The Secret Life of Plants, av Peter Tompkins och Christopher Bird, publicerades för första gången år 1973. Boken tar upp idén om växter som kännande, medvetna och reagerande varelser. Däri har den ansetts vara av pseudovetenskaplig karaktär, och har därför också skapat stor kontrovers. Med det sagt så har verket öppnat upp för en viktig debatt kring vetenskapens relation till verkligheten och allt liv på på vår jord, och hur vår civilisation bevisligen har enorma områden kvar att utforska inom kommunikation mellan olika livsformer.
Boken tar oss genom ett flertal olika forskares upplevelser och deras färd till insikt. En får en uppfattning om hur deras forskning ägt rum, både praktiskt och känslomässigt, vilka verktyg som använts och hur de gått tillväga för att försöka nå ut till världen. En får även se hur stora krafter som faktist var involverade under den tiden, som dåvarande Sovjet Unionen. Deras experiment med att bl.a. få fram en lögndetektor med hjälp av växter kopplade till diverse elektronisk utrustning var länge hemligt. De konkreta bevis som påvisats i så stor utförlighet och skala av ett så stort antal forskare och institut har onekligen gett debatten legitimt vetenskapligt utrymme. Trotts detta motarbetas forskningen än idag av medias tystnad och den konventionella extremism som härjar i den vetenskapliga scenen.
Den här klassikerna talar djupt till alla som känner av den brustna länk som skapats mellan jordens livsformer och människan i vår civilisation. Den ger den analytiska hjärnhalvan bevis och tillfälle att lita på många individers känsla av samhörighet, koppling och enhet med naturen. Jag kan starkt rekommendera den för alla att läsa.
Med värme,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar