Förutsättningar för att lyckas
I groningsstadiet behöver fröet inget ljus, däremot mycket värme och fukt. Vid 25 grader gror det som allra bäst. Så fort fröet börjat gro är det dock viktigt att det får rikligt med ljus, annars är risken att plantan sträcker på sig allt för mycket och blir lång och ranglig. Det är också viktigt att så vid rätt tid så att plantorna inte hinner växer sig för stora innan det är dags för utsättning.
Chili, paprika, tomat, melon och physalis behöver ett lite varmare klimat för att växa och om temperaturen understiger 18 grader avstannar tillväxten. Det ska dock inte vara för varmt heller då det kan leda till att plantorna växer för fort.
Om ens plantor blir rangliga beror det troligtvis på en kombination av för lite ljus och för mycket värme.
Ifall plantorna står någonstans där ljuskällan kommer från endast ett håll, till exempel en fönsterkarm, kan det vara bra att vända på krukorna någon gång om dagen så att dom inte sträcker sig i den riktningen dit fönstret är alldels för mycket.
För att stärka plantornas stjälk kan en simulera vind genom att dra handen över dom så att dom rör sig. På så sätt blir dom mer härdade och klarar förhoppningsvis bättre av förhållandena utanför växthuset.
Omplantering
När dom första karaktärsbladen börjar visa sig är det dags för en första omplantering. Det gör en på följande sätt:
- Fyll en omplanteringskruka med jord.
- Dunsa till krukan i marken lite lätt så att jorden packas till lite.
- Vattna genom jorden ordentligt.
- Skriv sortskyltar till varje kruka så att dom är klara innan plantan hamnar i jorden.
- Ta en kniv eller liknande föremål och gör en grop i krukans mitt.
- Ta tag i plantans hjärtblad och stjälp upp den ur den ursprungliga krukan med hjälp av till exempel en kniv.
- Sätt plantan på plats i gropen och tryck till så att den står stabilt. De flesta plantor trivs med att nedplanters en aning. Det kan även vara ett bra sätt att stabilisera de som kanske vuxit sig lite för rangliga. Sallad och gurka gillar dock inte att bli nedplanterade medans tomaten tycker det är riktigt nice.
- När plantan är på plats ska det vattnas lite till så att eventuella luftfickor kring rötterna fylls i med jord.
Klart!
För plantor som ska ut på friland bör en undvika för mycket omplanteringar.
Paprika och chili blir stressade av för stora utrymmen och det är därför viktigt att inte sätta dom i en för stor kruka. Tomaten däremot gillar stora utrymmen och brer ut sig snabbt.
För att se när det är tid för ännu en omplantering kan en försiktigt avlägsna krukan och kolla hur pass rötterna har utvecklat sig. Om rötterna når ända ut till kanten av krukan är det dags.
Såjorden som en använder ska helst vara ganska näringsfattig för att motverka angrepp av svamp och mögel. Ett alternativ är att ha en näringsrikare planteringsjord i botten och såjord på toppen. Detta är främst av ekonomiska skäl då såjord generelt sätt är dyrare. För att minska mögel- och svampangrepp ännu mer samt hjälpa jorden att hålla fukten bättre kan en lägga ett lager vermikulit eller perlit allra överst. Plantans rötter växer mest vid torka samtidigt som plantans överdel växer bäst under fuktiga förhållanden.
Tillverka egen planteringsjord
Torv är en ändlig resurs som bryts ur torvmossar. De planteringsjordar som finns i handeln består till stor del av torv och är därför ur miljösynpunkt lite sisådär. Som alternativ till torv kan en tillverka lövmull. Det gör en genom att samla ihop löv på hösten i en kompost eller dylikt och sen låta ligga så i två år. Löven förmultnar sakta och bildar en väldigt mullrik jordkomponent, som dessutom är helt gratis.
3/4 lövmull blandat med 1/4 bränd kökskompost = såjord
1/2 lövmull blandat med 1/2 bränd kökskompost = planteringsjord.
60% kompost 30% torv 10% sand 1% benmjöl 1% algomin 1% hornmjöl = planteringsjord
Alger är väldigt näringsrika och kan blandas i komposten. Dock är det inte så bra att lägga direkt på bädden på grund av algernas höga salthalt. Undantag är sparris och kål som gillar salta förhållanden.
1/2 gräsklipp blandat med 1/2 sand = planteringsjord. Till exempel kan en använda en cementblandare för att få stora mängder bra blandat. För att tillverka såjord till nästkomande vår kan en lägga blandningen i svarta sopsäckar som en sedan trycker ut luften ur. Förvara säckarna frostfritt och svalt under vintern, till exempel i källaren. På våren är det viktigt att säckarna luftas några dagar innan jorden används. Peter Korn är en som använder sig mycket av den här jordmetoden i sina odlingar.
Krukor
Här följer lite olika typer av krukor och lite fördelar och nackdelar med varje.
Fyrkantiga krukor:
- Yteffektiva om en till exempel odlar i fönsterkarm.
Runda krukor:
- Större yta på insidan vilket är bra för rötterna.
Lerkrukor:
- Porösa vilket betyder att de släpper in och ut fukt. Detta göra att cyklerna snabbas upp.
- Sköra, kan frysa sönder om de står utomhus.
- Giftfria och nedbrytningsbara.
- Tunga.
- Skärvor från trasiga krukor kan användas som dränering i bottnen på andra krukor.
Platskrukor:
- Svarta vilket gör att jorden värms.
- Lätthanterade och staplingsbara
- Tål frost. Det kan till och med vara bra om dom fryser då frosten tar död på ohyra.
- Billiga.
- Väger lite.
- Oftast inte nedbrytningsbara och skapar därför skräp och olja används i tillverkningen.
- Blir sköra av UV-strålning. (Om de inte är behandlade för att vara UV-resistenta.)
Papperskrukor:- En kan tillverka dom själv gratis.
- Bryts snabbt ned vilket gör att en kan sätta dom direkt i landet med krukan kvar kring växten.
- Ganska kul att göra.
- Jorden kyls.
- Ostabila, behöver sättas i grupp så att dom stöttar varandra.
- Kan falla sönder ganska lätt.
Torvkrukor:
- Precis som papperskrukorna är dom utplanteringsbara.
- Kyler jorden.
- Kan innehålla fuffens i form av konsgödning, gifter och kemikalier.
- Torv är en ej förnyelsebar resurs.Emballage (t.ex mjölkpaketer, konservburkar etc):
- Storleksmässigt flexibla.
- Yteffektivt.
- Måste göras dräneringshål
- Gratis
- Smidig omplantering då förpackningar av papp kan klippas upp.
Vid plantuppdragning ska temperaturen helst aldrig understiga 15 grader. Selleri är extra känslig då den går i blom om temperaturen understiger 14 grader. Tomat, paprika, physalis, melon och chili är också mer värmekrävande. Efter groning ska plantorna förvaras svalt med väldigt ljust. Jorden ska även hållas fuktig och vattnas bäst med stril så att stjälkarna inte knäcks. Undervattning fungerar också till exempel i ett badkar.
Inomhusväxthus:
Viktigt att växter som ska planteras ut på friland inte vistas för länge i ett sådant.
Om lysrörsljus används bör deras styrka vara mellan 150-200 watt och ljuset ska vara blå-vitt. Lysrör är energieffektivare än odlingslampor. LED-lampor är ännu mera energieffektiva, men avger då mindre värme, vilket kan vara en nackdel.
Plantorna måste ha 7-8 timmar "natt" per dygn då lamporna ej är igång.
När lampor används är det viktigt att tänka på brand-och elfaran.
/Hanna
Foto: Hanna, Elin, Eva och Sara
Observera att texterna i denna blogg är föreläsningsanteckningar. Det kan mycket väl smyga in tryckfel och andra missar. Använd gärna kommentarsfältet nedan för att skicka relaterade tips och egna erfarenheter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar