillsammans jordärtsskockssoppan som Nils ställt att puttra på spisen. Den avnjöt vi till tonerna av hantverkarnas högljudda maskiner som bilade bort golvet i köket intill.

Recept: Arioniaglögg

Foto från vardagligtsvammel.blogspot.se.

Första advent i helgen! Kanske har du en aroniabuske runt knuten helt ovetande om att bären lätt blir till glögg. Saft och likör går också att tillverka av detta bär. Julklapp? Bäret kan även ätas precis som det är.
Kursens ena lärare, Karin Jansson, bjöd på aroniaglögg i förra veckan och nyss kom hennes recept:

1. Plocka aroniabär och skölj. Man kan frysa dem ett dygn så blir de sötare.

2. Lägg i kastrull, häll på vatten sa det täcker.

3. Lägg i glöggkryddor, finns påsar t ex på Klotet. Man kan också lägga i andra bär, tex svarta vinbar, rosenkvitten.

4. Koka ca 15 min tills bären är skrynkliga, krossa inte bären eftersom man då får ut det beska

5. Sila försiktigt bort bären, flytta tillbaka kryddpåsarna och rosenkvitten, lägg eventuellt mer kryddor om inte starkt nog

6. Häll i råsocker + eventuellt lite äppelmust, av så det blir lagom sött

7. Låt stå med kryddor over natten, upp till ett dygn.

8. Plocka bort kryddpåsar och häll på väl rengjord flaska.

/Sara & Karin

24 nov Kursbäbis född

Idril Olga Hammarsköld har deltagit i kursen sedan starten i mars, i början väl gömd i Elin Pettersons mage, efter hand som en rejäl melon under tröjan. Efter nio månader, en månad före julafton tittade "vår" lilla kursbäbis ut, en tidig morgon i Helsingborg. Med sina 3760 g slår hon varken vår största kålrabbi eller vattenmelonerna, men med tiden lär hon komma ikapp. Välkommen till världen Idril Olga!
/Sara

22 nov Presentationer och projektidéer

Upplägg för fortsättningskursen:
Torsdagar kl 9-15 praktiskt arbete i huvudsak på Brunnshög, i den mån det inte är för kallt.

Fredagar kl 9-15 föreläsningar, studiebesök och projektarbete.

På fredagen träffades vi, sju gamla kursare och sex nya, på Studiefrämjandet. Ytterligare några förväntas följa kursen. Karin fångade upp tankar kring gårdagens kompostbygge, vi diskuterade tekniker för bygge av odlingslimpor och utsläpp av metan. Varmkompostering där du kommer upp i temperaturer över 55 grader är en bra metod om du vill bli av med t.ex. bladmögel och ogräsfröer. Karin förespråkar annars direktkompostering/marktäckning. Här är några länkar för den som vill fördjupa sig i ämnet. Tipsa gärna om fler:
Växthusgaser och hemkompostering: http://www.w-program.nu/filer/exjobb/Bj%C3%B6rn_Kempe.pdf

Fermentering kontra kompostering http://www.bokashi.se/blogg/?p=1827
Hur man bygger en kompostdusch http://www.youtube.com/watch?v=-Jm-c9B2_ew

Cecilia berättar om sin väg till den här kursen.

Vi gjorde ganska djupa presentationer av oss alla och sedan jobbade vi med projektidéer. Här en liten kort översikt:
Bygga frukt/bär-tork: Ivan, Karin, Eva
Förstudie för Kretsloppshus: Sara
Skogsträdgård: Karin, Eva, Cecilia
Matmarknad, odla på brunnshög för försäljning: Anna, Benjamin
Skolträdgård Östra Torn: Eva

Brainstorm för projekt.

Perenna växter: Karin
Kulturens Östarp: Emma, Eva
Hampaodling, förädling: Johanna
Österlens folkhögskola, planering av grönytor: Paul


Idéer för Brunnshög: Regnvattenuppsamling, fiskedamm, redskapsskjul, klätterväxter, insektshotell, hönstraktor

Detta var en första brainstorming och vi jobbar vidare nästa gång för att se vilka projekt som kan realisera. Många tog inte ställning till vad de vill göra.

Nästa fredag kommer Annika Tibblin och pratar om omställningspsykologi. I sin forskning har hon kommit fram med teorier kring varför vi har hamnat i ett tillväxtsamhälle inriktat på konsumtion och hennes förklaringsmodeller kommer från anknytningsteorin. Gamla och nya kursare är välkomna. Klockan 9 sharp....

Den 13 dec blir det utflykt till Österlens folkhögskola. Vi kan då också göra något studiebesök i närheten: På förslag: Ecotopia, Mandelmanns, Arboretum

Nästa torsdag blir det trädplantering hemma hos Nils. Samåkning eller ta buss till Sjöbo.
/Sara och Karin