Stadsodlarna i Lund 2013: 5 aug Vi odlar gråmögel och nyckelpigor

Blås inte på gråmögel för då flyger det iväg och smittar vidare.

Det är inte med vilje vi odlar gråmögel.

Lite gråmögel fann vi i växthuset denna första dag på kursen efter sommaruppehållet. På några av tomaternas blad. Då den första tomaten visat röd färg kan alla blad nedanför skäras bort med en vass kniv eller sekatör. Giselgel kan sättas på snittet för att tomaten inte ska angripas av exempelvis mögel.

Vattenmelonerna beskärs efter andra bladparet efter en melon.

Vi fann även grönsaker. Gurkor i slingriga revor, nästan meterhög basilika mellan tomatplantorna, paprikor som ser ut som ser ut som de holländska i butiken, chili, tomatillo, ...

Vattenmelonerna överraskade då det vuxit från vindruvsstorlek till knytnävsstorlek på en vecka. Och Nils blev lycklig över den av löss uppätna kålplantan. Inte för lössen, men för de femtiotal nyckelpigor som kalasade på ett tusental bladlöss. Den plantan ska vi inte ta bort, den är vår nyckelpigefarm, sa Nils bestämt.

I ett ekologiskt jordbruk behövs skadegörare, exempelvis bladlöss, för att predatorerna, exempelvis nyckelpigor, ska hitta dit. Det tar kanske några år tills balansen infunnit sig. Sprutar vi bort löss och andra skadedjur så kommer inga nyckelpigor eller småfåglar heller.
Min förståelse för den biologiska mångfalden djupnade förra året då jag besökte Tommy och Disa på deras ekologiska gård Råby, utanför Hörby, på Ekorundan. Då fick jag veta att en rapphönekyckling kan äta två tusen bladlöss på en dag. Vi behöver den biologiska mångfalden. Mångfald ökar resiliensen, möjligheten att klara av olika störningar.

Vi har gott om bin i växthuset som sköter pollineringen. Det är ett exempel på en ekosystemtjänst. Annars hade vi fått fixa det för hand. Då hade vi behövt känna till att det finns han- och honblommor. Det funkar att pollinera mellan han och hon från olika sorter. Frukterna blir fina, men dess fröer blir förmodligen oanvändbara, eller en ny sort. Detsamma gäller våra squash och pumpor på friland. Eftersom vi har så många olika sorter bredvid varandra så funkar det inte att ta frö och tro att vi får samma sort igen. För bönor och sallad gäller inte detsamma. De är lättare att ta frö från och få samma sort igen.

När vi kommer till raden av persilja så blir vi upplysta om att vi skördat fel de veckor vi varit där på egen hand. Jag känner mig träffad som har plockat persilja som man plockar blommor, en här, en där. Klipp av ett ordentligt knippe ungefär fem centimeter ovan jord. Där under kommer en ny omgång blad som då får ljus och plats att växa upp. Se till att de nya bladen inte skadas! Klart vi vill följa Nils uppmaning, klippa fint och därmed förlänga skörden!

På vissa lökar har stjälken tippat. Låt dem stå kvar i marken, eller dra upp dem och låt ligga ovanpå så växer de ytterligare 15-20% före det är dags att skörda för att äta eller hänga för tork och lagra.

Mjöldagg hittar vi bland de fantastiska svedjerovorna. Mjöldagg slår till då det är torrt och på hösten. Vi gör inget speciellt åt detta då rovorna i marken utvecklas fint ändå. (eller?)

Vinterpumporna är häftiga. De får så kraftigt skal att de kan lagras i rumstemperatur till mars åtminstone. Blue Hubbard och Uchiki Kuri ska vi lämna kvar att växa länge till.

Morötterna är fina. Att de är mogna ser vi då de inte längre är spetsiga, utan rundar av, precis som gurkorna i växthuset. När vi skördat en morot är det viktigt att peta igen hålet, dels för att moroten bredvid behöver kontakt med jord för att fortsätta växa fint, dels för att morotsflugorna inte lika lätt ska känna doften av morot.

Vi har ännu inte börjat odla morotsflugor, inte ens ofrivilligt. Ta i trä!

/ Sara

Foto: Sara och Eva
Filmtips: Rävarna i Råby
Fler fotografier nedan.

Observera att texterna i denna blogg är föreläsningsanteckningar och egna reflexioner. Det kan mycket väl smyga in tryckfel och andra missar. Använd gärna kommentarsfältet nedan för att skicka förslag på rättelser, relaterade tips och glada utrop!