Bok: The one straw revolution

“I believe that a revolution can begin from this one strand of straw. Seen at a glance, this rice straw may appear light and insignificant. Hardly anyone would believe that it could start a revolution. But I have come to realize the weight and power of this straw. For me, this revolution is very real.” 
(Fokuoka, s. 1)

Masanobu Fukuokas bok “The one straw revolution” är en bok om odling. Det som skiljer den från andra böcker om odling som jag tidigare läst är att den, förutom att förklara vilka metoder man kan använda för att odla det ena eller det andra, framförallt rör vid något som jag bara kan beskriva som min själ. Han beskriver odlingen och samspelet mellan allt och alla på vår planet som något i det närmaste heligt och menar, som jag förstår det, att odling är en metod som vi kan använda för att hitta tillbaka till ett tillstånd där vi lever här och nu i fullständig harmoni med vår omvärld. “The ultimate goal of farming is not the growing of crops, but the cultivation and perfection of human beings” (Fokuoka, s. 119)

Boken gavs ut för första gången 1978, men känns idag mer aktuell än någonsin. När Fokuoka  förfäras över det faktum att det i det moderna bondesamhället inte längre finns någon tid över för bonden att skriva poesi och musik känner jag att han sätter fingret på vår tids extrema stress- och konsumtionssamhälles baksidor. Ska vi verkligen behöva slita ut både oss själva och Moder Jord för att få våra samhällen att gå runt? Fukuoka föreslår att vi taggar ner, slutar sträva efter materiell och ekonomisk vinning och istället intar vår sanna plats i naturen och ödmjukt låter henne visa oss vägen när vi lever våra liv och odlar vår mat. “Could there be anything better than living simply and taking it easy?” (Fukuoka, s. 158)

Video, intervjuer, fotografier med mera
hittar du på http://www.onestrawrevolution.net

Vad gäller en odlares arbete påpekar Fukuoka att eftersom vi ändå aldrig har en chans att bli lika duktiga på att odla som naturen själv är kan vi genast sluta med dumheter som att försöka tvinga naturen att ge vika för människans fyrkantiga och kontrollerande idéer om t.ex. monokulturer eller kemiska tillsatser på våra odlingar. Han har under årtionden testat olika sätt att odla och hans slutsats är att vi helt enkelt måste inse att naturen gör det den gör allra bäst om vi stör den så lite som möjligt. Han praktiserar vad som på engelska kallas “natural farming” och tycker att vi bör försöka sträva efter att göra så lite som möjligt, eller egentligen, att inte göra en massa onödigt arbete. “Putting “doing nothing” into practice is the only thing the farmer should strive to accomplish.” (Fokuoka s. 119)

Känslan jag tar med mig efter att ha läst “The one straw revolution” är att om vi bara tystar kapitalismens och komersialismens brus och istället lyssnar till vår egen inre röst hittar vi alla svar vi behöver för att skapa en hållbar och harmonisk värld. Eftersom vi är en del av naturen känner vår själ till alla hennes hemligheter, allt vi behöver göra är att lära oss att lita på vår egen kraft! Vi är alla det lilla strået, som vid första anblick kanske inte ser så märkvärdigt ut, men som i själva verket besitter all den kraft som behövs för att starta en revolution!

/Charlotte Gouranios Nycander

För fler boktips, se inlägget Böcker vi läst och rekommenderar.