6 maj Om potatis och gödsel

På kvällen kom dagliljeodlaren Anette Nilsson förbi med
fyra olika sorters potatis som vi kommer att få sätta. Tack!

Sätta potatis 

Potatis ska sättas tidigt (men inte för tidigt då växtens ovandelar inte tål frost). Anledningen är att växten lätt drabbas av potatisbladmögel, vilket sprids via regn och jord. Om plantan kommit igång tidigt, och helst även förgroddats, är den större och mer motståndskraftig vid insjuknandet. Det kan då gå att få en bra skörd ändå. Att plantan insjuknat syns på bladen som då får bruna och vissnade fläckar. Viktigt är då att ta bort blasten så att sjukdomen inte hinner gå ned i knölarna och orsaka brunröta på potatisen. Tänk på att inte kompostera insjuknad blast då sjukdomssporerna kan överföras till komposten. Brunrötan ger potatisen bruna fläckar och den bör då inte ätas. Knölarna fortsätter att växa ytterligare ungefär 20% efter att blasten avlägsnats.
Eftersom sporerna sprids genom jorden är det viktigt att inte odla potatis på samma ställe flera år i rad. Sjukdomen kan då stanna kvar i jorden och angripa plantorna tidigt. Det är också viktigt att inte lämna kvar potatisar med brunröta i jorden till nästa säsong.

Eftersom tomat och potatis tillhör samma släkte kan även tomatplantor drabbas av potatisbladmögel och brunröta. Försök därför att inte odla potatis och tomat nära varandra.

Förgroddning och sättning

Nils berättar om potatisens ögon och
skickar runt en förgroddad potatis.

Fördelen med att förgro potatis är att den helt enkelt börjat utveckla blast och rotsystem innan den hamnar i jorden. Detta gör att en kan vänta med att sätta ut potatisen tills jorden är varm utan att ha tappat tid. Förgroning av potatis ska ske på en ljus och helst sval plats. Ljuset behövs för att potatisen inte ska bilda långa och slingriga mörkergroddar som lätt skadas vid utplantering. 


Apikal dominans betyder att växten satsar all energi på ett enda skott, så kallade ledskott. För att undvika detta bör temperaturen vid groddningen vara minst 15 grader.  

Potatisknölarna har så kallade ögon som alla är potentiella groddar och plantor. Därför kan en dela potatisen för att vara mer utsädeseffektiv. Dock bör detta göras först efter att potatisen groddats då de annars lättare torkar ut.

Elin drar upp potatisfåror med 60 cm radavstånd.

Det går även aldeles utmärkt att sätta ogroddad potatis, men det tar då lite längre tid från sådd till färdig planta.

Ett tips kan vara att spara små potatis till sättpotatis eftersom de tar mindre plats samtidigt som de är jobbiga att skala.

Viktigt är att inte gödla precis invid plantan då det kan skada rötterna och ge ledsna plantor. För övrigt ska stallgödsel alltid myllas ned i jorden då den annars läcker näring, vilket både försurar våra hav och ger mindre näring kvar till växterna.

Potatisavståndet är en fot. Foto: Sara Bernstrup. Läs om
Lunds mest spirande uteklassrum på planetlund.se.

Potatisen vill ha ungefär 60 cm radavstånd och en fot mellan varje planta och gror inte om jordens temperatur är under 8 grader. Plantan vill även ha mycket kalium och för att tillgodose det behovet kan en vid sådd lägga lite vallört i gropen tillsammans med sättan.

Eftersom giftet solanin bildas i knölarna om dom kommer i kontakt med solljus måste plantorna kupas ungefär en gång i veckan tills dess att blasten är så stor att den täcker jorden.

Inom permakultur är det vanligt att en gör en så kallad "sheet mulch". Det är ett arbetseffektivt sätt att odla potatis samtidigt som en även förvandlar trist gräsmatta till finfin odlingsmark.

Foto: Bloggen www.thegardenhound.com.

1. Täck gräsmattan med tidningar, wellpapp eller liknande nedbrytningsbart material. Överlappa rejält, minst 20 cm, så att sega rotogräs inte kan ta sig upp i skarvarna. 

2. Lägg ett tunt lager gödsel på tidningarna.

3. Täck alltsammans med organiskt material, till exempel halm, hö, gräsklipp...

4. Stick med hjälp av en kniv ett hål genom underlaget och lägg ned en potatis i jorden under. Under säsongen kommer tidningarna, täckningen och gräsmattan komposteras och bli jord och näring. Dessutom kommer det under det nya kompostlagret finnas potatis.

Lite allmänt om gödsling

Kolrikt material är bra att gödsla med, men det behöver kväve för att kunna brytas ned och i för stor dos kan det därför dra kväve från jord och växter. Viktigt att tänka på vid gödsling är därför att samtidigt tillsätta något kväverikt, till exempel gödselvatten. Det är även väldigt bra att vid gröngödsling kombinera näringsgivande växter med näringsfixerande (raygräs eller råg t.ex). Den näring som de näringsgivande släpper ifrån sig fixeras då i de näringsfixerande och när de dör under vintern binds näringen i marken.

Tips på billig gröngödsling är att köpa ekologiskt odlade linser eller bönor från en vanlig mataffär och så. Alfa alfa har en starkt luckrande effekt och är därför ett kanon botemedel mot kompakt jord. Dessutom är utsädet billigt och finns i nästan varenda matvarubutik. Växten är tvåårig och luckrar bäst andra året, så låt den stå kvar.

Hittills har vi vattnat med PET-flaskor vi tagit med hemifrån. 

Idag kom fem rejäla dunkar med vatten. Men Nils hoppas på 

snar lösning för utlovad slang och kran. Annars blir det näst 

intill omöjligt att bedriva växthusodling med tomater.

Andra bra lärdomar från idag:

En vuxen tomatplanta dricker ungefär 33 liter(!) vatten/dygn.

Använd aldrig bildäck i odlingar eftersom de i kontakt med solljus avger gifter som inte alls är bra att ha i jorden.