måndag 18 november 2013

Parkslide? Ät upp den!

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Julia stötte på parkslide i sitt nya boende där drömmen var att bli självförsörjande.

Parkslide (Fallopia japonica)

av Julia Tedvik

Parkslide tillhör familjen Polygonacae och går även under namnet Polygonum Cuspidatum.



”Helvetets skitväxt”
”Kommer gå ut och kolla varje dag nu, minsta lilla antydan till skott så tar jag en semesterdag från jobbet och kommer på bara ilska gräva upp en krater.”,
”Efter att rotbollen hade legat på en stekhet majbrasa i 24 timmar, så körde jag bort all aska och ris som inte blev bränt, med traktorn.. Dumpade det i en svacka på en äng. Två månader senare så tittar en såndär jävel fram ur askan. Helt otroliga...”
“This is a plant that laughs at the gardener.”

Gunilla Teckenberg i Eskilstuna driver en blogg om trädgård, natur, miljö och hållbarhet och har följt Parkslides spridning i vår natur under ett antal år. Växten härstamma från Ostasien och kom sannolikt till Sverige i början av 1900-talet, oklart av vem men kanske en växtsamlare som då inte förstod sig på växtens invasiva kraft.

Parkslide är en trädgårdsväxt, bambuliknande med vita blommor i septemeber-oktober. Växten sprider sig via långa rizomer (jordstammar liksom ingefära, jordärtskocka och kvickrot) och spridningen kan snabbt slå ut ekosystem. Studier har visar att en 1cm lång rizom kan bilda en ny planta på 10 dagar. Rotsystemet är dessutom alleopatiskt ( vissa växters förmåga att avge ämnen som påverkar andra arters utveckling negativt), den utsöndrar ett ämne som är giftigt för andra växter som gör att den snabbt kan ersätta den naturliga vegetationen. ”Där jag tidigare vandrade runt och plockade ängsblommor som blåklint, humleblomster etc till tex midsommar växer nu bara parkslide och jättebalsaminer. Även om de gynnar en del insekter så slår de ut allt annat i både blommor och de insekter som är beroende av de blommorna. Så ingen mångfald där, utan snarare enfald!” (Orkidetjuven; http://forum.odla.nu/lofiversion/index.php/t111464.html)

Spridningen kan ske via vattensystem där någon rotbit fått fäste eller från schaktmassa som man fyller ut marken med och från gamla villatomter. Trots dess välkända invasiva egenskaper (åtminstone för oss drabbade) finns det fortsatt de som säljer och köper växten för att plantera i sin trädgård, bl.a. på odlarglädjen.se där den för tillfälligt är slutsåld. Kanske säljes och köpes den för att växten är så väldigt vacker, framförallt under sin blomning. En del menar att just deras parkslide inte sprider sig men Gunilla menar att invasiva växter oftast har en "lag time" en fördröjning i spridningen när den etablerar sig och kan då uppträda väldigt harmlös. Många misstag går att rätta till med mycket arbete och envishet men när det gäller parkslide finns ingen ångervecka enligt Gunilla.

Parksliden trivs i många olika växtmiljöer och saknar naturliga fiender i vår växtmiljö. Den etbalerar sig både i skugga och fukt liksom där det är sol och torka. Den tål höga och låga temperaturer, en del bestånd har även fått fäste på vulkansidor i askan. I sverige når den upp till Norrlandsgränsen.

”Många förtvivlade husägare har rapporterat om dess framfart i trädgårdar. Människor som köpt hus och så småningom fått erfara vad den "vackra bambun" kan ställa till med. Den växer upp som en djungel genom altanbrädorna och tar sig in i avloppsystem och husgrunder - det finns rapporter om att den även växt upp i sprickor i källargolvet. Rötterna kan bli tjocka som en björkstam och den kan ta sig under asfalterade vägar och komma upp på andra sidan. Rötterna kan förstöra fundament och översvämningsvallar.” säger Gunilla Teckenberg; (http://hagtorpet.blogspot.se/2013/06/parkslide-fallonia-japonica.html)

Källa: http://www.gladasnickaren.nu/bevakning-av-parkslide/

Växten kan påverka vattenkvalitén och livet där i. Parsklideblad ger mindre näring till vattendrag än inhemsk vegetation och försämrad vattenkvalité kan i sin tur hota vattenlivet, lämna flodbanker känsliga för erosion liksom ökad översvämmningsrisk genom att parksliden blokerar kanaler. När det gäller infrastruktur kan Parkslide orsaka stor skada. Deras Rizomer är ökända för att tränga igenom asfalt, byggnaders grundstommar, betongväggar och avlopp. Detta kan i sin tur innebära höga kostnader för bygg- och uvecklingsprojekt.

Hur blir man av med växten?
Inte någon ut av de rekomendationer jag har läst för att bli av med parkslide verkar vara beständiga men följande rekomendationer ges från olika internetsidor; Med tålamod och energi kan växten grävas upp, men rötterna går djupt så ingreppet bör ske upprepande gånger under många år. Rötterna får inte komposteras, läggas på någon återvinning eller liknande. De bör eldas upp men även i askan kan parksliden titta upp på nytt igen. Minsta lilla rotbit som slängs ut i naturen kan generera ny växtlighet. Jord som innehåller parkslidematerial samt uppeldade rester av denna växt bör grävas ner 5m på samma plats där den tidigare växte, täckas med presenning och sedan matjord över. Hugga ner växten några gånger per år är ett vanligt tillvägagångssätt. Studier har visat att växten tappar kraft och biomassa om den huggs ner fyra gånger per år. Det första angreppet bör ske när de första skotten visar sig och det sista före den dör/går i vila under hösten (september eller oktober). Detta bör ske årligen tills den tröttnat helt (om den någonsin gör det). Avskurna stjälkar bör torka ordentligt innan de bränns eller tas till deponi (deponi bör undvikas). Väljer den drabbade att täcka bör denne förbereda marken före täckning. Alla gamla rör måste bort före man lägger på presenningen på grund av att de äldre rören kan skära igenom. Gamla mattor funkar också men valet av matta är viktigt. Slitna sömmar kan gå upp och därmed lämna en öppning åt parksliden. Oavset täckmaterial så bör täckning vara omfattande annars skjuter den upp skott utanför täckningen.

I parkslidens hemland Japan anses den inte vara invasiv då den växer i harmoni med miljön den lever i. Där livnar mer än 200 insekter och svampar på parklide, insekter och svampar som vi saknar i vår del av världen. Ökad handel mellan länder har ökat antalet ej inhemska växtarter i England, Sverige och många andra länder. Hand i hand med detta går även risken för att naturliga predatorer till en växt försvinner, de som håller växtens utbredningspotential i schack, utan dem ges växten ett övertag över den omgivande floran. I England är det strikt förbjudet att sälja och köpa växten liksom plantera den. Japanese Knotweed Alliance är ett forskningsprojekt som startade 2001 för att undersöka den biologiska och naturliga kontrollen av parkslide i Storbrittanien. Målet med projektet är att få växten att gå från att vara en destruktiv och dyr börda för miljön till att bli en hanterbar växt som inte längre utgör ett hot för ekonomiska intressen och biodiversiteten. I England har man introducerat en naturlig predator för att bekämpa parkslide. Detta är nödvändigt sedan landet i många år lagt över 1,5 billioner pund i kontrollkostnader, kostander främst grundade på kemikalier.
Alphala itdaori, en sorts rundbladloppeart från Japan som livnär sig på parkslide är predatorn England introducerade 2010. Insekten suger saven från planten och är kapabel att orsaka stor skada på växten. Det är främst insektens puppa som orskar skada så var de väljer att lägga sina ägg är oerhört viktigt. Insekten har visat sig vara specialist på just parksliden och vill endast livnära sig på den, därmed menar Japanese Knotweed Alliance att den inte utgör något hot mot den inhemska floran. Än finns inget resultat att finna på förbudnets hemsida men de menar att biokontroll av de flesta arter tar mellan 5-10 år från den första utsätttningen tills det att signifik kontroll är uppnådd. De må verka vara en väldigt lång tid men denna typ av biokontroll har minimal inverkan på omgivingnen och är därför hållbar i jämförelse med maskinmässig kontroll eller kemikaliekontroll.

Alphala itdaori
Jag ringde kommunekologen Vidar Narvelo för att höra mig för vilka råd kommunen har att ge angående bekämpa parkslide. Det bästa är att slå den på full höjd i maj, juni menar Vidar. Väntar man hinner rotsystemet stärkas och då sprider den sig mer. Det andra alternativet är att gräva upp rotsystemen på en 3 -5 dm djup. Oavsett ingrepp så kommer det ta flera år att bli av med den. Troligtvis försvinner den aldrig helt, den kommer med all sannolikhet att dyka upp på mindre områden men som i vart fall blir hanterbart.
Parksliden är en av 20 inavsiva växter som Helsingborgs kommun kämpar med, men inte den värsta menar Vidar Narvelo.

Är denna växt endast av ondo?
Nej, parksliden är nämligen ätbar, väldigt rik på C-vitaminer och roten har medicinala egenskaper. Både skotten och bladen används i matlagning. I Japan äts den som Sansi, ett samlingsnamn för många vilda ätliga grönsaker som användas i matlagningen. Vid skörd av parkslide ska man lyssna efter det poppande ljudet när man bryter av själkarna, då är den perfekt att äta. Lägg själkarna och bladen i blöt för många insekter trivs på denna växt och skala den som rabarber. Parksliden ger en syrlig och jordig grön smak, god att lägga rå i sallad för citrussmaken samt för knaprigheten. Den passar även utmärkt till vilket recept som helst som ersättare till rabarber. Den är god i soppor och även i sorbé där framförallt mixen jordgubb/parkslide sägs vare en höjdare, gärna garnerade med violer som blommar samtidigt som parksliden. Den går även att frysa in utan att förvälla dem före.

Parkslidens medicinala egenskaper gör växten extra intressant. Den är nämligen rik på Resveratrol, en stark antioxidant som finns främst i vindruvsskal, blåbär, tranbär och jordnötter. En del forskning pekar på att resveratrol är en kur för att förlänga livet. Tydligen har resveratrol förlängt livet på möss med 30% och vissa jästkulturer upp till 70% . Därmed är det den mest kraftfulla antiåldrande substans som vi människor känner till för tillfället. En forksningsrapport från Insitute of Genetics, Moleculture och cellular Biology i USA kom ut med att reservatrol även fördubblade energin i kroppen vid fysisk aktivit. Muskelkonditionen och muskelstyrkan ökade kraftigt. (Mer om Reseveratrol går att läsa om i boken ”Helaing Lyme” av Stephen Harrod Buhner från 2005).

Förrutom parksliden rika innehåll av Resveratrol är den även antibakteriell, antivirus, antisvamp, immunförsvarssimulerande, antiinflammatorisk, blodförtunannde, lugnar ner CNS( Centrala nervsystemet), skyddar CNS, skyddar hjärtat, antimagsår m.m. Den är bra mot flera sorters bakterier, däribland Borelia Spirocheter (namnet på bakterien som orsakar Borelia).
Dock finns det sidoeffekter med intag av denna rot, väderspänningar eller så kallade gaser i magen och den rekomenderas inte till kvinnor som försöker bli gravida.

Avslutande diskussion
Tack vare detta arbete är jag nu glatt införstådd i Parskslidens goda egenskaper och mitt tidigare mycket uppgivna tillstånd över trädgårdens framtida potential är inte längre lika uppgivet. Men parksliden är fortsatt först och främst en invasiv växtart som kan slå ut befintligt växtlighet i sin omgivnig, den begränsar mina drömmar om att bli självförsörjande och att ha boskap men den gör mig också nyfiken på hur och om den behandlar Borelia , om den verkligen motverkar åldrande samt om den påverkar muskelkonditionen och styrkan i kroppen. Det är skrämmande att se hur snabt den återhämtar sig efter ett mänskligt angrepp med lie men jag tror ändå att det är det bästa angreppssättet för vår del på hemmaplan sedan de drabade ytorna är så stora. Fästingarna verkar trivs bra i denna vegetation som ger mycket skugga och i den fuktiga mark som parksliden växer på. Jag och min sambo kan bara hoppas på att de i takt med att parksliden tröttnar och flyttar någon annanstans. Gör de inte det och min sambo åter insjuknar i Borelia är jag rädd för att vi trots detta måste lämna denna mycket vackra och omtycka boplats.

Med detta sagt vill jag instämma i Gunilla Teckenbers önskan om att alla trädgårds- och markägare ska ta sin del av ansvaret för att minska spridningen och inte sälja, ta emot eller köpa parkslide och efter bästa förmåga sprida information om den.

Källförteckning: http://www.tabazz.com/Resveratrol.html
http://www.borreliainformation.se/alternativ_behandling.html
http://landscaping.about.com/cs/weedsdiseases/a/knotweed.htm
http://www.youtube.com/watch?v=3QzMNKAQo9Y
http://www.environment-agency.gov.uk/homeandleisure/wildlife/130079.aspx
http://hagtorpet.blogspot.se/2013/06/parkslide-fallonia-japonica.html
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=53318.0
http://www.gladasnickaren.nu/bevakning-av-parkslide/

/Julia

1 kommentar:

  1. Använd en grävmaskin som gräver ca 10m2 och 1m djupt så blir man av med denna sataniska växt .Bränn allt i en förbränningsugn eller destruktionsanläggning Annars är risken stor att den kommer vandrande tillbaks.Hälsningar från lars med fru under en väldoftande syrenbuske.

    SvaraRadera