 |
| Bild från en hemsidan http://wiadomosci.wp.pl. |
Växterna är ganska mycket motorn i människans existens här på jorden. Utan växter kommer vi tillsammans med alla djur dö ut. Intressant är att det i vårt mag-och tarmsystem sker ungefär samma process som det gör i jorden. Organsikt material bryts, med hjälp av mikroorganismer, ned till näring som kan tas upp av växterna eller våra kroppar. För att denna process ska kunna ske behövs en massa viktiga, goda bakterier. Både i jorden och i magen. Faktum är att våra kroppar faktiskt innehåller mer bakterier än kroppsceller. När vi föds ärver vi vår mammas bakteriekultur som vi sedan, om den inte slås ut av antibiotika, följer med oss livet ut. Genom att äta mat som innehåller goda mag-och tarmbakterier (till exempel syrade grönsaker och fil) kan vi temporärt förbättra vår bakterieflora, men dessa bakterier bosätter sig inte i kroppen utan dör av efter nån dag. Vad vi får med oss från vår mamma är därför väldigt essentiellt för egentligen hela vår existens.
Inom forskning har det hittats en del samband mellan brist på goda tarmbakterier och till exempel adhd, eksem och tarmcancer. Genom att tillsätta de bakterier som behövs har sjukdomstillstånd kunnat mildras eller botas helt. Det är egentligen inte så konstigt när en tänker på det, dom här små bakterierna är ju faktiskt de som ger vår kropp näring. Överlag bör vi sluta vara så rädda för bakterier, det gör mer skada än nytta. Barn som vuxit upp i miljöer med lite bakterier har i regel mer allergier än barn som exponerats för mycket bakterier genom till exempel husdjur.
Inom industriellt jordbruk fråntas mikroorganismerna sin funktion som "näringsskapare". Istället används konstgödsel innehållandes de tre näringsämnen (kalium, fosfor, kväve) som får grödan att växa så mycket som möjligt under växtsäsongen. Detta gör att den naturliga kedjan bryts och mikroorganismerna konkurreras ut. Karin jämför konstgödning med om vi skulle bli tvungna att dricka läsk i stället för vatten. Varje gång vi blir törstiga och dricker skulle vi också få i oss en massa näring som gör att vi växer. Vi bli snabbt stora, men också ganska svampiga och innehållslösa eftersom mycket av den näring vi behöver saknas. Den naturliga balansen rubbas.
Inom konventionell sjukvård finns också ofta uppfattningen att sjukdomar kommer utifrån i form av anfallande bakterier och att vi måste skydda oss mot dem. Inom alternativ-och naturmedicin anses ofta istället att problemet kommer inifrån i form av obalans i mag-och tarmbakteriefloran som då resulterar i att kroppen inte kan tillgodogöra sig den näring som den behöver för att upprätthålla sin motståndskraft.
Teruo Higa är en man från Japan som forskat mycket kring mikroorganismer och på vilket sätt dom skulle kunna hjälpa oss att till exempel återställa en god balans i jordar som tappat den. Han har arbetat fram något sam han kallar för effektiva mikroorganismer (EM). Detta är en blandning av fotosyntesbakterier, mjölksyrebakterier och jästsvampar som får jäsa ihop med bland annat rörsockermelass. När jäsningen är klar kan den användas för att till exempel restaurera jordar, bli av med stank i djuranläggningar och utedass, sprayas på grödor eller som grund i bokashikompostering. Bokashin kan i sin tur även användas till att rena igenväxta dammar och sjöar, kompostering av hushållsavfall med mera. Det de effektiva mikroorganismerna gör är att de fermenterar det organiska materialet istället för att det ruttnar. Processen är därför nästintill doftfri och ger en väldigt potent växtnäring.
James Lovelock beskriver i sin bok Gaia jorden som en levande organism med samma system som alla andra levande organismer. Bland annat en förmåga att kommunicera med andra planeter eller stjärnor. Jorden reagerar likt vi gör på obalanser (skövlande av urskog, smältande isar osv) genom att så länge som möjligt försöka upprätthålla balansen (hålla skenet uppe) genom bland annat buffertsystem och att kompensera på andra håll. När det väl gått så långt att kompensationerna inte längre räcker blir fallet stort och balansen bli svår att jobba tillbaka.
I övrigt kan en fundera lite kring jorden kommunikationsförmåga. Hur kan till exempel nyckelpigorna hitta till Brunnshög när vi har bladlössutbrott?, oljeätande bakterier hitta till oljeutsläpp? eller elefanter förutspå tsunamis?
Biodynamisk Odling
Rudolf Steiner heter mannen bakom antroposofin och även den biodynamiska odlingsmetoden. Biodynamisk odling kom till Sverige från Tyskland på 40-talet och var den första medvetet ekologiska odlingen efter kemijordbrukets framfart vid andra världskrigets slut. Inom biodynamisk odling ser man gården som en helhet som bland annat ska vara självförsörjande på gödsel, ett litet kretslopp. De är förtjusta i komposter och låter ofta en kompost ligga i flera år innan den återgår till jorden. Något en även använder är biodynamiska preparat i både kompost och odling. Preparaten är ofta örtmedicinsliknande och sprayas ut eller gräves ned på odlingen. De har även arbetat fram en såkalender som följer kosmiska krafter som till exempel månens rörelse i förhållande till jorden osv. Denna såkalander visar vilka dagar som passar sig bäst för till exempel sådd och skötsel, men även brödbak.Antroposofin handlar mycket om livskraft och estetiken har en central roll. Saker ska inte bara var funktionella utan även vara estetiskt vackra.
Demeter-märkningen finns på de livsmedel som är odlade enligt biodynamiska principer.
Organisk-biologisk odling
Grunden till den organisk-biologiska odlingen lades när Hans Peter Rusch träffade Hans och Maria Müller. De utarbetade ett sätt att odla som utgår mer efter hur naturen själv gör och låter mikroorganismerna spela en stor roll. Jordens hälsa är människans hälsa (näringen i jorden hamnar i magen). Skiktbildningen i jorden ska bibehållas i den mån det går vilket betyder att en inte ska vända på jorden och störa mikrolivet i onödan. Istället förespråkas täckodling där en tillför organiskt material ovanifrån så att marken alltid hålls täckt (som i naturen).Gödsel
Inom organisk-biologisk odling förespråkas följande gödslingsmetoder:- Stallgödsel
- Täckning, direktkompostering (gräs, hö, halm, löv...)
- Kompost, maskkompost, köksavfall
- Urin
- Stenmjöl
- Gödselvatten av till exempel nässlor
När det kommer till stallgödsel kan det vara bra att sprida ut den på hösten efter skörd och sedan täcka med till exempel halm och löv. På så sätt kan en hålla marken frostfri lite längre och maskarna kan fortsätta jobba.
Täckodling
Täckodling har många fördelar, bland annat att det:- Efterliknar naturen (alltid lättare att jobba med naturen än emot den)
- Ger naturlig allsidig näring i form av mat till jordens mikroliv
- Håller jämn fuktighet i jorden
- Ger bra jordstruktur
- Jämnare marktemperatur
- Håller ogräset borta.
Dock kan det vara svårt att täckodla i en större skala då det behövs en så stor tillgång till täckmaterial. Det bygger mycket på att ta till vara på resurser som andra inte tar till vara på, till exempel samla in säckar med slängda höstlöv... Ett alternativ är att dubblera sin odlingsareal och använda hälften till gröngödsling.
Det finns en del saker en bör tänka på vid val av marktäckning. Till exempel att inte lägga så mycket gräsklipp till grödor som vill ha lite näring, till exempel morötter och lök. Kål däremot som vill ha mycket näring bör inte täckas med enbart halm (eller annat kolrikt material) eftersom det i sin nedbrytningsprocess drar kväve från jorden. En ska heller inte gödsla sina grödor en massa på hösten då det kan leda till att de inte avslutar sin tillväxt som de ska och sedan kanske inte går att lagra eller ta frön från.
På hösten kan det vara bra att täcka med löv då det är väldigt rikt på mineraler. Överlag så ska jorden aldrig vara bar utan det är viktigt att efter växtsäsongen är över täcka ordentligt så att mikrolivet kan jobba vidare.
Direktkompostering är mer näringseffektivt än "vanlig" kompostering, detta eftersom det vid nedbrytningen i en kompost bildas mycket värme som dels förbrukar, men även kan ta död på den del gynnsamma näringsämnen och bakterier. Vid direktkompostering kommer allt tillbaka till marken. Varmkompostering har dock den fördelen att en kan bli av med sjukdomar och svampar som annars är jordbundna.
Som riktlinje kring hur mycket täckmaterial som behövs gav Karin siffran 40 sopsäckar till en odling på 100m2.
Stallgödsel har fördelen att det liksom är komprimerad grönmassa och näring, vilket gör det lättare att hantera. Dock bidrar det inte lika mycket till jordstrukturen som organiskt täckmaterial gör.
Gröngödsling
Gröngödsling handlar om att helt enkelt odla växter som gör nytta för jorden. Dessa grödor kan bland att vara:- Baljväxter som fixerar kväve från luften (ärtor, bönor, klöver..)
- Växter med djupa rötter som drar upp näring djupt nerifrån (lupin, al, vallört..)
- Organiska material att täcka med
- Sädesslag som är bra på att ta upp mycket näring som sen tillkommer jorden när de bryts ned (rajgräs, bovete, timotej..)
Växter som gynnar polinatörer kan också vara en bra grej att ha i sin gröngödsling till exempel solros, ringblomma eller honungsört.
Socker/cellulosa/kväve-förhållandet i jorden kan vara bra att tänka på. Gräs ger socker, säd ger cellulosa och baljväxter ger kväve. Socker behövs för att bakterierna ska trivas.
Bar mark är alltid det sämsta möjliga, därför får det hellre växa ogräs än ingenting.
/Hanna
Inlägget ovan är föreläsningsanteckningar nedskrivna under en lektion med Karin Jansson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar