torsdag 28 mars 2013

Stadsodling för matförsörjning

Stadsodling är hett i Sverige nu. Föredrag, tidningsartiklar, nya projekt och kurser. 
27 mars föreläste Björn Forsberg i Malmö, Stadsodling för matförsörjning.
Detroit garden Foto: Think Detroit
Björn Forsberg har upplevt både Detroit och Kuba. Trots dessa städers skilda politiska arena påvisar de markanta likheter. De har lyckats vända "kris till möjlighet". Med "de" menar Björn, folket! Förändringarna har sitt ursprung i "grassroots" rörelsen.
Detroit som har varit en symbol för det moderna bilsamhället lämnas nu åt sitt egna öde när GM stängt ner alla sina fabriker och hela staden numera gått i konkurs. 50% av befolkningen är arbetslös och svältproblemen mycket utbredda.
De svartasmedborgarrättsgrupp DBCFSN, med eldsjälen Malick i spetsen har lyckats få en hel park att odla i, och deras insatser och deras vilja slutar inte där. Det är ett pågående projekt som vill omfatta hela Detroit.
Miljögruppen Earthworks jobbar med liknade projekt, där de odlar mat till soppkök för de allra fattigaste , men även till medarbetarna och överskottet går till försäljning på lokala "farmers markets".
Myndigheterna som till en början varit skeptiska och avvisande har tvingats ompröva sin ställning.
I Detroit pågår just nu det Björn kallar en " kognitiv dissonans", i utkanten, som utgörs av mycket rika människor pågår "business as usual" och inne i stadskärnan ekar effekterna av en ohållbar samhällsstruktur med inte minst 65000 ödetomter! 
Organoponicos i Alamar Foto: ALOTINABOX.com
På Kuba skedde omställningen från intensiv industriell odling till ekologisk småskalig odling redan på 90-talet så deras modell är numera en beprövad sådan. En stadsodlingsmodell som vi alla borde ha som typexempel på vad en befolkning kan åstadkomma i en kris! Kubanerna kallar det "den speciella perioden" och vill helst inte prata om den. En kan tänka sig att det måste ha varit annat än gemytligt att behöva ställa om ett helt samhälle från en dag till en annan. Den genomsnittliga vuxna kubanen tappade under denna perioden 10 kg i vikt!
Jordbruket och bonden som hade haft en låg status, genomgick en omställning och fick högsta status i samhället. Doktorer, lärare, ingenjörer m.m. alla blev delaktiga i de sk. "Organoponicos" som drevs kooperativt och hade en tillhörande kiosk för försäljning av de grödor som producerades. Nämnvärd är stadsolingen i Alamar, enligt Eva Björklund som medarbetar i den Svensk Kubansk Föreningen.
Det var en mycket intressant föreläsning med en insatt publik som är engagerade i olika stadsodlingsprojekt här i Malmö!
Härligt att se att det händer!!
Plant some shit!
/Sofia

Anteckningarna är nedtecknade under föredrag. Fel och missar kan ha smugit sig in. Andra källor anger te.x. att den genomsnitliga viknedgången för kubaner under "den speciella perioden" var 6 kilo.

PS. Idag kl 19-21 Björn Forsberg Omställningens tid  Kastanjegatan 7 i Lund
I framtiden måste vi odla i städerna, Björn Forsberg intervjuas i Svenska Dagbladet juli 2012
Urban Food Growing in Havana, Cuba BBC's "Around the World in 80 Gardens" (8 min film)

tisdag 26 mars 2013

25 mars Nya arbetsytor i stadsparken

Så fina arbetsbord vi har fått!

Nu bekvämare arbetsställning då vi sår allt vad vi kan och får plats med av kålrabbi, grönkål, blomkål, broccolli, vitkål och ännu fler sorters kål.

Men det tog en liten stund innan vi greppade att borden kunde användas - så vi fortsatte på golvet!
Text och foto: Sara och Eva


måndag 25 mars 2013

25 mars Jord och gödning


Uppslamningsprov visar fördelning av 
grus, sand, silt, ler och kollodiala partiklar.
Jord är en viktig fråga för flera av de problem vi vill hitta lösningar på idag. Dagens jordbruk är tätt förknippat med övergödning i hav, utsläpp av klimatgaser och oetisk uppfödning av djur. Dessutom är vi beroende av jorden. Matjorden är en hotad resurs, överförbrukad och minskande i sitt omfång med städers och öknars utbredning.

Kort om ansvarsfördelning: Om växterna inte tar sig, inte deras eget fel. Antingen jordens betingelser eller vi som gjort något knasigt.

För att få en jord att gå från obalans till balans tar det minst fem år. Det handlar om mikroorganismer mm.

På fröpåsarna står det ofta ”Trivs i god trädgårdsjord” Vad är det? 

söndag 24 mars 2013

Odla i Lund - samråd 23 mars 2013

Fördelning av lotter med storlekarna small, medium och large. 
Lördagen den 23 mars var det igångsparkning av Odla i Lund.

Projektet drivs av Lunds kommun med stöd av medel från Delegationen för hållbara städer.

Folkhögskolekursen Stadsodling i Lund är en del av satsningen på stadsodling i nordöstra Lund, Lund NE/Brunnshög, men i lördags var det framförallt privatpersoner som kom för att veta hur och när de kan sätta igång och odla och delta i kurser.

Väldigt roligt är att det under dagen bildades flera grupper av "tillsammansodlare". Två grupper kallar sej OKEJ och 600 kvadratmeter. Därutöver gruppen med arbetsnamnet 2H (höns och hallon) och några som skrev upp sig för en lott på egen hand eller i mindre sällskap. Där går bra att haka på! Läs mer om Odla i Lund och alla gratis kurserlund.se och kommunens gilla-sida på Facebook!

Nöjda deltagare avslutar med fika.

På facebook finns även gruppen Odla tillsammans Brunnshög. Där kommer odlingsdeltagarnas egna initiativ att synas, annonsering av spontana odlingsaktiviteter och planerade frö- och plantbytarträffar till exempel. Gå gärna med!







Karin, Lena, Kristin och Eva.

OBS! Om du inte går folkhögskolekursen och vill få tillgång till växthuset måste du anmäla dig till och delta i växthuskursen.

Det går att anmäla sig till projektet Odla i Lund kontinuerligt. Det kommer att finnas bemanning på plats på vardagseftermiddagar med start i mitten av april.
/Sara, en av medlemmarna i OKEJ (Odla Kollektivt Ekologisk Jordbruk)

Observationsövning för planering

http://gardenofingela.blogspot.se har många fina bilder och odlingstips
Observationsövning som passar nu när vintern övergår i vår
När snön smälter är det lätt att se var i trädgården eller i naturen som mikroklimatet är varmast. Där försvinner snön först och där börjar växtligheten komma igång först. Att observera naturen är en viktig princip inom peramkultur. Alltså, se er omkring när ni är på promenad eller i trädgården. 
  • Var ligger snön kvar - var smälter den? 
  • Har det börja växa någonstans? 
  • Varför finns det olika zoner även i en liten trädgård? 
  • Vad lagrar värmen? 
  • Var kommer solen bäst åt? ...
Ta en funderare när ni är ute!

Övningen kommer från kursledaren Karin Jansson.

fredag 22 mars 2013

22 mars Groddar och kompostmaskar


Groddar och maskar
I pausen får vi hälsa på några av Karins maskar och smaka på groddar.

Grodda
Att grodda är ett sätt att få billig och nyttig ekologisk mat. Vi smakar på groddar av bockhornsklöver, linser, mungbönor, alfa-alfa och delar groddningstips. Och odla egna ärtskott,  det är gott, billigt och enkelt!

Man kan köpa kompostmaskar på nätet (eller få några av Karin).

Karin visare en maskkompost som hon använder som består av fyra vanliga lådor från byggvaruhus. Tre av dem har hål i botten.

När bottentunnan är färdig så töms innehållet i en tunna. Tunnans innehåll används som planteringsjord för krukväxter, tomatplantor mm, dock inte som såjord.

Varmkompost jobbar inte med maskar utan med mikroorganismer.  Då utvecklas mycket värme och även en del klimatgaser. Karin förespråkar maskkomposten ut miljösynpunkt. Men inom permakultur förekommer att varmkompostering används som metod för att få varmvatten.  Då läggs en hoppvirad vattenslang i komposten eller högen med träflis. Där kan bli 60-80 grader varmt.

Karin förr: Jag har en kompost för köksavfall.
Karin nu: Oj, jag måste nog mata maskarna.

Karin pratar om sina maskar och ”levande jord” på ett sätt som gör mig väldigt sugen att skaffa maskar som husdjur. Karin hade sina i vardagsrummet i sitt förra hus. Klicka och läs vidare HÄR!
/Sara

PS. Apropå groddar. Kurskamraten Anna är certifierad Raw Food educator och kommer hålla en inspirationskväll 10 april i Lund - med provsmakning.

22 mars Permakultur del 2 och vad äter vi?


Kort repetition från förra gångenMångfald och variation möjliggör nya relationer och samarbeten
Permakultur säger inte att det måste vara si eller så, utan Vad passar i vår situation?
Kantzoner är otroligt viktiga för hela vår evolution. Som exempel har vassbäddar en stor förmåga att suga upp näring ur vatten, vilken kan utnyttjas till att rena t.ex. avloppsvatten.

Etik enligt permakultur
Care of the Earth – Omsorg om jorden
Care of People – Omsorg om människor
Fair Share – Rättvis fördelning
Att göra gott, vad är det?

Permakulturdesign syftar till att förena mänskliga behov och naturens behov
Konflikt mellan mänskliga behov och naturens överlevnad. Ofta hamnar vi i diskussion om exempelvis framställning om mat som handlar om antingen hårt arbete á la 1800-tal eller fossila bränslen. Finns det alternativ?

Varför är det så svårt att bygga ett hållbart samhälle?

Diskussion om faktorer som påverkar:  Politik    Ekonomi   Teknikoptimism    Vilja   Lathet   Rädsla   Tradition   Psykologi  Brist på mod Okunskap  ???  Vi har det för ”bra"… eller? Många har börjat tröttna på att vara slavar i "ekorrhjulet".

Vad kan man förändra?
Flygresor  Köpa begagnat  Odla egen mat  Bo på liten yta  Äta mindre kött

Källa: www.wwf.se
Ekologiskt fotavtryck - Vad är det? Ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar. Det är uttryckt i den areal av förnyelsebara resurser som behövs för att försörja en människa eller ett land. I snitt har varje människa på jorden ett avtryck på två hektar. Men det är inte Fair Share. Svenskarna förbrukar i snitt 5,9 hektar. Testa dit eget avtryck HÄR!

Karin tipsar om EgenEl.

Hur mycket äter vi varje år? Och vad?
Vi räknar själv på vår konsumtion och jämför med medelsvensken. Mest slagen blir jag av siffrorna över sockerkonsumtionen. Enligt statistik över vad vi äter i Sverige så äter vi lika mycket sylt och marmelad som vi äter rotfrukter, ca 10 kg/person och år. Totala sockerkonsumtionen ca 45 kg/person.  det finns femtioelva argument för att minska konsumtionen av raffinerat socker. 

Är vi självförsörjande i Sverige?
Vete 100%
Grönsaker 40%
Frukt 3% Här finns en enorm potential!
Kött 70%
Fisk 80%
Mjölk 90-100%
Vi importerar 80% av kraftfodret till djuren, tex soja från Brasilien.
Så vad kan vi göra?
/Sara
Observera att texterna i denna blogg är föreläsningsanteckningar och egna reflexioner. Det kan mycket väl smyga in tryckfel och andra missar. Använd gärna kommentarsfältet nedan för att skicka förslag på rättelser, relaterade tips och glada utrop!

torsdag 21 mars 2013

21 mars Växthus i växthuset

En bifftomat har kommit upp! Men tomaterna vill ha mer värme och ljus. 
  
Vi bygger ett växthus av plast, lägger in värmematta och hänger upp en lampa
som ger både ljus och värme. Skjuts in med tomater, chilli och paprika.
Blivande stadsodlarentreprenör med eko-bröllop som specialité? 
Slöjan av odlingsduk kan återanvändas i odlingslandet.  

21 mars Plantuppdragning


Plantuppdragning används för att förlänga odlingssäsongen och på så sätt tidigarelägga skörd, och i vissa fall för att det ska kunna bli nån skörd över huvud taget. Det har även andra fördelar så som en säkrare etablering för plantan med jämnare temperaturförhållanden och utan risk för angrepp från skadedjur och sjukdomar i tidig ålder. Dessutom underlättar det planeringen av odlingen då en vet mer säkert hur många plantor det blir. En nackdel är såklart att det är väldigt platskrävande om en inte har ett stort och fint växthus att förvara dom i.

Förutsättningar för att lyckas

I groningsstadiet behöver fröet inget ljus, däremot mycket värme och fukt. Vid 25 grader gror det som allra bäst.  Så fort fröet börjat gro är det dock viktigt att det får rikligt med ljus,  annars är risken att plantan sträcker på sig allt för mycket och blir lång och ranglig.  Det är också viktigt att så vid rätt tid så att plantorna inte hinner växer sig för stora innan det är dags för utsättning.

Chili, paprika, tomat, melon och physalis behöver ett lite varmare klimat för att växa och om temperaturen understiger 18 grader avstannar tillväxten. Det ska dock inte vara för varmt heller då det kan leda till att plantorna växer för fort.


Om ens plantor blir rangliga beror det troligtvis på en kombination av för lite ljus och för mycket värme.

Ifall plantorna står någonstans där ljuskällan kommer från endast ett håll, till exempel en fönsterkarm, kan det vara bra att vända på krukorna någon gång om dagen så att dom inte sträcker sig i den riktningen dit fönstret är alldels för mycket.

För att stärka plantornas stjälk kan en simulera vind genom att dra handen över dom så att dom rör sig. På så sätt blir dom mer härdade och klarar förhoppningsvis bättre av förhållandena utanför växthuset.


Omplantering

När dom första karaktärsbladen börjar visa sig är det dags för en första omplantering. Det gör en på följande sätt:

- Fyll en omplanteringskruka med jord.
- Dunsa till krukan i marken lite lätt så att jorden packas till lite.
- Vattna genom jorden ordentligt.

tisdag 19 mars 2013

18 mars Om bärkulturer

Och så lite om bärkulturer!
Fördelar med att odla bärkulturer är: lite gödsel, lite skötsel, få skadegörare, går lätt att renovera med lite kärlek, nyttigt med antioxidantfyllda bär, lätta att föröka, vindskydd, gynnar bra insekter och småfåglar (speciellt taggbuskar då taggarna hindrar fåglarnas bo från att förstöras), lätt att förvara bär, snabb skörd, lättflyttade.
Ska du flytta en bärbuske, gör det antingen när den ej har blad eller klipp ner allting innan du flyttar den. 
Hot mot bärbuskar är gräs, då de har ytliga rötter precis som gräset. Se till att rensa gräs så att de ej tävlar om näringen, eller gödsla. 
Viktigt att ta bort döda grenar i takt med att nya grenar kommer. Då får man en fin och välformad buske som ger mycket frukt! De gamla grenarna slutar ge frukt efter några år.
Ribes - vinbär, krusbär, jostabär
Röda och vita vinbär tål skugga. Då blir de höga. Odlingssäkert.
Beskär 1/7 (?) av busken varje år, ta de grövsta grenarna.
Bra sorter är Jonko Van den Tiest 
(stavning?) och den skånska Vit Jätte.
Innehåller naturligt mycket pektin, bra att göra sylt av (gärna med andra bär i också)!
Svarta vinbär- luktar gott, bladen är aromatiska och kan användas till te.  Beskär 1/5 varje år, grova grenar. Får lätt ett kvalster som sprider virus som gör buskarna sterila, får röda prickar på bladen och/eller uppsvullna knoppar. Väldigt smittsamt, om kvalstret kommer och du tror dig kunna tackla det ska du bränna riset. Bäst att ta upp hela busken och kassera (bränna?) och plantera nya buskar.
Bra sorter är Öjebyn och Storklas.
Krusbär - Förr fanns över 1000 sorter i Sverige. 90% av sorterna försvann när den amerikanska mjöldaggen kom. Syns som ett gråvitt lager på bäret på de lite mer resistenta sorterna, mindre resistenta klarar sig inte alls.
Halvskugga ger högre buskar, om de står i soligt läge behöver de stöd.
Bra sorter: Invicta, Jacob, Hinnomäki (gula och röda).
Bra sätt att förvara: lägg fina krusbär i en steril glasflaska, slå på kokhett vatten och sätt lock på. Håller jättelänge!
Jostabär - Korsning av krusbär och vinbär.
Rubus- hallon, björnbär och vinhallon
Björnbär- lite svåra att ta sticklingar av, men vi satte många i växthuset idag!

måndag 18 mars 2013

18 mars Vintersticklingar

Idag har vi pratat om vintersticklingar på prydnads- och bärbuskar och även satt en massa sticklingar! Det heter ”Hardwood Cuttings” på engelska. 


 
Olika vintersticklingar.
Tillvägagångssätt:
Man tar hårda sticklingar: invintrade, vedartade, nakna pinnar utan blad med ospruckna knoppar. De ska se friska och glada ut, stora men ej förvuxna, ej för långt mellan knopparna. Gärna fjolårsskott som hunnit bli förvedade!






Toppen skärs bort.
Man kan ta dem innan jul då de ej blivit frostskadade och förvarar då sticklingarna inlindade i vått tidningspapper i plastpåse i kylskåpet, eller i stuka. Glöm inte titta efter mögel då och då!
De får inte torka ut, ett tecken på uttorkning är små fina längsgående åsar i veden.
Det enklaste och mest praktiska är att att ta sticklingar på våren innan knoppning.





Dessa sattes för en månad sedan.
Längst till vänster ett toppskott.
Det tar sig inte lika bra. Ta bort!


Tre sätt för buskar att skjuta rötter:
 1) Växten skjuter rötter från kallusvävnaden =ett grönvitt tjockt lager mellan barken och ved. (hette det även kambium/kambrium?) Bra att exponera mycket av detta för att det ska finnas fler ställen för växten att skjuta rötter.

2) På t.ex. björnbär skjuts rötter från knopparna. Mer om björnbär senare.

3) Skjuter rötter direkt från stammen.



I toppen görs snittet rakt,
i botten snett.
Skär/klipp ett skarpt lutande snitt i botten (nära en knopp), då exponeras mer av kambiumet och rotbildning stimuleras. Skär ett rakt snitt på toppen, då får den mindre yta att avdunsta från. Genom att skära på olika sätt uppe och nere håller man dessutom enklare koll på växtriktningen! Tänk på att de ska ha färska snitt innan plantering.







Minst 3 knoppar på varje
stickling. 2 av 3 ned i jorden.
Det ska vara minst 3 knoppar på varje stickling, upp mot 7 går bra och är mer effektivt. 2/3 ska vara under jorden. Tänk på att ej klippa för nära knopparna, då de är känsliga för uttorkning just där.

De ska ha det varmt om rötterna, men gärna svalare ovanför. Tänk ”varma fötter och kallt huvud”.
Man måste tänka på växtriktningen (alltså vad som är upp och ner), annars kommer den ej växa.
Man kan sätta vintersticklingar på varmbänk, eller i mindre skala hemma i fönsterkarmen med varmt element under. När bladen visar sig behöver de ljus, men innan dess går det bra att ha sticklingarna på till exempel golvvärme i badrum utan fönster. För att hindra uttorkning kan man sätta en plastpåse över krukan, sätt då två pinnar som är längre än sticklingen i kanten av krukan så att bladen ej ligger an mot plasten.

Jorden ska vara luftig och fuktighetshållande. Blanda i något som ger mer struktur om du har vanlig plantjord, ca ¼ sand eller grus. Ruttnar dina sticklingar tyder det på dålig jordblandning. Jorden ska vara näringsfattig. De tål ej mycket solljus, de vill vakna sakta. Ställ gärna i skuggigt norrläge.







Var sort sätts för sig. 


Här en idegran. (Delvis giftig!)
Skottet tas "med klack".
Kvisten ska inte kapas
för nära knoppen. 













"Lätta" vintersticklingar (fick inte med alls många latinska namn, fyll gärna på!! Hörde inte vad alla hette heller, så vissa är nog helt felstavade) Pil, jasmin (eller chersmin?) och fläder är enkla att ta vintersticklingar från. De kan man bara sätta ner i jorden direkt där man vill ha dem, vattna sedan på jorden och håll lite koll så att de ej torkar ut. Tar sig lätt! Fler "lätta":
Berberis
Korneller
Silverbuske
Havtorn (lite mer svårsticklad)
Bärkry
Ribes - vinbär, krusbär
Rubus -björnbär, hallon (hallon dock superlätta att ta rotskott från)
Salix -vide, pil
Sambucus -fläder
Vitis -vindruvor
Krusbärskiwi, minikiwi
Fjärilsbuske
Schersmin (blommorna kan användas som tvättmedel till kläder och annat, de innehåller jättemycket tvålämnen. Kul!)
/Amanda 
Foto: Sara
Observera att flera av texterna i denna blogg är föreläsningsanteckningar. Det kan mycket väl smyga in tryckfel och andra missar. 

Anna fick i uppgift att rensa en sommarsquash på frön. Vad ska vi hitta på sedan måntro?