29-30 aug Året är 2028

"Sambrukarna" tar plats och förbereder sig.

Gruppen får en rundtur på gården.

Igår hade vi mys kring brasa.

Idag har vi hotats med K-pist av "danska fascister".

Kontrasterna och känslorna var många under det 26-timmars omställningslajv som odlingskursen och elever från en gymnasieklass just är hemkomna från.

"De nyanlända" har vandrat genom skogen.

Tält slås upp.

Matbespisning.

Matlagning.

Är det ont om fossil olja får en del ske för hand.

Tror vi på jordandar? Vad gillar vi sekter?

"Anita" och "Torbjörn" jobbar ihärdigt.

"Stardust" leder en kort yoga-stund.

Vi bygger en mysig eldstad.

"Tobbe": Maten smakar fantastiskt!

Radiosändning från "Fria Mälardalen".

Lite "off". Kvällsdopp. 20 grader i vattnet.

Lite "in". Sång och mys.

Kan och vill alla nyanlända stanna?

Nja.

Vi blir avbrutna av ett par "norska grannar" som visar sig vara "danska poliser" i jakt på en desertör.

Några av frågorna vi bär med oss hem är: Vad påminner lajvet om? Var nånstans i världen lever folk med en verklighet som den vi provat på? Finns det risk att scenarier liknande de vi varit med om i detta lajv kan bli verklighet i Sverige? Var får vi reda på mer? Vad vill jag göra nu? Vilket är mitt nästa steg? 

Splittring. Nästan slut på lajvet.

Avslutning. Debriefing.

Klicka HÄR och läs om genomgången inför livet som vi gjorde i måndags. En halv evighet sedan.

Länkar för de som blev sugna på att veta mer och gå vidare med
lajv (spelkalender.se, nordiclarp.org, inlajv.se och http://suffragett.armyr.se) och
omställningsrörelsen (Omställning Sverige, TransitionNetwork.org, film: Varför kris? Vad kan vi göra?)

Text: Sara "Ronja"
Foto: Eva "Anita", Niklas (?)
Film: Morgan "Karl"

Ett ogräsfält täcktes med halm. Nästa år blir här odlingsbart.
Oj, vad skönt det var att vila lite!

Två lajvande gymnasietjejer.

Skörd på åkern intill

På onsdagkvällar är det växthuskurs för deltagare i projektet Odla i Lund, alltså för vanliga lundabor som inte går folkhögskolekursen. Men några av oss dubblerar då det är trevligt att möta andra odlare på området. Ofta blir det trevliga samtal under arbetets gång och efteråt. Plötsligt förra onsdagen blev det ett väldigt oväsen utanför. Jag klev ut och tittade. Fascinerande hur maskinen fungerar och vackert med dammet som yr. Funderade igen på vårt fossilberoende jordbruk och hur jordbrukare drivits till att bruka större och större arealer med större och större maskiner. Hittar en sida från Jordbruksverket med statistik och intressanta fakta, så som att boveteodling ökat kraftigt, att svenska hushåll spenderade nära 3 miljarder kr på växter och fröer år 2012 och 1969 svarade köpta livsmedel för 24 % av hushållens utgifter. 2009 var siffran 13 %. Här står också att läsa: "När det gäller diesel som används till traktorer och andra jordbruksmaskiner finns få reella alternativ till fossila bränslen."

/Sara

Kompostera mera!

Här bygger vi en kompost av modellen Indore.
Se inlägg från 19 augusti.

Att anlägga en kompost kan liknas vid att komponera ett stycke musik eller att laga en delikat måltid! 

Det gäller att ha känsla för proportioner och de rätta ingredienserna när man bygger sin kompost! Det är ju trots allt jordens kvalitet som är helt avgörande för om vi kommer kunna odla näringsrika och goda grödor eller ej. Det ligger nog mycket i biodynamikernas tankar om att det i själva verket inte är växterna vi odlar, utan jorden!

Några saker att tänka på när du komposterar:

Kompostering = tillverkning av humuspartiklar. Humuspartiklar är fantastiska eftersom de binder vatten och näringsämnen i jorden.

Kol-kväve-kvot. En bra kompost behöver ha rätt förhållande mellan kol och kväve. Det är lagom att använda sig av ungefär 1/3 grönt material (som innehåller mycket kväve) och 2/3 brunt material (som har kvar kolstrukturerna).

Komponera rätt. Om en bara slänger allt sitt komposteringsmaterial i en hög utan att fundera närmare på saken blir 100 kg till ca 30 kg kompost. Om en däremot optimerar sin kompost genom att t.ex. ha rätt mängd av olika material och syretillförsel kan 100 kg ge hela 85 kg kompost! 

3 F

• Förruttnelse: Om en har för mycket kväve, för lite kol och saknar syretillförsel i komposten uppstår sk. anaeroba förhållanden. Under dessa förhållanden skapas bl.a. metan och svavelgas och vi får förruttnelse istället för förmultning. Detta kan en undvika genom att balansera kol/kväve kvoten samt se till att få lufttillförsel i komposten. Lufttillförsen kan en lätt fixa genom att t.ex. ha grövre material som kan skapa luftfickor i komposten. 
• Fermentation: Om en har begränsad lufttillförsel kan mjölksyrebakterier ta över komposten. Detta gör att komposteringsprocessen avstannar. 
• Förmultning: När en har 1/3 grönt, 2/3 brunt och bra luftgenomströmning får en det en vill ha; förmultning! När organiskt material förmultnar skapas vår älskade humus! 

Var inte rädd för att använda tidningspapper i komposten! Tungmetaller i trycksvärta är förbjudet i Sverige!

/Charlotte

(Nedpräntat från föreläsnignsanteckningar 19 augusti 2013 då vi även byggde en Indore-kompost.)

26 aug Inför omställningslajv

Här kommer lajvet att utspela sig.
Sambruket finns på riktigt, se sambruket.se.

Idag gick vi igenom lajvet som äger rum i veckan. Det var en intensiv dag och många bollar att hålla i luften.

Vi började med att leka lite lekar som skulle hjälpa oss komma in i lajv-tänket, och gick igenom vad ett lajv innebär. Det är en improviserad teater utan publik och med öppen utgång, där bara bakgrundsscenariot och rollerna är givna. Just detta lajv är förlagt till år 2028, i en skog i centrala Skåne, när ("som vi alla vet") oljan tagit slut och det blivit större kamp om resurserna. En av förutsättningarna i spelet är att världshandeln kraschar 2018, i och med peak oil, och det blir svältvinter samma år. Folk slåss om resterna av ett till stora delar kollapsat samhälle. Skåne som står för en stor del av Sveriges matproduktion utsätts för ransoneringskrav av staten för att förse övriga landet, vilket inte faller i god jord, och så småningom leder till att Skåne annekteras av Danmark, år 2023 om jag fått rätt för mig. Främlingsfientligheten växer med ökad arbetslöshet och ökad ekonomisk osäkerhet. Skåne blir alltmer fascistiskt, och några få personer sitter på större delen av resurserna. Övriga Sverige faller isär i fyra områden som präglas av olika ideologiska strömningar. Danmark har än så länge en bättre situation än Sverige i och med sina oljetillgångar och är liksom Skåne fascistiskt präglat. Man tror på teknik och kontroll av produktionsmedlen.

23 aug Om näringens kretslopp och ekologiska odlingsmetoder

Bild från en hemsidan http://wiadomosci.wp.pl. 

Näringens kretslopp, effektiva mikroorganismer, biodynamisk odling, organisk-biologisk odling och gröngödsling.
Växterna är ganska mycket motorn i människans existens här på jorden. Utan växter kommer vi tillsammans med alla djur dö ut. Intressant är att det i vårt mag-och tarmsystem sker ungefär samma process som det gör i jorden. Organsikt material bryts, med hjälp av mikroorganismer, ned till näring som kan tas upp av växterna eller våra kroppar. För att denna process ska kunna ske behövs en massa viktiga, goda bakterier. Både i jorden och i magen. Faktum är att våra kroppar faktiskt innehåller mer bakterier än kroppsceller. När vi föds ärver vi vår mammas bakteriekultur som vi sedan, om den inte slås ut av antibiotika, följer med oss livet ut. Genom att äta mat som innehåller goda mag-och tarmbakterier (till exempel syrade grönsaker och fil) kan vi temporärt förbättra vår bakterieflora, men dessa bakterier bosätter sig inte i kroppen utan dör av efter nån dag. Vad vi får med oss från vår mamma är därför väldigt essentiellt för egentligen hela vår existens.

Benjamin har startat EFS-kapellets köksträdgård

I några blogginlägg berättar vi om projekt och praktik. Benjamin har gjort sitt projekt på EFS-kapellet i Lund där han har startat en liten odling på innergården. Odlingarna har redan blivit en mötesplats. Det som odlas är tänkt att användas i kapellets matservering i samband med "Öppen kyrka".

Vilka är målgruppen för platsen du var på?
De som vistas i kapellet, främst i samband med "Öppen kyrka". Öppen kyrka är ett projekt som pågått säkert en sju-åtta år, troligtvis längre, och innebär att det serveras mat i kapellet, numera två gånger i veckan, och det ges även möjlighet att delta i gudstjänst eller bön i anslutning till måltiden. De som besöker öppen kyrka är studenter, "efs:are", arbetslösa, hemlösa, "vanliga" människor, eller egentligen lite allt möjligt slags folk. Tanken är att grönsakerna ska kunna användas i öppen kyrkas verksamhet (som dock haft uppehåll under sommaren).

Hur sköts och finansieras odlingen?
Öppen kyrka har en anställd, men odlingsverksamheten är ett helt ideellt projekt. De som är med på öppen kyrka har varit med vid anläggningsarbetet och senare skötseln och jag har haft det övergripande ansvaret.

Var det något som fascinerade dig eller något som du lärde dig som du gärna delar?
Det har varit ett ganska stort engagemang. Vi hade några större arbetsdagar i början, eftersom anläggningsarbetet krävde mycket jobb. Jag märkte att det inte är helt lätt att vara arbetsledare, särskilt när det är så mycket folk som det var en dag. Studenterna var de som var bäst på att följa instruktioner...

Det stora "problemet" med projektet var två gigantiska björkar. Typ 90% av arbetet gick åt till anläggning. Vi gjorde en ordentlig djupgrävning av gräsmattan där vi också tog bort rötterna och täckte (efter instruktioner från Nils, om jag nu fattade dem rätt) i botten med tidningspapper omlott, för att hålla ute trädrötterna i fortsättningen. Det var mycket jobb eftersom vi tvingades lägga odlingen precis intill björkarna. Det ställe vi först planerat intill kyrkväggen gick inte eftersom en inspektör hade sagt det var risk för fuktskador.

När anläggningen väl var klar har det gått ganska bra. Vi fruktade att björkarna skulle stjäla för mycket ljus, men det verkar växa helt ok.

Jag glömde säga att vi satte igång sent på säsongen, i mitten på juni. Vi började så och plantera i början av juli. Det har varit ganska stressigt, faktiskt. Jag har lärt mig mycket om vad det kan innebära att starta ett sånt här projekt. Jag har fått träna mig i att fatta egna beslut, vilket inte varit helt lätt eftersom jag är ganska så nybörjare själv. Men det har som sagt gått bra, folk har varit engagerade, så det har ändå varit ett tacksamt arbete. Jag tror det blivit och kommer bli till glädje för folk.

Kan nyfikna besöka odlingen?
Alla är välkomna på öppen kyrka kl. 17.00 måndagar samt 12.00 onsdagar. Eller hör av er till mig om ni vill besöka. Jag har nyckel och kan gå dit när som :)

22 aug Skörd och höstsådd i växthuset

Majrova och kålrot
På friland skördades dessa vackra rotfrukter.

Höstsådd
Här kommer eventuellt mer text efter hand.

Melonskörd
Barnen i projektet Ett Grönare Lund önskade odla meloner. Jag trodde knappt det skulle vara möjligt men köpte en påse vattenmelonfröer i våras. Vi är glada att de förodlade plantorna fick komma in i växthuset. Plantan som växer på friland har bara två meloner stora som vindruvor. Nils sa att den största melonen nog ändå inte var mogen. Men idag var det terminsstart och jag kände mig ivrig att få dela en melon med barnen. De var ivriga att få smaka. 

Gurka också, tack.

Får man en till bit?

Bara lätt rosa, men jag är glad ändå!

Melon ger starka ben!

Och ja, Nils hade rätt. Melonen var inte mogen. Fast den var jättegod ändå.
/Sara

Syrade grönsaker är trendigt

På förstasidan både här och där. Väl synligt i butikernas hyllor på Ikea, Coop, Lagerhaus, Granit, ...

Efter surdegarna, nu kommer de syrade grönsakerna.

Syrning är smart då efterförvaring bara kräver ca 8-15 grader C, det vill säga jordkällarens temperatur. Jordkällare kräver ingen el så som kyl och frys gör. Vilket år spår ni att jordkällarna blir en trend?
/Sara



Ett försnack om mjölksyrning förra fredagen ledde till följande anteckningar:

19 aug Vi bygger en Indore kompost utomhus

Efter en teoretisk genomgång av kolkvävekvot, kretslopp och fytosanering så byggde vi en Indore kompost. Inte inomhus, Indore är en stad i Indien.
Eftersom vi vill kompostera tomatblast och potatisblast, båda av solanumsläktet, så placerades komposten på en del av marken som varit potatisåker. På så vis är det inga bekymmer om det skulle förekomma skador, typ potatisbladmögel, på det material som vi komposterar. Här ska ändå inte odlas potatis på fyra år, om växtföljden följs.
/Sara

Mitt i ska pålar skapa en "skorsten".

I botten pinnar, max ett lillfinger tjocka.

Besökare från Studeifrämjandet kikar.

1,5-2 meter i diameter bör den vara.

Kolrikt materia., typ halm, ovanpå pinnlagret.

Likt en lasagne varvas kolrikt och kväverikt.

Ogräsfrön så mycket i mitten som möjligt. 

En doft av basilika och tomat sprider sig.

Jord eller kompost ingår.

Sådär ja. Ett lager till. Och ett till.

Tre dagar senare har komposten sjunkit ihop.

Det doftar inte längre basilika och tomat.

16 aug Grön ideologi

Idag har vi besök av Eunice som är gymnasielärare på Carl Adolph Agardhgymnasiet. Vi får en föreläsning om grön ideologi och diskuterar vad som har format oss som individer, samhället och utvecklingen.

Efter ett par timmar landar vi i Rädslor och Kärlek. Agerar vi utifrån kärlek eller rädsla? Är förhållandet mellan kärlek och rädsla dualistiskt eller överlappande? Iskan kommer ofta ur rädsla, rädslan för att inte få kärlek.

Grön ideologi
Varje ideologi kan ses som ett svar på ett problem. Om vi ska bygga en ny ideologi så behöver vi inte uppfinna hjulet på nytt, utan kan plocka från tidigare ideologier. Förenklat kan då sägas att:
- Socialismen föddes som svar på stor fattigdom och brist på rättvis fördelning av resurser. I förlängningen kan detta leda till ett "förtryck av individen".
- Kapitalismen och neoliberalismen hävdar istället individens rätt att fritt bestämma över sitt liv, frihet och egendom, vilket i gengäld kan leda till ett "förtryck av den stora massan".
- Konservatismen "Allting nytt är inte bättre"

Gandhi är en viktig figur för den gröna ideologin. Gandhi lär ha sagt något i stil med att Hjärtat är en muskel som liksom andra muskler behöver tränas. Vi behöver tränas oss i att bry oss om oss själva, familjen, alla människor och allt på hela jorden.

Som förklaring på varför vi lever som vi gör så tar Eunice upp desensibilering. Att kunna döda, kräver också träning. Från början var det svårt, eller omöjligt att få folk att gå ner i gruvor, gruvarbetarna kände att de våldtog jorden. När medicinstudenter skulle dissekera an levande hund: Bry er inte om ljudet (hundens knyende), det är bara "the squeeking of the machine". Vår hjärna har bra kapacitet att stänga av, annars skulle vi inte sätta oss i en bil. (Intressant att Nationalencyklopedin bara beskriver desensibilisering som metod genom vilken en person behandlas för obefogad rädsla, oro eller ångest. "Obefogad" är ju en definitionssak.)

Ekofilosofen Arne Næss utgör en annan ideologibyggsten. Næss ifrågasatte dualismen, att det ska vara  antingen eller som gäller; vetenskap - ideologi, fakta - värderingar,  produktion - reproduktion och så vidare. En dualistisk uppdelning leder lätt till att det ena värderas högre än det andra. Den gröna filosofin menar att vi inte kan separera t.ex. fakta och värderingar. Ingen fakta är värderingsfri.

Vårt språk är uppbyggt på att ord innehåller värderingar. Ordet sliten är både en funktion och värdering. Exemepl på namnbyten till följd av detta: Lokalvårdare istället för städare, funktionshindrad istället för handikappad, ...

James Lovelock var anställd av Nasa. När han skulle studera atmosfären så såg han ingen atmosfär. Atmosfören är som människans hud, som skyddar kroppen/jorden och andas. Då, på 60-70-talet hånades han. Idag har Gaiateorin inte bara inspirerat gröna ideologier, mycket av plockats upp av den erkända vetenskapen.

Vi diskuterar och någon påpekar att vetenskapen också bygger på ideologi. Eunice håller med om att vi har ett tudelat tankesystem som inte är beskrivet som en ideologi men som innebär en syn på att människan har själ och ande medan naturen är en maskin som vi ska bemästra. Men vi vet ju inte allt. Eunice ber oss sträcka upp händerna som om vi vore björkar.

"Vi är coola björkar. En människa kommer och ser träden som, tja träd, inte direkt någon att snacka med. En insekt kommer och vill smaka på bladen. Då skickar den angripna björken signaler till de andra björkarna. De bildar ett ämne som börjar smaka illa. Kan vi säga att träden talar med varandra?"

(Frågan får mig att tänka på boken The Secret Life of Plants.)

Synsätt och resonemang
Darwins "survival of the fittest" har skapat ett klassiskt synsätt på drivkraft med konkurrensen som vår viktigaste drivkraft. Men det finns fler bilder eller synsätt. Mykorrhiza ger oss en bild av samarbete som drivkraft "Får du vatten av mig, så får jag mineraler av dej så kan vi utvecklas tillsammans!"

Identifikation är en förutsättning för långvarig socialisering. Dess motsats är dikotomi, d.v.s allt måste höra till ena delen eller den andra och ingenting kan samtidigt tillhöra båda delarna.

Alla har en rätt att finnas. Det är skillnad på att till exempel döda en hare för att överleva jämfört med att döda massor av harar för att tillverka pälsar och tjäna en massa pengar.

Julia kommer att tänka på boken Tillvaroväven, skriven av en f.d. Lundaprofessor. "Fantastisk bok!"

Slutsatser
Det måste bli enklare att göra rätt. Hela samhällskroppen måste förändras.
Vi kan inte ha alla våra värderingar aktiva samtidigt, då går vi under. Men aktiverar vi inga värderingar så kan vi heller inte leva.

Kärleksträning. Vi behöver öva oss i kärlek. (Och att använda ordet kärlek. Till exempel kan vi säga att en vänskapsrelation är baserad på kärlek, en kärleksrelation i kärlek.)
Det finns kärlek. Och jag kan hjälpa.

Agerar du utifrån kärlek eller rädsla? Eller kan det vara både och samtidigt?
/Sara